Barn får inte vara hästskötare på lantgård

Djurparken Emaus i Uddevalla har länge låtit barn sköta hästar mot gratis ridning.
Nu har fackförbundet Vision stoppat verksamheten.
– Det är arbete och minderåriga får inte utföra riskfyllda uppgifter, säger Sten Carlsund, huvudskyddsombud.
 
Hur ofta sker det i utbyte mot ersättning på ett sätt som gör att föräldrarna hamnar i ett arbetsgivarförhållande?

Ännu värre. Barnarbete som tvingas utföras gratis. På ridskolan får barnet iaf betalt för sitt jobb som dessutom är helt frivilligt, vill man inte är det inga problem alls. Jag kan inte tänka mig att det är så hemma på lantbruket. Jag har definitivt fått intrycket av mina vänner att det är så det är (d.v.s. hela familjen jobbar självklart i lantbruket oavsett ålder). Varför ska barn behöva jobb ideelt i föräldrarnas företag? Föräldrarna får väl lägga upp sitt jobb så att de klarar av det med vuxen arbetskraft? Om barnen gör en massa jobb gratis så är det tjänster som försvinner från arbetsmarknaden. För att inte tala om att de utför riskfyllt arbete. Lantbruk är en riskfylld arbetsplats.

Att hjälpa till hemma med att dammsuga, tömma diskmaskinen, laga mat osv är en helt annan sak och nåt jag förväntar mig att mitt barn hjälper till med eftersom man hjälps åt i en familj. Däremot tycker jag inte att hon ska behöva utföra mitt arbete.
 
Ännu värre. Barnarbete som tvingas utföras gratis. På ridskolan får barnet iaf betalt för sitt jobb som dessutom är helt frivilligt, vill man inte är det inga problem alls. Jag kan inte tänka mig att det är så hemma på lantbruket. Jag har definitivt fått intrycket av mina vänner att det är så det är (d.v.s. hela familjen jobbar självklart i lantbruket oavsett ålder). Varför ska barn behöva jobb ideelt i föräldrarnas företag? Föräldrarna får väl lägga upp sitt jobb så att de klarar av det med vuxen arbetskraft? Om barnen gör en massa jobb gratis så är det tjänster som försvinner från arbetsmarknaden. För att inte tala om att de utför riskfyllt arbete. Lantbruk är en riskfylld arbetsplats.

Att hjälpa till hemma med att dammsuga, tömma diskmaskinen, laga mat osv är en helt annan sak och nåt jag förväntar mig att mitt barn hjälper till med eftersom man hjälps åt i en familj. Däremot tycker jag inte att hon ska behöva utföra mitt arbete.

I de kretsar jag vuxit upp i är det inte ett krav på barnen att de är med... de VILL vara med. Jag har själv varit med och tagit hö från det jag var tillräckligt stor (stoltheten när jag var gammal nog att köra traktor var oerhört stor, både hos mig och min far :love:). Att ha jordbruk är en livsstil, inte bara ett yrke. Kunskapen och respekten man får genom att vara med när man växer upp är oersättlig.
 
Det går att göra en massa saker utan att de görs i utbyte mot ersättning.
Som ideellt arbete eller inom ramen för en verksamhet (föreningsaktiviteter eller ex. ridskola där man köper tjänsten att få lära sig)

