avlivning utanför kliniken

[Milosari]

sambons hund har blivit riktigt dålig. de små benen vill inte lyda längre och han verkar inte alls må bra, så han kommer att tas bort inom en snar framtid. istället för att ta bort hunden på kliniken så vill sambon att avlivningen ska ske på stranden. men vilken sorts veterinär är det som ställer upp på det? är det distriktsveterinärer? han har ringt till sin vanliga veterinär men denne kunde på sin höjd komma ut på parkeringen utanför kliniken.

fråga nummer två är hur man gör sedan? det är redan bestämt att han ska kremeras, men kör man själv och lämnar eller tar vet med sig hunden tillbaka? om man lämnar själv, hur lång tid tar det innan man får hämta askan, timmar eller dagar?

den sista frågan är hur det går till i detalj och vad som kan gå snett. varken jag eller sambon har varit med på någon avlivning förut

 

[Ramona]

Sv: avlivning utanför kliniken

Svärisarna avlivade nyss en hund hemma i trädgården. Det var en vanlig veterinär från en privat smådjursklinik som kom ut och gjorde det. Ring runt och fråga!

Det finns en djurkremering i Falkenberg, men jag har ingen aning om det är eran närmaste eller om det finns en i Halmstad till och med. Ring och prata med dem. Tel: 0346-503 25. Normalt vill de att man ringer dem innan djuret är avlivat.

 

[Roxer]

Sv: avlivning utanför kliniken

Jag tog bort vår gamling på klinik för tre år sen. Han led av en massa småkrämpor och vi kände att det var lagom att ta bort honom innan han blev riktigt dålig. Väldigt tungt beslut, men skönt när det är över.

Vid avlivningen satte veterinären först en kanyl i ett av frambenen och sen injicerades ett lugnande medel. När medlet verkade så fick vi sitta en stund själva för att ta farväl. Sedan när hunden är dåsig injiceras avlivningsvätskan. Ofta går det mycket fort när de väl börjar injicera och hunden är borta inom någon minut. För att verkligen försäkra sig om att hunden är borta lyssnar vet på hjärtat med stetoskop. Efter att hunden konstaterats död får man ta farväl och sen tas kroppen till kremering (separat eller gemensam vilket man nu har valt).

Det som kan gå fel är att hjärtat inte slutar slå och de kan då få injicera mer avlivningsvätska. Oftast är ju dock veterinärerna vana vid avlivningar och det är sällan som det feldoseras så att säga. Det man får vara medveten om är att hunden kan kissa på sig i slutögonblicken, vilket är helt normalt eftersom muskulaturen slappnar av.

Här hittar du lite information om kremeringen. Just det företaget ligger i Örebro, men hemsidan är rätt informativ om hur det går till.

Hoppas du fick lite hjälp...

*styrkekramar*

 

[Swat]

Sv: avlivning utanför kliniken

Det är oftast distriktarna som kan tänka sej att avliva hundar i hemmet eller på anna vald plats. Även vissa privata veterinärer kan ställa upp på sådant, men de är få...

Rent praktiskt går en avlivning till så här:
En sköterska sätter en kanyl i hundens ben och ger den lugnande. Därefter får man sitta med hunden i ca 10-15 minuter medan läkemedlet verkar och hunden blir trött.
Därefter kommer sköterskan tillbaka eller så kommer veterinären och ger hunden en överdos av "sömnmedel"/avlivningsvätska via kanylen.
Hunden dör ofta inom någon/några sekunder!
Sedan kontrollerar veterinären att hjärtat slutat slå.

Det lite otäcka som kan hända vid en avlivning är att hunden hastigt "sätter sej upp" när man injecerar avlivningsvätskan för att sedan sjunka ihop igen. Hunden kan även börja yla/skrika/skälla när avlivningsvätskan injecerats och/eller skaka/krampa.


Vad gäller kremering när man avlivar hemma så har vissa veterinärer möjlighet att ta hand om kroppen och ombesörja kremering, medan andra inte har det!

Jag förstår er tanke med att vilja avliva hunden på en - för hunden - positiv plats, men... Själv avlivar jag på klinik för att få behålla alla de positiva minnen som hunden och jag har av "våra" speciella platser. Jag vill slippa få en "tagg i hjärtat" varje gång jag går förbi hundens favoritplats, JAG vill få minnas alla de roliga saker vi upplevt där.
Har man dessutom en hund som kan få ligga kvar i bilen - där bilen är en trygg och positiv plats - så känns även det okej för mej.
Den praktiska fördelen med detta är även att jag kan lämna kroppen på platsen när allt är över, inlindad i sin egen filt.

