Facket ifrågasätter att barn är hästskötare

Det där med att "krav på att vissa saker måste göras" är ju en diffus beskrivning. När jag var skötare så ingick det en del saker som man skulle göra som skötare, men hade jag sagt att jag inte ville så hade väl ridskolan sagt "nehepp då får nån annan göra det" så jag har svårt att se det som jämförbart med arbete. Det blir ju liksom inga konsekvenser av att inte vilja, i alla fall inte för små barn. När jag blev lite äldre men ändå var omyndig blev väl kravet mer att om jag säger att jag vill och ska, då ska jag också det. Annars måste jag säga nej med god framförhållning så ägaren får möjligheten att planera.

Precis. Det var ju helt frivilligt att anmäla sig som skötare. Jag upplevde aldrig nåt krav från ridskolan. Jag gjorde det jag gjorde för att jag ville. Ville jag inte så åkte jag inte till stallet den dagen. Blev aldrig några konsekvenser av det.
 
Precis. Det var ju helt frivilligt att anmäla sig som skötare. Jag upplevde aldrig nåt krav från ridskolan. Jag gjorde det jag gjorde för att jag ville. Ville jag inte så åkte jag inte till stallet den dagen. Blev aldrig några konsekvenser av det.

Jag tänker också, vart går gränsen? Kan min lillasyster vara hundvakt åt mig eller räknas det som att hon gör hunddagisens arbete då och barnarbetar som 15 år gammal? Jag uppskattar facken och deras viktiga arbete men ibland är de bra fåniga. Så länge barn och tonåringar får gå på lust och vilja och inga tvång eller upplevelse av tvång förekommer så ser jag inte problemet.
 
Jag tänker också, vart går gränsen? Kan min lillasyster vara hundvakt åt mig eller räknas det som att hon gör hunddagisens arbete då och barnarbetar som 15 år gammal? Jag uppskattar facken och deras viktiga arbete men ibland är de bra fåniga.

Det borde räknas som inom familjen. Och hon är ju 15 år så det borde vara ok.
 
Jag tror att det är här som facket ser problem.
Frågan där är ju att dra gränsen för vad som är "jobb" och vad som är utbildning. Var går gränsen mellan "aktiviteten" och "jobbet". Att sadla min häst ser jag som tillhörande aktiviteten "att rida" och dessutom en del av konceptet "jag går på ridskola för att lära mig rida". Att sköta om min häst är en viktig del av min hobby "att ha häst". Sen finns det andra som har det som jobb, också. Men mitt bilkörande blir å andra sidan inte jobb eller yrkesutövning för att det finns de som kör professionellt heller. Jag lagar mat - det är en hobby. För en kock är det ett jobb. Jag tycker det är bra att hästbranschen har blivit vit till största delen, men här gäller det att vi faktiskt trycker på skillnaden mellan jobb och hobbyutövning. Och jag har nog aldrig använt så många citationstecken i ett och samma inlägg :D
 
Finns det något fack som folk som arbetat inom hästvärlden brukar ansluta sig till? Tänker att om det finns ett sådant fack med sådan kunskap om hästbranschen så borde de kunna utreda detta.
 
Det verkar finnas många missförstånd i det här.

Det verkar t.ex. tokigt om barnen själva hanterar knatteridning "barnen tidigare har fått vara så kallade ridvärdar och både hjälpt i stallet och agerat ledare för ponnyridning med ännu yngre barn, men nu ska allt ske under uppsikt av personal." (citat i artikeln som tillskrivs tf kulturchef). Den läskigaste olyckan på min barndoms ridskola hände på knatteridningen. Jag kan inte tänka mig att sådan sker utan uppsikt och tror inte att artikeln ger hela sanningen.

De flesta av oss vet väldigt lite om vad det är som barnen gjort och som facket reagerat på.
 
Finns det något fack som folk som arbetat inom hästvärlden brukar ansluta sig till? Tänker att om det finns ett sådant fack med sådan kunskap om hästbranschen så borde de kunna utreda detta.
Det är väl i så fall kommunal, dit t.ex. hästskötare hör. Men jag tror inte att de har någon jättestor kunskap om hästbranschen tyvärr.
 
Det verkar finnas många missförstånd i det här.