Jag tycker att det är mer fel om de ska utföra det gratis. Självklart ska inga barn hålla i ridlektioner eller ha ansvaret i stallet. Men att leda nybörjare som rider snälla ridskoleponnys medan en vuxen och utbildad ridlärare håller i lektionen och sen få viss ersättning som tack för hjälpen ser jag inget fel i alls. Inte heller ett skötarsystem där det finns anställd personal som utför uppgifterna om skötaren inte kommer den dagen. Ingen ska pressa ett barn att utföra dessa uppgifter. Det ska vara på helt frivillig basis. Det kände jag verkligen att det var när jag hängde på ridskolan. Jag var där några dagar i veckan efter skolan och en dag på helgen. När jag kände för det. En del dagar ville jag hellre leka med en kompis som inte höll påmed hästar och då gjorde jag det. Ofta ryktade jag nån häst för att det var trevligt, inte för att det alltid behövdes. Jag valde då de hästar jag tyckte om och gjorde det för att jag ville det. De sura hästarna fick andra ta hand om. På helgen var det nybörjarlektioner och jag ledde ofta då och fick en ridlektion i utbyte mot att jag ledde tre lektioner. Det fanns alltid en utbildad vuxen ridlärare närvarande under lektionerna ingen tvingade en till nåt. Om det var nåt jag inte ville göra så var det alltid nån annan som gjorde det istället. Vid intag hjälpte man till men stallchefen var alltid där och höll i det. Samma med fodringar osv. Mockning var jag aldrig med på då de gjorde tidigt på morgonen innan jag kommit dit.

Det som kommer hända om man måste betala för allt är att ridning blir ännu mer en rikemanssport. När jag var liten och hängde på ridskolan fanns det så många barn/tonåringar där som kom från hem med dålig ekonomi och som hade det allmänt svårt (har jag förstått i efterhand). De hängde på ridskolan och hjälpte till och för en del var det nog det enda stället där de kände sig kompetenta. Som sagt, nu i efterhand, har jag förstått att en del av dem hade det svårt i skolan, föräldrarna hade inte alltid råd att låta dem rida en lektion i veckan. Men hängde de i stallet och hjälpte till kunde de jobba sig till det. Jag tror att det stärkte dem enormt och gav de en självförtroendeboost de inte hade någon annanstans. Jag tycker att det är otroligt sorgligt om man skulle ta bort den möjligheten. Min gamla ridskola har det inte så längre. Nu är det en mindre grupp tonåringar som är stallvärdar och jag tror att de får nån lektion eller liknande som tack för det. Men jag uppfattar det som att det är en mindre grupp som får den möjligheten. Jag tror att det svårare för random ridskoleunge att få den möjligheten nu jämfört med innan. Tyvärr. Sen förstår jag inte hur det var hållbart att ge en gratis ridlektion för att leda endast 3 nybörjarlektioner! Men det funkade så under flera år.

Det ser man ju också sen när det är dags att ha tävlingar. Folk vill inte vara funktionärer för att de inte är inte vana vid att behöva hjälpa till på ridskolan. Jag har varit funktionär några gånger i vuxen ålder (red på ridskola 2 terminer) och de som var där och hjälpte till var ofta de som hängde på ridskolan som jag när jag var liten och barn med engagerade föräldrar där föräldern var funktionär och barnet var med och hjälpte föräldern. Barn under en viss ålder fick inte utföra vissa uppgifter så klart. Men de fick springa med papper från domaren till sekretariatet och liknande uppgifter.
 
I de kretsar jag vuxit upp i är det inte ett krav på barnen att de är med... de VILL vara med. Jag har själv varit med och tagit hö från det jag var tillräckligt stor (stoltheten när jag var gammal nog att köra traktor var oerhört stor, både hos mig och min far :love:). Att ha jordbruk är en livsstil, inte bara ett yrke. Kunskapen och respekten man får genom att vara med när man växer upp är oersättlig.

Jag håller med även jag anser att det är föräldrana som valt livsstilen inte barnen.

Men anser man att man måste skydda barnen som växer upp i städer med fattiga föräldrar från att jobba med riskfyllda arbeten (hjälpa till frivilligt på ridskolan) så tycker jag att alla barn ska skyddas från det. Annars blir det otroligt ologiskt. Varför ska ett barn inte få chansen att göra en insats frivilligt (och få liten ersättning/belöning för det) och få känna stolthet över det bara för att föräldrarna inte har råd att betala ridskolan för det? Eller för den delen nåt som helst engagemang i sitt barn?

Det som kommer hända är att ridsporten blir ännu mer en rikemanssport än den redan är och det är helt fel väg att gå!
 