/Swat

 

[Lona]

Sv: avlivning utanför kliniken

Vill bara tillägga att även om det kan se obehagligt ut med tex kramper så märker hunden ingenting av det hela, den bara somnar in.
Tog bort båda mina gammelhundar förra sommaren, det gick lugnt och fint även om den ena behövde en extra lugnande spruta eftersom hon var så pigg (men glad).

Däremot tyckte jag att det var jättejobbigt att hämta deras aska, det är inte roligt att hämta ut sin bästa vän på en sopstation som det är här i göteborg... Min mamma hämtade urnorna och det är jag tacksam för.

 

[TinyWiny]

Sv: avlivning utanför kliniken

När jag tog bort min gammelman för snart ett år sedan kom "min" (privatpraktiserande) veterinär hem.
Jag hade frågat henne ganska långt i förväg just eftersom jag ville att han skulle få somna hemma och ville veta att allt var klart om/när det behövdes.

Hon kom in, sa hej till oss och hunden, konstaterade att han blivit väldigt gammal sedan hon såg honom sist.
Gav en lugnande spruta i nacken och gick ut, han somnade lugnt med oss alla omkring sig.
Hon kom in efter en stund och gav honom överdosen sömnmedel, även denna gång i nacken, han märkte inget utan somnade bara in.

Hon lyssnade efter hjärtslag så att han säkert var borta och gav sedan ytterligare medel direkt i hjärtat. Allt för att vara helt säker.

Medlet luktar ganska starkt, hunden stinker av det sa hon innan, jag märkte inte det men det kan ju vara bra att veta.
Hon berättade i detalj hur och vad hon skulle göra innan hon började, det var skönt att veta vad som skulle hända.
Hon hade ju berättat för mej innan och jag hade berättat för övriga, men det var skönt att hon gjorde det igen.

Vi begravde honom här hemma så jag vet inte hur en kremering går till.

Tröstkramar i mängder.

 

[Milosari]

Sv: avlivning utanför kliniken

tack för svar! vi får helt enkelt ringa runt lite och se om vi kan hitta en vettig veterinär.

TinyWiny: så man kan ge preparatet i nacken? hunden är inte alls särskilt glad över att man tar på hans ben. kanske är han bara "gubbe" och lite grinig, men det kan ju också vara så att han har ont. hur som helst så kommer man vara tvungen att hålla fast honom med våld om han ska stickas i benet och det är ju inte så man vill ta avsked precis.

 

[TinyWiny]

Sv: avlivning utanför kliniken

tack för svar! vi får helt enkelt ringa runt lite och se om vi kan hitta en vettig veterinär.

TinyWiny: så man kan ge preparatet i nacken? hunden är inte alls särskilt glad över att man tar på hans ben. kanske är han bara "gubbe" och lite grinig, men det kan ju också vara så att han har ont. hur som helst så kommer man vara tvungen att hålla fast honom med våld om han ska stickas i benet och det är ju inte så man vill ta avsked precis.

Jag visste faktiskt inte att endel sätter kanyl men det hade varit helt uteslutet i vårt fall just för att han precis som din hade varit tvungen att hållas fast.
Det räcker så väl med sorgen ändå utan att man ska behöva tvinga det sista man gör

Om det nu är så att er veterinär vill sätta kanyl så be att de ger ordentligt med lugnande först så att hunden aldrig behöver märka något.
Min hund blev helt borta av den mängden lugnande han fick, han somnade verkligen bara, inte alls som då vi tidigare varit hos vet och fått lugnande utan han bara slappnade av och sov.

 

[MrsScabtree]

Sv: avlivning utanför kliniken

Jag avlivade Harley utanför klinik, jag kunde absolut inte tänka mig att acceptera något annat. Även mina andra hundar kommer att slippa kliniken vid avlivning.

Jag ringde distriktsveterinärerna och bad om att få min hund avlivad på en specifik plats, och det fick kosta vad det kosta ville. Jah fick tid dagen efter.
På morgonen var det massor med snö ute, solen sken och det var så himla vackert. Vi begav oss till naturreservatet där hundarna älskar att gå och gick en sista långpromenad i det underbara vädret. När vi kom tillbaka lekte vi med hundarna (både Grima och Harley) och sedan kom distriktsvetten. Jag lyfte upp Harley och han fick sina sprutor, han dog i mina armar.

Alltihop var så underbart fint, och efter det vet jag att jag aldrig vill göra något annat. Vi promenerar ofta på samma plats än idag, och det är med gott samvete. Jag gav min hund en fin död. Han slapp komma till veterinären, ett ställe de flesta hundar sällan förknippar med något roligt. Han hade ingen aning och dog superlycklig. Grima fick lukta på hans kropp och förstod omedelbart.