Det verkar t.ex. tokigt om barnen själva hanterar knatteridning "barnen tidigare har fått vara så kallade ridvärdar och både hjälpt i stallet och agerat ledare för ponnyridning med ännu yngre barn, men nu ska allt ske under uppsikt av personal." (citat i artikeln som tillskrivs tf kulturchef). Den läskigaste olyckan på min barndoms ridskola hände på knatteridningen. Jag kan inte tänka mig att sådan sker utan uppsikt och tror inte att artikeln ger hela sanningen.

De flesta av oss vet väldigt lite om vad det är som barnen gjort och som facket reagerat på.

Utan att känna till stället i artikeln kan jag säga att det fortfarande finns många ridskolor där barn är stallvärdar och liknande utan någon vuxen ansvarig på plats. (Enda vuxna anställda på plats är ridläraren, som inte lämnar ridhuset.)

I mina ögon är det väldigt vettigt om det är sådana uppgifter facket reagerar på. Ska barn hjälpa till med hästarna ska det vara just hjälpa till, under (kunnig) vuxens överinseende.

Att en 10-åring under vissa omständigheter kan ta hand om sin egen ponny ensam är en helt annan sak, då är det målsman som får ta ansvar för både ponnyns välbefinnande och att barnet kan tillräckligt för att det ska vara säkert.
 
Finns det något fack som folk som arbetat inom hästvärlden brukar ansluta sig till? Tänker att om det finns ett sådant fack med sådan kunskap om hästbranschen så borde de kunna utreda detta.
Hästbranschen tillhör kommunal och kunskapen är om hästbranschen är pinsamt dålig, nog för att jag inte hänger kommunal i julgranen i vanliga fall men inom häst är dom ännu sämre.
 
Jag håller med om att det finns problematik i att barn utnyttjas till att göra stallsysslor för att ridskolan ska kunna ha mindre personal, även om jag inte vet om det är så i just det här fallet.

Jag vet t.ex. ett ställe där knatteridningen var helt beroende av att det fanns barn i stallet som gjorde i ordning ponnysarna och ledde knattarna. Dessa barn var ofta 8-10 år. Ofta tyckte de att det var kul de första gångerna, men inte i längden. Så roligt är det ju inte att trampa runt på fyrkantsspåret i timmar, särskilt inte på vintern. Detta var dock inte det enda man förlitade sig på barn för, utan även intag av hästar. Inte bara de snällaste och lugnaste ponnysarna heller utan både stora hästar och vilda ponnys. På så sätt kunde man klara sig med att bara ha en person som jobbade, för då fick barnen också ta in hästar, även om barnen bara var runt 8 år gamla. Det hände flera olyckor pga detta, barn som blev översprungna och sparkade osv.
 
Finns det något fack som folk som arbetat inom hästvärlden brukar ansluta sig till? Tänker att om det finns ett sådant fack med sådan kunskap om hästbranschen så borde de kunna utreda detta.
Förr var man om man var fackligt ansluten ansluten till lant om man jobbade med hästar. Sedan slogs lantarbetarförbundet ihop med kommunal vilket innebar att all kunskap och all möjlighet till hjälp i arbetsrelaterade frågor i ett stall i stort sett försvann. Enda fördelen var att fackavgiften halverades. Detta var runt -00 om jag inte minns fel. Endel som hade arbetat på lant gick över till kommunal och deras kunskap fanns såklart kvar men i den stora organisationen som kommunal är försvann lantarbetarnas viktiga frågor.
 
Jag tänker också, vart går gränsen? Kan min lillasyster vara hundvakt åt mig eller räknas det som att hon gör hunddagisens arbete då och barnarbetar som 15 år gammal? Jag uppskattar facken och deras viktiga arbete men ibland är de bra fåniga. Så länge barn och tonåringar får gå på lust och vilja och inga tvång eller upplevelse av tvång förekommer så ser jag inte problemet.
Barnvakt, hundvakt är typiskt sådant arbete som även barn får göra (i rimlig omfattning), och är man 15 får man arbeta (med vissa undantag). Däremot, om ett hunddagis som drivs kommersiellt använder sig av ett gäng 10-åringar för att slippa avlöna tillräckligt många vuxna, då kan det vara ett problem. Speciellt om barnen arbetar ensamma. Och det är sannolikt det som facket anser sker på stallet i det aktuella fallet.
 