Jag tycker att det är mer fel om de ska utföra det gratis. Självklart ska inga barn hålla i ridlektioner eller ha ansvaret i stallet. Men att leda nybörjare som rider snälla ridskoleponnys medan en vuxen och utbildad ridlärare håller i lektionen och sen få viss ersättning som tack för hjälpen ser jag inget fel i alls. Inte heller ett skötarsystem där det finns anställd personal som utför uppgifterna om skötaren inte kommer den dagen. Ingen ska pressa ett barn att utföra dessa uppgifter. Det ska vara på helt frivillig basis. Det kände jag verkligen att det var när jag hängde på ridskolan. Jag var där några dagar i veckan efter skolan och en dag på helgen. När jag kände för det. En del dagar ville jag hellre leka med en kompis som inte höll påmed hästar och då gjorde jag det. Ofta ryktade jag nån häst för att det var trevligt, inte för att det alltid behövdes. Jag valde då de hästar jag tyckte om och gjorde det för att jag ville det. De sura hästarna fick andra ta hand om. På helgen var det nybörjarlektioner och jag ledde ofta då och fick en ridlektion i utbyte mot att jag ledde tre lektioner. Det fanns alltid en utbildad vuxen ridlärare närvarande under lektionerna ingen tvingade en till nåt. Om det var nåt jag inte ville göra så var det alltid nån annan som gjorde det istället. Vid intag hjälpte man till men stallchefen var alltid där och höll i det. Samma med fodringar osv. Mockning var jag aldrig med på då de gjorde tidigt på morgonen innan jag kommit dit.

Det som kommer hända om man måste betala för allt är att ridning blir ännu mer en rikemanssport. När jag var liten och hängde på ridskolan fanns det så många barn/tonåringar där som kom från hem med dålig ekonomi och som hade det allmänt svårt (har jag förstått i efterhand). De hängde på ridskolan och hjälpte till och för en del var det nog det enda stället där de kände sig kompetenta. Som sagt, nu i efterhand, har jag förstått att en del av dem hade det svårt i skolan, föräldrarna hade inte alltid råd att låta dem rida en lektion i veckan. Men hängde de i stallet och hjälpte till kunde de jobba sig till det. Jag tror att det stärkte dem enormt och gav de en självförtroendeboost de inte hade någon annanstans. Jag tycker att det är otroligt sorgligt om man skulle ta bort den möjligheten. Min gamla ridskola har det inte så längre. Nu är det en mindre grupp tonåringar som är stallvärdar och jag tror att de får nån lektion eller liknande som tack för det. Men jag uppfattar det som att det är en mindre grupp som får den möjligheten. Jag tror att det svårare för random ridskoleunge att få den möjligheten nu jämfört med innan. Tyvärr. Sen förstår jag inte hur det var hållbart att ge en gratis ridlektion för att leda endast 3 nybörjarlektioner! Men det funkade så under flera år.

Det ser man ju också sen när det är dags att ha tävlingar. Folk vill inte vara funktionärer för att de inte är inte vana vid att behöva hjälpa till på ridskolan. Jag har varit funktionär några gånger i vuxen ålder (red på ridskola 2 terminer) och de som var där och hjälpte till var ofta de som hängde på ridskolan som jag när jag var liten och barn med engagerade föräldrar där föräldern var funktionär och barnet var med och hjälpte föräldern. Barn under en viss ålder fick inte utföra vissa uppgifter så klart. Men de fick springa med papper från domaren till sekretariatet och liknande uppgifter.
Jag sa inte att de skulle hålla ridlektioner eller ha något större ansvar.

Det var ett svar på ett inlägg som undrade hur man skulle kunna lära sig saker så att det inte hindrades av Skatteverket och Arbetsmiljöverkets regler. Mitt svar var att det går att göra saker i ett stall på sätt som inte innebär att det är arbete och att man kan komma rätt långt med att lära sig inom dessa ramar.
 
