Men var det inte nice så som det var?
Folk pratar om små orter och landet. Jag bor i en av Sveriges 4 största städer. Jag växte upp mitt upp i, mitt inne i den staden. Jag vaknade av kyrkklockorna. Vi hade på 5 minuters gångavstånd en liten kvartersbutik (handlarn), ett barnantikvariat, en spelbutik under huset, en bokhandel på hörnet, en liten leksaksaffär, en butik med varor från mellanöstern (vi brukade gå och köpa Loukoumi, stavn, när jag var 7). Post, bank, skomakare, radiobutik, bageri. ICA, Konsum, Myrorna, konstnärshandel med ramar, systembolaget, antikvitetsaffär, butik med konsthantverkare, och mer jag inte minns, var affärer på hela gatan bredvid.
Konsum, kvartershandeln, barnantikvariatet, spelbutiken, radiobutiken, bageriet, systembolaget, posten, banken, skomakaren, exotiska butiken, leksaksbutiken, konstnärsbutiken, osv är alla borta. Gatan bredvid har inte en enda butik när de hade mängder av små privata verksamheter. Man måste ned rakt in på gågatan för att hitta liknande och nu är det bara Panduro (

) som konstnärsbutik istället för två till tre stycken olika privata.
Det som mest finns är typ en miljard optiker, synsam har en butik i varje kvarter och ibland två, det poppar upp nya hela tiden. Restauranger osv.
Det enda folk gör i stan är äter äter äter. Och tydligen köper nya glasögon tills Synsam rullar i pengar.
Känns inte så jättekul egentligen.
(glömde en special akvaristikbutik och en djuraffär med akvarier som är borta. Nu finns ingen i hela stan. utom ngn meningslös zoo.se i industriområdet. Så 9 mil till närmsta kunniga akvarieaffär.)