Det står i artikeln ”.........barnen tidigare har fått vara så kallade ridvärdar och både hjälpt i stallet och agerat ledare för ponnyridning med ännu yngre barn, men nu ska allt ske under uppsikt av personal”. I min värld är det helt riktigt. Om det stämmer att sådant har skett utan en vuxen som har uppsikt och ansvar så är det ju helt vansinnigt. Det är ju jättebra att facket sätter ner foten när det gäller sådant. Hittar inte att det skulle vara förbjudet utan att det måste vara under uppsikt av en vuxen.

Sen är min erfarenhet att en kort artikel sällan får med hela bakgrunden till en situation och det brukar bli konstigt om man drar en massa slutsatser utifrån den lilla informationen man får.
 
Jag har en vän som arbetat på aktuellt ställe, dock för flera år sedan, och i alla fall då var hen närvarande vid de aktiviteter som skedde.

Kan inte minnas någon gång det inte fanns en vuxen vid ponnyridning tex, även om det var (äldre) barn som ledde hästarna. Precis som jag själv gjorde på den vanliga ridskolan.
 
Jag har en vän som arbetat på aktuellt ställe, dock för flera år sedan, och i alla fall då var hen närvarande vid de aktiviteter som skedde.

Kan inte minnas någon gång det inte fanns en vuxen vid ponnyridning tex, även om det var (äldre) barn som ledde hästarna. Precis som jag själv gjorde på den vanliga ridskolan.

På min gamla ridskola så ledde jag ju hästar/ponnys på nybörjarlektioner men det var alltid en anställd vuxen som höll i lektionen och var närvarande hela tiden. Det är väl ingen ridskola som låter barn yngre än 13 år leda runt nybörjare utan att en vuxen anställd är med? Det hände iaf aldrig när jag var liten.

De enda tillfällena när jag som liten var ensam med häst på ridskolan var när jag ville rykta för min egen skull (inte i anslutning till lektion). Jag kunde nöjt stå och rykta och mysa med en redan ryktad häst för att jag tyckte att det var roligt. Det så jag tillbringade många eftermiddagar efter skolan och innan lektionerna började och det fortfarande var lugnt och stilla i stallet. Fanns alltid de hästar som uppskattade uppmärksamhet och extra mys.
 
Barnvakt, hundvakt är typiskt sådant arbete som även barn får göra (i rimlig omfattning), och är man 15 får man arbeta (med vissa undantag). Däremot, om ett hunddagis som drivs kommersiellt använder sig av ett gäng 10-åringar för att slippa avlöna tillräckligt många vuxna, då kan det vara ett problem. Speciellt om barnen arbetar ensamma. Och det är sannolikt det som facket anser sker på stallet i det aktuella fallet.
Fast ett hunddagis är egentligen inte jämförbart där, däremot så om någon har en verksamhet med ett antal hundar (egna eller inhyrda/inlånade på längre tid som en ridskola) och barnen sen inte får gå ut med hundarna, ge dem mat eller borsta dem för att då tar den jobb från vuxna.

Och får barnen inte göra det så blir verksamheten liksom ridskolan meningslös då syftet undergrävs och resultatet blir snarast nedläggning än anställning av ny personal. Verksamheten blir ohållbar och oattraktiv om ungarna bara får titta på.


Klart det finns verksamheter där det är urspårat och man har barn istället för anställda när det gäller undervisning och grundläggande skötsel och barn helt används istället för personal. Det är dock ibland gränsfall som ideellla föreningar där medlemmarna (de som rider) även har pass med fodring och utsläpp. Det är för mig att jämställa med en båtförening som har arbetsdagar där man reparerar, målar, bygger om båtar och anläggning.
 