Ännu värre. Barnarbete som tvingas utföras gratis. På ridskolan får barnet iaf betalt för sitt jobb som dessutom är helt frivilligt, vill man inte är det inga problem alls. Jag kan inte tänka mig att det är så hemma på lantbruket. Jag har definitivt fått intrycket av mina vänner att det är så det är (d.v.s. hela familjen jobbar självklart i lantbruket oavsett ålder). Varför ska barn behöva jobb ideelt i föräldrarnas företag? Föräldrarna får väl lägga upp sitt jobb så att de klarar av det med vuxen arbetskraft? Om barnen gör en massa jobb gratis så är det tjänster som försvinner från arbetsmarknaden. För att inte tala om att de utför riskfyllt arbete. Lantbruk är en riskfylld arbetsplats.

Att hjälpa till hemma med att dammsuga, tömma diskmaskinen, laga mat osv är en helt annan sak och nåt jag förväntar mig att mitt barn hjälper till med eftersom man hjälps åt i en familj. Däremot tycker jag inte att hon ska behöva utföra mitt arbete.
Strängt taget så får man inte tvinga någon till att arbeta oavsett om hen är vuxen eller barn. Det har väl inte med vad man får och inte får göra inom verksamheten ifall man är där frivilligt att göra?

Ingen vill väl ha en så skarp reglering att barn ska vara förbjudna att mata kalvarna som finns på gården där de bor? Eller tom att följa med mamma i ladugården när hon matar dem?
Finns ju en massa nivåer innan det är så att verksamheten står och faller med ett barns deltagande, eller att de tillåts göra alltför förliga saker.
 
Jag tycker att det är mer fel om de ska utföra det gratis. Självklart ska inga barn hålla i ridlektioner eller ha ansvaret i stallet. Men att leda nybörjare som rider snälla ridskoleponnys medan en vuxen och utbildad ridlärare håller i lektionen och sen få viss ersättning som tack för hjälpen ser jag inget fel i alls. Inte heller ett skötarsystem där det finns anställd personal som utför uppgifterna om skötaren inte kommer den dagen. Ingen ska pressa ett barn att utföra dessa uppgifter. Det ska vara på helt frivillig basis. Det kände jag verkligen att det var när jag hängde på ridskolan. Jag var där några dagar i veckan efter skolan och en dag på helgen. När jag kände för det. En del dagar ville jag hellre leka med en kompis som inte höll påmed hästar och då gjorde jag det. Ofta ryktade jag nån häst för att det var trevligt, inte för att det alltid behövdes. Jag valde då de hästar jag tyckte om och gjorde det för att jag ville det. De sura hästarna fick andra ta hand om. På helgen var det nybörjarlektioner och jag ledde ofta då och fick en ridlektion i utbyte mot att jag ledde tre lektioner. Det fanns alltid en utbildad vuxen ridlärare närvarande under lektionerna ingen tvingade en till nåt. Om det var nåt jag inte ville göra så var det alltid nån annan som gjorde det istället. Vid intag hjälpte man till men stallchefen var alltid där och höll i det. Samma med fodringar osv. Mockning var jag aldrig med på då de gjorde tidigt på morgonen innan jag kommit dit.

Det som kommer hända om man måste betala för allt är att ridning blir ännu mer en rikemanssport. När jag var liten och hängde på ridskolan fanns det så många barn/tonåringar där som kom från hem med dålig ekonomi och som hade det allmänt svårt (har jag förstått i efterhand). De hängde på ridskolan och hjälpte till och för en del var det nog det enda stället där de kände sig kompetenta. Som sagt, nu i efterhand, har jag förstått att en del av dem hade det svårt i skolan, föräldrarna hade inte alltid råd att låta dem rida en lektion i veckan. Men hängde de i stallet och hjälpte till kunde de jobba sig till det. Jag tror att det stärkte dem enormt och gav de en självförtroendeboost de inte hade någon annanstans. Jag tycker att det är otroligt sorgligt om man skulle ta bort den möjligheten. Min gamla ridskola har det inte så längre. Nu är det en mindre grupp tonåringar som är stallvärdar och jag tror att de får nån lektion eller liknande som tack för det. Men jag uppfattar det som att det är en mindre grupp som får den möjligheten. Jag tror att det svårare för random ridskoleunge att få den möjligheten nu jämfört med innan. Tyvärr. Sen förstår jag inte hur det var hållbart att ge en gratis ridlektion för att leda endast 3 nybörjarlektioner! Men det funkade så under flera år.