Jag kan verkligen rekommendera att ni ringer en distriktare. Det är tungt oavsett hur man gör, personligen tycker jag det är värre att avliva även på klinik. Jag avskyr de sterila miljöerna och faktumet att djur kommer dit för att dö varje dag.


Hoppas ni lyckas lösa det! Det är en väldigt fin liten hund..

 

[TantEster]

Sv: avlivning utanför kliniken

Awliwningswätska ges direkt i blodet, det ges aldrig under nackskinnet. Däremot kan man ju söwa ner hunden som du beskriwer och sedan, när den är riktigt djupt söwd, ge awliwningsmedel med ett hjärtstick.

De flesta hundar reagerar fö inte på att få en kanyl i frambenet och jag har faktiskt aldrig sett en hund krampa när den awliwats på det wiset. De kan titta upp, som lite förwånat, men oftast så är de plötsligt bara borta.
Om hunden tycker det är obehagligt med kanylen så är det förstås bättre att söwa ner den, tycker jag.

Men folk tycker så olika. En del tycker det är mkt obehagligt om hunden ska somna "långsamt". De will att det ska gå fort. Andra tycker att det är hemskt om hunden somnar twärt. Det är wiktigt att weterinären informerar om hur awliwningen kommer att gå till så att djurägaren wet wad de har att wänta.

ts
Hemawliwning är förstås wad de flesta önskar sig och det är synd att det inte finns ett större utbud aw weterinärer som utför detta. På klinik hinner weterinären sällan awwara den tiden, det tar ju en stund att packa, åka osw. Att hitta en weterinär som will åka till en strand för en awliwning kan nog wara swårt, kanske funkar det hemma i trädgården istället? Det beror wäl förstås på war stranden ligger men det är inte så praktiskt med offentliga platser där det kan komma störande moment - kanske kommer det en frisk och glad labbe hoppandes på promenad mitt i alltihop? Men jag förstår tanken, hör med wettar i närheten om det går att ordna.

Lycka till!

 

[Rie]

Sv: avlivning utanför kliniken

Hos oss finns både distriktsveterinärer och 2 privata som kommer hem om man vill.
Vår jycke somnade in i mitt knä i köket, avlivad av distriktsveterinären som han kände sedan han var valp (vi hade hästarna hos veterinären då).

Här finns även en kremeringsanläggning ca 1 mil bort.

 

[TinyWiny]

Sv: avlivning utanför kliniken

Awliwningswätska ges direkt i blodet, det ges aldrig under nackskinnet. Däremot kan man ju söwa ner hunden som du beskriwer och sedan, när den är riktigt djupt söwd, ge awliwningsmedel med ett hjärtstick.

Du har givetvis rätt, i det tillståndet jag var då kommer jag faktiskt inte ihåg exakt vad som hände förren du skrev detta ovan.

 

[TantEster]

Sv: avlivning utanför kliniken

Du har givetvis rätt, i det tillståndet jag var då kommer jag faktiskt inte ihåg exakt vad som hände förren du skrev detta ovan.

Nä och eg spelar det ju ingen roll! Det wiktiga är ju hur du uppfattade det! Jag brukar alternera mellan den metod du beskriwer och att ge awl wätska direkt i blodet, utan lugnande. Wid hemawliwningar söwer jag alltid först.

 

[TinyWiny]

Sv: avlivning utanför kliniken

Nä och eg spelar det ju ingen roll! Det wiktiga är ju hur du uppfattade det! Jag brukar alternera mellan den metod du beskriwer och att ge awl wätska direkt i blodet, utan lugnande. Wid hemawliwningar söwer jag alltid först.

Nej det spelar ju egentligen ingen roll.
Hur sjukt det än är så är jag glad om man nu kan säga så, att det var just hon som kom hem, någon vi kände, någon min gammelman kände, någon jag visste inte skulle tycka och viska oavsett hur mycket jag bröt ihop, för det gjorde jag verkligen.
Att vi fick vara hemma i lugn och ro var viktigt för mej.

 

[Kilauea]

Sv: avlivning utanför kliniken

Det jag har märkt vid avlivning är att en del hundar reagerar på själva medlet på så vis att när det sprutas in i kanylen så drar de åt sig benet.
Vissa läkemedel kan göra att det känns varmt när det sprutas in och jag antar att det kanske är nåt liknande med avl-medlet.

Kramper har jag endast upplevt att hundar fått vid en viss kombination med lugnande innan, inte annars.

Tilläggas ska dock att i 9,5 fall av 10 (om inte mer) så märker hunden inte av någonting, utan somnar fort in när det sista medlet ges. Brukar röra sig om sekunder, tycker jag.

