Bästa Rubriken 🤩

Hallå
Karamelldrottningen is in the house

Vill bara dela med mig av två i mitt tycke milstolpar.
Var med om en jobbig händelse för cirkus två veckor sedan. Och inte en tillstymmelse efter sug efter alkohol. Det slog mig faktiskt inte förrän dagen efter!
Jag hade ingen tanke på det alls nämligen. Utan konstaterade det bara dagen efteråt att det vare sig kom tankar eller sug. Ingenting!

Andra milstolpen är att jag nu har ganska lätt för att tala om att jag är en nykter alkoholist. Jag har sagt just de orden -nykter alkoholist-
För det är ju så det är. Om någon blir beklämd eller tar illa upp så varsågoda. Jag orkar inte fundera hit och dit fram och tillbaka. Mycket bättre det kommer fram tydligt.

 

[sidensvans]

Om ni varit ute tillsammans på något så kan han ju be dig låsa upp om det är så. Känns det inte bra att ge honom koden så ska du inte göra det. Accepterar han inte det är det en stor röd varningsflagga

Skulle ni inte flytta ihop? Eller är dom planerna lagda på is?

 

[karamelldrottningen]

Skulle ni inte flytta ihop? Eller är dom planerna lagda på is?

Jag håller i kylmaskinen och vet inte om jag ska stänga av den eller bara låta den gå

 

[Masqueradee]

Går det att ge honom en egen kod som du sen lätt kan byta ut? Vet inte hur såna system funkar, men tänker att då kan du ju lätt spärra/byta utan att behöva informera eventuella andra med "huvudkoden". Eller kanske en nyckel han kan använda (om det går) som direkt lämnas tillbaka? Tänker hur jag och min dejt gjorde nu i helgen. Lånade en nyckel över dagen igår medan han var på annat, som jag sen direkt hängde upp på hatthyllan när jag inte behövde den längre.

 

[monster1]

Ok dags för ventilen…

Ibland känns det som att jag gör saker större än de behöver vara. Just nu har J bett mig om att få en kod till huset. Detta för att han ska kunna komma in om det är låst. Om vi tex varit på något och jag inte går in på en gång.
Alltså att han också kan komma in utan att jag måste låsa upp.
Jag förstår absolut resonemanget men det tar emot. Jag tror det är en form av rädsla.
Problemet är också att jag redan sagt absolut. Sen har jag inte verkställt något. Han har inte fått någon kod.
Hade inte detta med babymonitorn hänt hade det varit lättare.
Nu tar det emot. Jag orkar inte med tjafs. Och när jag väl gett ut en kod kommer det bli tjafs om jag känner behov av att ta bort tillgängligheten sen.
Nej jag orkar inte. Det känns inte bra.
Varför är jag så… rädd?

Jag tänker att du dels har dåliga erfarenheter, då det var svårt och tog långtid för dig att ta dig ur ditt förra förhållande men kanske också att du säger ja, innan du hunnit bestämma dig själv.

Kan du lägga in ett "jag behöver fundera lite" istället för ett "Javisst" när du får frågan. Då ger du dig själv lite utrymme att faktiskt tänka på saken och själv känna efter hur du vill göra och varför.

Jag menar, du skulle kunna säga att du har lite dåliga erfarenheter sedan tidigare och därför inte känner dig helt trygg med att lämna över koden just nu att det som hände med kameran gör att det inte känns bra just nu och att det kan bli aktuellt längre fram.

 

[Irrbloss]

Nu tar det emot. Jag orkar inte med tjafs. Och när jag väl gett ut en kod kommer det bli tjafs om jag känner behov av att ta bort tillgängligheten sen.

Han ska absolut inte ha nån kod efter det som hände med babymonitorn. Säger magkänslan nej så lyssna på den, han har redan tabbat sig rejält och ska verkligen inte komma och begära mer tillgång till ditt hem när han själv behagar det.

Jag förstår att du inte orkar tjafs men tjafsar han om det här överhuvudtaget så är det han som gör fel, inte du. Du har all rätt att sätta gränser.

 

[karamelldrottningen]

Borttaget pga rörigt inlägg. (Bara om vardagsgrejer)

 

[Otherside]

Jag tycker ändå att det ringer några små varningsklockor kring J. Inte nödvändigtvis farliga, men såna som pekar åt att han har en personlighet som du kanske kommer att uppleva som jobbig, krävande, klängig rentav. Han vill flytta in hos dig redan nu! Han vill ha dina koder så han har tillgång till dig och ditt liv. Umgås väldigt mycket och vara med hela tiden. Osv. Du har själv nämnt det i inlägg.

Ser han dig (redan) som sin framtid, sin fasta punkt i livet, sin familj? Har han ett behov av detta? Hur ser hans tidigare förhållanden ut? Jag hade nog funderat lite kring det. För mig låter han lite för "på".

 

[Masqueradee]

Han ska absolut inte ha nån kod efter det som hände med babymonitorn. Säger magkänslan nej så lyssna på den, han har redan tabbat sig rejält och ska verkligen inte komma och begära mer tillgång till ditt hem när han själv behagar det.

Jag förstår att du inte orkar tjafs men tjafsar han om det här överhuvudtaget så är det han som gör fel, inte du. Du har all rätt att sätta gränser.

Jaha! Jag hade helt missat att det var snubben som tagit sig in på monitorn (trodde det var exet). Ignorera mitt inlägg tidigare!