Det ser man ju också sen när det är dags att ha tävlingar. Folk vill inte vara funktionärer för att de inte är inte vana vid att behöva hjälpa till på ridskolan. Jag har varit funktionär några gånger i vuxen ålder (red på ridskola 2 terminer) och de som var där och hjälpte till var ofta de som hängde på ridskolan som jag när jag var liten och barn med engagerade föräldrar där föräldern var funktionär och barnet var med och hjälpte föräldern. Barn under en viss ålder fick inte utföra vissa uppgifter så klart. Men de fick springa med papper från domaren till sekretariatet och liknande uppgifter.
Uppfattar artikeln som att barnens ålder är en viktig faktor. 6-åringar ska bara inte vara ledare på nybörjarlektioner, de är för små helt enkelt. 10-åringar som är vana vid hästar är ju något helt annat.

Jag var också skötare som barn. Var dock äldre än de exempel som artikeln tar upp, men ändå. Det var rent slaveri, även om jag gjorde det högst frivilligt. Jag var ofta sjuk i början av veckan när jag hade haft jour på helgen (obligatoriskt för skötare över viss nivå har jag för mig) eftersom det helt enkelt var för mkt jobb.
 
Uppfattar artikeln som att barnens ålder är en viktig faktor. 6-åringar ska bara inte vara ledare på nybörjarlektioner, de är för små helt enkelt. 10-åringar som är vana vid hästar är ju något helt annat.

Jag var också skötare som barn. Var dock äldre än de exempel som artikeln tar upp, men ändå. Det var rent slaveri, även om jag gjorde det högst frivilligt. Jag var ofta sjuk i början av veckan när jag hade haft jour på helgen (obligatoriskt för skötare över viss nivå har jag för mig) eftersom det helt enkelt var för mkt jobb.

Nä, 6-åringar ska ha en vuxen med sig hela tiden när hen är bland hästar. Men som du säger en 10-åring och uppåt kan väl absolut hjälpa till och vara till nytta. På sin nivå såklart.

Det system du var i låter inte bra. Där jag var var det inga krav, inga jourpass på helgen ellr liknande. Möjligtvis var det så att man skrev upp sig på att t.ex. se till att hästen var ryktad på tisdagar men jag minns inget om att det blev nån konsekvens om man inte gjorde det. Jag kan inte tänka mig att jag skötte det till 100%. Men där var så många ungar/tonåringar att det nog alltid var nån annan som gjorde det om man själv inte var där en dag då man sagt att man skulle vara det. Helgpassen hade de med privathästar på ridskolan hand om.
 
Hur ofta sker det i utbyte mot ersättning på ett sätt som gör att föräldrarna hamnar i ett arbetsgivarförhållande?
Jag och mina vänner fick grejer, som biobiljetter med mera när vi var extra duktiga.. Oftast belönades arbetet med "fri tid att leka". Hade man inte gjort sina sysslor fick man helt enkelt inte gå till sin kompis. Hade man extra sysslor någon dag hjälpte kompisen till för att man skulle kunna ha mer tid att leka, likaså hjälpte man till hemma hos kompisen. Om det nu var att stapla ved, höskörd, mocka ur ladugården etc etc.
Arbetade man inte bra så kunde man inte förvänta sig en ny cykel när man fyllde år och liknande...
 