 

[Milosari]

Sv: avlivning utanför kliniken

tack för fler svar! det låter som en god idé att ge lugnande i nacken och avlivningsvätskan direkt i blodet. förhoppningsvis sover han då och märker/bryr sig inte om man man tar och sticker i hans ben.

mrs scabtree: jag minns den tråden så väl, precis så skulle det få vara. min loke tycker visserligen att det är jättekul att få komma till veterinären (för då är han garanterat i centrum och veterinärerna brukar bjuda på godis) men för MIN skull så hade jag velat att vår sista stund inte skulle lukta desinfektionsmedel...

lille söte vovven. nu är det inte långt kvar

 

[peter_lundin]

Sv: avlivning utanför kliniken

Lugnande innan avlivning skall ges i muskel o inte under huden för att ge ett förutsägbart resultat!
Att först söva o sen ge avlivningsvätska direkt i blodet är något jag ser som en nödåtgärd för totalt ohanterliga hundar o är inte ok enligt författningen.
Visst är det synd att inte alla veterinärer ställer upp med avlivning i hemmet men själv säger jag numera blankt nej pga för många negativa upplevelser.
PL

 

[Alexandra_W]

Sv: avlivning utanför kliniken

Mina har avlivats på klinik, enda undantaget var tiken som var rädd för kliniken, hon fick komma in i 'veterinärens hus' istället och avlivades på kontoret vägg i vägg med kliniken (han har kliniken hemma).

Pappas hund däremot, den avlivades - på pappas vilja - i bilen utanför kliniken. Det var jag som åkte med henne dock.

Det 'runtikring' har skett likadant oavsett var de avlivats och av vem. Först lugnande i blodet via frambenet. Ingen permanentkanyl, utan 'bara' i.v. injektion. Det har skilt på hur fort det verkat. Tiken med helt utslagna njurar stöp som en bultad häst rakt ner i bordet innan de knappt hann ta ut nålen, och pappas gamla tik med lymfosarkom tog det gott och väl 15 minuter innan hon 'somnade' (inte dog, utan just somnade då), cirkulationen var snudd på obefintlig.

Sen när de ligger och sussar har det getts avlivningsvätskan i blodet via frambenet, och sen har det avslutats med hjärtstick i de fall hunden följt med hem igen så att säga.

Jag har lämnat vissa för destruktion/kremering. Inte separat dock utan allmän. Min hemmaveterinär obesörjer transporten in till SVA/SLU (vilken av det det nu är som gör det). Andra har tagits med hem och begravts hemma. Det tar dagar - en vecka att få tillbaka askan om man vill det, enligt de erfarenheter andra i bekantskapskretsen haft. Jag vet inte hur lång tid det tar innan hemmavet skickar/kör iväg kropparna efter avlivning, och jag har inte frågat. Det är en sådan sak jag ansett att jag mår bättre av att inte veta. Men det är inte alltid samma dag, så mycket vet jag.

Ingen har krampat, ingen har varit rädd. Inte ens de som NORMALT kunnat vara lite kinkiga med stick eller liknande har reagerat alls. T ex så lilltiken (hon med njurarna), ett tecken på hur dålig hon var var att hon inte ens tryckte sig mot mig eller klättrade på mig när de undersökte, vilket hon normalt hade gjort. Pappas tik som det var rejält med vakt i, hon skällde ut veterinären när han närmade sig bilen, men gick sen över till svansvift och sa inte halvsju när vet stack henne i benet. NORMALT hade hon käkat upp veterinären om han stuckit in handen i bilen. Men hon viftade på svansen, sa 'klia mig' och låg helt still.

Ingen har krampat direkt, däremot har 1 av 5 tömt blåsan (pappas tik) i samband med avlivningen. Jag var dock förberedd på det och hade lagt plast under hennes filt i bilen. Greyhoundhanen hade 'kramper' i tungan någon minut efter han var borta. Jag är så morbid att jag tyckte det var fascinerande, tungan 'rullade', men någon annan hade kanske uppfattat det som ganska otäckt. Jag jämför ju omedvetet med hästavlivningar och då är hundavlivningar väldigt stillsamma och 'vackra'.

Här avlivar både 'min' privatveterinär och distriktsveterinären hemma om man vill det, samt både på kliniken och utanför i bilen. På 'annan plats' som strand t ex vet jag inte dock.

Tråkigt beslut, men dte är ju baksidan med att vara hundägare. Hoppas att var det än blir den dagen att det blir ett stilla och vackert avslut för både hunden, dig och sambon. *kram*

 

[TantEster]

Sv: avlivning utanför kliniken

Wilken författning skulle slå fast att man inte först får söwa och därefter ge awliwningswätska i blodet!?

 

[peter_lundin]

Sv: avlivning utanför kliniken

Inte söva o sen ge intrakardiellt gällde det.
PL