Senast ändrad:
Barnvakt, hundvakt är typiskt sådant arbete som även barn får göra (i rimlig omfattning), och är man 15 får man arbeta (med vissa undantag). Däremot, om ett hunddagis som drivs kommersiellt använder sig av ett gäng 10-åringar för att slippa avlöna tillräckligt många vuxna, då kan det vara ett problem. Speciellt om barnen arbetar ensamma. Och det är sannolikt det som facket anser sker på stallet i det aktuella fallet.
Kan tänka mig att det finns en del situationer där gränsdragningen inte ser exakt lika ut beroende på om det är en ideellt organiserad verksamhet eller en vinstdrivande näringsverksamhet? "Klubbens ridskola" och "Ridskolan AB" kanske inte alltid kan göra precis samma saker efter precis samma upplägg.

Även i de fall vuxna som gör "frivilliga sysslor bara för att få vara med djuren" behöver man väl vara mer genomtänkt med detaljerna i upplägget för att avgränsa vad som är arbete, gentjänster och förmåner i en näringsverksamhet?
 
Fast ett hunddagis är egentligen inte jämförbart där, däremot så om någon har en verksamhet med ett antal hundar (egna eller inhyrda/inlånade på längre tid som en ridskola) och barnen sen inte får gå ut med hundarna, ge dem mat eller borsta dem för att då tar den jobb från vuxna.

Och får barnen inte göra det så blir verksamheten liksom ridskolan meningslös då syftet undergrävs och resultatet blir snarast nedläggning än anställning av ny personal. Verksamheten blir ohållbar och oattraktiv om ungarna bara får titta på.


Klart det finns verksamheter där det är urspårat och man har barn istället för anställda när det gäller undervisning och grundläggande skötsel och barn helt används istället för personal. Det är dock ibland gränsfall som ideellla föreningar där medlemmarna (de som rider) även har pass med fodring och utsläpp. Det är för mig att jämställa med en båtförening som har arbetsdagar där man reparerar, målar, bygger om båtar och anläggning.
Har du mer information mer exakt om vad det är barnen har gjort som de inte längre får göra? Jag hittar inget konkret i texten (utom då den bit jag citerar och där jag tror att det finns ett missförstånd)
 
Kan tänka mig att det finns en del situationer där gränsdragningen inte ser exakt lika ut beroende på om det är en ideellt organiserad verksamhet eller en vinstdrivande näringsverksamhet? "Klubbens ridskola" och "Ridskolan AB" kanske inte alltid kan göra precis samma saker efter precis samma upplägg.

Även i de fall vuxna som gör "frivilliga sysslor bara för att få vara med djuren" behöver man väl vara mer genomtänkt med detaljerna i upplägget för att avgränsa vad som är arbete, gentjänster och förmåner i en näringsverksamhet?
Särskilt när det gäller ansvarsbiten måste man vara noga när det gäller frivillig arbete - och det gäller både som "arbetsgivare" och utförare.

Den olycka jag refererar till ovan handlade om ett litet barn som blev släpat i en stigbygel efter en skenande häst. Vem ansvarar om något sådant sker när en åttaåring leder en sexåring? Barnet? Dess föräldrar? "Arbetsgivaren"?
 
Har du mer information mer exakt om vad det är barnen har gjort som de inte längre får göra? Jag hittar inget konkret i texten (utom då den bit jag citerar och där jag tror att det finns ett missförstånd)
Nej, det är hela tiden en hypotetisk diskussion utifrån vad som står i artiklen och vad som framkommit. Det står att barnen inte borde få göra något som kan vara farligt, kan du komma på någon aktivitet med hästar som inte kan vara farlig?

Och hårddrar man det så ta nästan all verksamhet med häst jobb från anställda. Även seriösa verksamheter handlar ofta om att förutom att lära folk rida/köra etc även att umgås och ta hand om hästar och för de som vill få känslan av att ha en egen häst genom att sköta och delta i stallets skötsel. Hela iden med ridskolor i sverige krockar med hästskötarjobbet. Och samtidigt skulle verksamheten inte finnas alls utan att eleverna gör delar av jobbet.

Utomlands finns det ställen där du bara får hästen serverad, klar att sitta upp på, det är ovanligt i sverige om det ens förekommer om det inte är ren turridning.
 

Liknande trådar

Skola&Jobb Jag kan säkert ta reda på svaret själv men jag har banne mig inte tid :S Jag studerar på juristprogrammet, är närmsta veckan klar med...
2
Svar
21
· Visningar
1 540

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Upp