Jag och mina vänner fick grejer, som biobiljetter med mera när vi var extra duktiga.. Oftast belönades arbetet med "fri tid att leka". Hade man inte gjort sina sysslor fick man helt enkelt inte gå till sin kompis. Hade man extra sysslor någon dag hjälpte kompisen till för att man skulle kunna ha mer tid att leka, likaså hjälpte man till hemma hos kompisen. Om det nu var att stapla ved, höskörd, mocka ur ladugården etc etc.
Arbetade man inte bra så kunde man inte förvänta sig en ny cykel när man fyllde år och liknande...

Då skulle jag definitivt inte kalla jobbet hemma på gården frivilligt. Såna konsekvenser tycker jag är ok om barnet inte hjälper till i hemmet enligt vad som är lämpligt för åldern. Men inte i föräldrarnas arbete. "Nu måste du göra en del av mitt arbete, annars får du ingen cykel när du fyller år". Nä, fy!!
 
Då skulle jag definitivt inte kalla jobbet hemma på gården frivilligt. Såna konsekvenser tycker jag är ok om barnet inte hjälper till i hemmet enligt vad som är lämpligt för åldern. Men inte i föräldrarnas arbete. "Nu måste du göra en del av mitt arbete, annars får du ingen cykel när du fyller år". Nä, fy!!
Det är väldigt vanligt runt om i världen att barn måste hjälpa till för att få hushållet att gå runt... Traditionellt i Sverige så började man arbeta tidigt, även som barn... Jag har vänner som inte gått 9år i grundskola utan började arbeta istället...
 
Det är väldigt vanligt runt om i världen att barn måste hjälpa till för att få hushållet att gå runt... Traditionellt i Sverige så började man arbeta tidigt, även som barn... Jag har vänner som inte gått 9år i grundskola utan började arbeta istället...
Ja gud ja, bor man på gård finns ju massor att göra. Likväl som att en tolvåring startar sin egen maskin tvätt i "vanliga" hushåll så är det ju helt normalt och inte barnarbete att man hjälps åt med det som behöver göras i "gårdshushållet" också, som att vara med och stängsla nya hagar, släpa ris som röjts etc.
 
Det är väldigt vanligt runt om i världen att barn måste hjälpa till för att få hushållet att gå runt... Traditionellt i Sverige så började man arbeta tidigt, även som barn... Jag har vänner som inte gått 9år i grundskola utan började arbeta istället...

Kan inflika anekdotiskt här att vi jobbade även gratis på ridskolan mot att få rida, och var man extra duktig fick man tävla eller rida de nya hästarna (testobjekt om hästarna var snälla nog haha).
Att lära sig arbeta med olika saker tidigt gör att man kan ha en fördel i vissa saker jämfört med andra barn, exempelvis billigare/lättare att få körkort och arbete. Hade man rykte om sig att vara flitig fick man många förmåner, man kunde få rida privata hästar, få förtur på olika arbetsplatser mm...
 
Att något är vanligt innebär ju inte att det är rätt. Bara att det är många som far illa.
Har jag sagt att det alltid är rätt? Skillnad på arbete utan möjlighet att gå i skolan osv. Vi tyckte givetvis att det var jobbigt med ansvar, men, om man hade jobbat för att få Dendär cykeln eller klänningen så var de mycket mer värda.
Skolan gick alltid först så innan prov så fick man slippa att arbeta på gården.
Haft vänner som inte ens behövt duka eller tvätta sina kläder, när de flyttat hemifrån har de varit ganska tafatta och vilsna... Ofta har de pratat om att de inte känt ett "sammanhang" i familjen, de är det eviga barnet som ska hållas borta från allt typ. Vi lantisungar fick va me på allt typ...
 
Jag var inte skötare som barn, men däremot började jag, lite innan jag fyllde 13 år, att ha helgpass varannan lördag på ridskolan tillsammans med en annan kompis som var 13 år - vilket innebär ansvar för stallets 30 hästar från 7-16, med all fodring, utsläpp, insläpp, täckesbyten, mockning etc. När det var lektioner så var det ridlärare på plats, och delar av tiden var det även privatryttare där som skötte om sina hästar, men annars var vi själva och skötte allt själv. När vi blev lite äldre och mer vana så blev det även vissa pass ensamma (dvs bara jag utan att kompisen var med), pass på söndagar (då det inte var några lektioner alls, och färre vuxna på plats), och även t.ex. vid julledigheter och nyår. Jag minns en nyårsdag då jag var där ensam hela dagen, utan någon annan person där alls under hela dagen - jag var kanske 16 år då eller något?

När det gäller säkerhet så minns jag inte att det hänt någon skada varken hos oss eller hästarna när vi var där. Den enda händelse jag minns där vi fick tillsägelse om att det inte var rätt utfört var en gång då vi mockat "för noga" och tagit bort för mycket ren halm (jag var kanske 13-14 år då?). Sen minns jag dock flera händelser där vi som ungdomar klarade situationen bättre än de vuxna privatryttarna, som en man vars egen häst var lite svår att ta ut i hagen vilket han hade svårt för och han själv tappade någon gång. Eller som när jag kom en morgon samtidigt som en privatryttare och en häst lyckats smita under natten och äta från de andras påsar, och hon stod handfallen och inte visste vad hon skulle göra.

Det var definitivt inte något lagligt vilket jag visste hela tiden, delvis eftersom vi fick betalt i faktiska pengar utan att det betalades någon skatt eller liknande. Samtidigt lärde jag mig extremt mycket både om hästar, ansvar och problemlösning, jag fick bättre fysisk styrka och kondition, och ser jag tillbaka på det nu är det något jag är väldigt glad över att ha gjort.
 
Har jag sagt att det alltid är rätt? Skillnad på arbete utan möjlighet att gå i skolan osv. Vi tyckte givetvis att det var jobbigt med ansvar, men, om man hade jobbat för att få Dendär cykeln eller klänningen så var de mycket mer värda.
Skolan gick alltid först så innan prov så fick man slippa att arbeta på gården.
Haft vänner som inte ens behövt duka eller tvätta sina kläder, när de flyttat hemifrån har de varit ganska tafatta och vilsna... Ofta har de pratat om att de inte känt ett "sammanhang" i familjen, de är det eviga barnet som ska hållas borta från allt typ. Vi lantisungar fick va me på allt typ...

Så varför ska inte barn som inte växer upp på lantbruk inte få en chans att ta ansvar och jobba liknande lantisungarna?
 
När jag gick i skolan i Uddevalla under 90-talet var vi ofta på Emaus. På den tiden brukade de ha turridning för allmänheten, och det var tonårstjejer som tog med folk ut. De fick nog ingen lön, den lilla slant ridturerna kostade gick förmodligen in i verksamheten. Skall man ha anställda vuxna som skall sköta ridturerna med full lön kommer det kosta flera hundra kronor, det kommer aldrig fungera. Så jag förmodar att tonårstjejerna får stanna hemma och titta på TV, så får verksamheten skötas med gratisfolk från arbetsförmedlingen, det vill säga invandrarmän i 20-30-årsåldern utan språkkunskaper och utan hästintresse.
 
Har jag sagt att det alltid är rätt? Skillnad på arbete utan möjlighet att gå i skolan osv. Vi tyckte givetvis att det var jobbigt med ansvar, men, om man hade jobbat för att få Dendär cykeln eller klänningen så var de mycket mer värda.
Skolan gick alltid först så innan prov så fick man slippa att arbeta på gården.
Haft vänner som inte ens behövt duka eller tvätta sina kläder, när de flyttat hemifrån har de varit ganska tafatta och vilsna... Ofta har de pratat om att de inte känt ett "sammanhang" i familjen, de är det eviga barnet som ska hållas borta från allt typ. Vi lantisungar fick va me på allt typ...
Självklart mår barn väl av att få vara med i ett sammanhang, att få hänga med och på barnets nivå vara delaktig i vardagens olika moment. Att få finnas och känna sig delaktig i familjen är jätteviktiga faktorer men jag uppfattade inte att det var vad vi pratade om utan om att börja arbeta istället för att gå i skolan.

Du skriver om vänner "som inte har behövt" jag skulle vilja säga "som inte har fått" för det är verkligen inget positivt att inte få vara delaktig i familjen och dess vardag. Det är vidrigt och väldigt elakt av föräldrarna att utesluta barnen på ett sådant sätt. Men, man får ändå skilja på arbete och att hjälpas åt hemma. Hade en förälder som jobbade med städ t ex tagit med sina barn till jobbet och satt dem i arbete så hade det blivit ramaskri och hen hade med stor sannolikhet blivit avskedad och jag tycker att detsamma ska gälla även på en bondgård. Det barnen gör ska inte vara istället för att den vuxne gör utan vara just att hänga med i familjens vardag och hjälpas åt, lika självklart som att hjälpa till att baka bröd eller tvätta kan det vara att mata kalvarna.
 
Aftonbladets beskrivning av sagda verksamhet är verkligen dålig.. Det är inte många rätt i artikeln.
Det inte en ridskola, utan en kommunal besöksverksamhet med ett "öppen gård"-koncept. Där finns flera olika lantgårdsdjur, och verksamheten riktar sig mot barn och ungdomar. Hästarna och ridningen är en del i att barn ska ges möjlighet att träffa och lära sig om hästar, men såklart lär de sig också även om de andra djuren på gården. Allting är helt kostnadsfritt, därför att även barn i mer ekonomiskt utsatta familjer ska kunna få lära sig om djur, och för den som vill, även få grundläggande ridkunskaper.

Innan diverse omfattande omstruktureringar (som i stort inneburit att hästverksamheten helt legat nere i drygt ett år..) så fungerade hästdelen i verksamheten på så sätt att hästskötare (barn som aktivt deltagit i verksamheten och som personalen hade god kännedom om vad gäller erfarenhet och begränsningar) i förväg skrev upp sig ("bokade") en lämplig ponny, kom på den angivna dagen, hämtade ponnyn i hagen, ryktade den, sadlade den, ledde den i ponnyridning, och fick efteråt rida lektion på samma ponny. Alla moment skedde under uppsikt av personal, och yngre och/eller oerfarna barn hade vuxen med sig. Barn höll inte lektioner för barn, det gjorde alltid personal. Det fanns heller aldrig något krav eller förväntan från personalens sida på att uppskrivna barn skulle dyka upp. Dök de inte upp så kunde ponnyn få vila i hagen istället, eller så kom det barn/ungdomar som inte var uppskrivna som var lämpliga för just den hästen.

Vad gäller arbete utfört av barnen... På vardagar pågick hästskötarverksamheten mellan kl. 14-16, så där fanns knappast tid för något utöver rykten och ridningen. På helgerna kunde barnen vara med mellan kl. 10-14, och vid t.ex. dåligt väder kunde de få lov att göra diverse hästrelaterade saker utöver ridningen; t.ex. mocka boxen till ponnyn de var uppskrivna på, smörja tränset eller göra rent ryktborstarna. Det handlade inte om några betungande uppgifter, eller om att personalen inte hade tid/lust att göra det själva - utan om att barnen gavs möjlighet att lära sig om hur man tar hand om en häst! Målet för många av ungdomarna var ju att fortsätta på någon av de lokala ridskolorna, eller att kunna bli skötare på någons privathäst. Detta är ett koncept som fungerat och varit uppskattat i decennier, men som barkat utför efter att kommunens "omstruktureringar" bl.a. innebar att byta ut all personal. När omkring ~10 hästar får nya vårdare och ändrade rutiner kan det ju bli lite knas.. Så kanske gjorde de lika bra i att låta hästskötarverksamheten avvecklas, ur säkerhetssynpunkt. Men att skylla allt på hur den tidigare verksamheten har sett ut är löjligt!
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

  • Artikel
Hästnyheter Facket Vision ifrågasätter skarpt att minderåriga utför arbetsuppgifter som hästskötare på en kommunal lantgård i Uddevalla.
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 621
Senast: Tora
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp