Beach 2014, VIII

[Praeterea]

Veckan i solen har bara swishat förbi. Jag har varje dag gått mellan hotellet, poolen och stranden, en sträcka på säkert 100 meter... Jag har hoppat i vågor och strosat på strandpromenaden. Jag hade inte klagat om veckan varit liiiiite längre, samtidigt som det är skönt att komma hem. Hemma igen har jag ridit en långrunda med hästen i blåsten idag, vilket också var mysigt.

 

[Sleepan]

Veckan i solen har bara swishat förbi. Jag har varje dag gått mellan hotellet, poolen och stranden, en sträcka på säkert 100 meter... Jag har hoppat i vågor och strosat på strandpromenaden. Jag hade inte klagat om veckan varit liiiiite längre, samtidigt som det är skönt att komma hem. Hemma igen har jag ridit en långrunda med hästen i blåsten idag, vilket också var mysigt.

Men gud vad fint det låter!!


Kl

Jag är fortfarande krasslig. Ont i halsen, hostar och nyser. Och jag är trött... (extra trött idag då jag kom hem halv fem inatt! Haha)

Har två jobbiga och tunga veckor framför mig på jobbet med utbildning. Får se om jag orkar träna något på eftermiddagarna.... Först och främst ska jag bli frisk! (eller riktigt sjuk så det kan gå över...). Så drygt!

 

[snow]

Jag har haft en ganska lugn helg. Sprang förvisso lite backintervaller i lördags, annars har jag mest hängt i stallet. Igår hoppade jag min pålle och är supernöjd med hur det gick! Sist jag testade att ta ett språng fick han någon slags bock-bonanza och eftersom jag var ensam på en mörk ridbana vågade jag inte fortsätta. Idag däremot hade jag stöd av två kompisar som kunde sopa ihop mig om jag skulle flyga av och då gick det bättre - inga ofrivilliga avsittningar .

Sen räknas väl dagens 60 cm knappt som ett hinder, men man måste ju börja någonstans.

Hoppade en serie också, vi kom fel en gång vilket gjorde att han bröt ut (eller snarare jag styrde ur... fegis!) men sen fick vi hjälp av en stallkompis och hennes häst som infångare och då var det lättare att rida rakt med koncentration framåt. Kuligt!

 

[Mineur]

Vad härligt det ser ut med lite hästliv @snow! Hur gammal är pållen du har? Är det den du tog över från din faster eller hur det nu var, som du skrev om när du var lite i valet och kvalet i våras?

 

[snow]

@Mineur Det är den hästen ja! Jag ska ha honom på foder fram tills juli nästa år åtminstone. Han är sju år men har inte gjort så mycket mer i sitt liv än att busa i hagen med sina bröder och gå lite turridningar . Just nu uppskattar jag verkligen hästlivet. Theo som han heter gör i princip allt med spetsade öron och då är det svårt att inte bli glad själv, hur shitty dag man än har haft. Träningsglädje och -endorfiner är en sak men kärleken till (och från) en annan levande varelse är liksom en annan nivå.

 

[Mineur]

Jag sitter och laddar upp för dubbelpass Bootcamp & Abs Attack - genom att äta pepparkakor... Jag var på IKEA i helgen och de hade massa svenska julvaror som jag inte kunde hålla mig ifrån, okej?!

Är väldigt nöjd med förra veckans träning för övrigt, även om jag gärna skulle ha klämt in ett gympass igår också. Viljan fanns, men jag hann helt enkelt inte. Såhär blev det:

Måndag: PT-pass med fokus armar och ben
Tisdag: Vila
Onsdag: Självständigt på gymmet med fokus axlar, bröst och lite mage.
Torsdag: Självständigt på gymmet med fokus ben, rumpa, ben. Ouch!
Fredag: Ett pass Insanity på gymmet. Ouch igen!
Lördag: 5 km promenad.
Söndag: Vila.

Planen för veckan är självständigt gym idag, PT-pass imorgon, vila onsdag och torsdag, Insanity fredag, vila lördag och gym söndag. Känns som en bra plan, hoppas bara jag kan hålla den nu också!

 

[Mineur]

@snow Åh, jag förstår precis vad du menar. Jag är officiellt avundsjuk.

 

[Mineur]

För övrigt var jag och såg självaste Lady Gaga live igår kväll, och jag måste bara inflika här hur skönt och befriande det var på något vis att se hur bekväm hon är med sin kropp. Hon hade liksom inte den "klassiska" petite kroppen med bara skinn och ben som säkerligen är idealet i hennes industri, men skuttade glatt omkring i alla möjliga olika påklädda och mindre påklädda kostymer ändå. Somliga, mindre begåvade människor, kallar henne säkert "kraftig" eller något annat löjligt bara för att hon inte har ett glapp mellan låren eller Barbie-midja och noll höfter, men jag hoppas att de flesta ser längre än så och inser att det är en stark, välmående och hållbar kropp det rör sig om. Jag tyckte det var väldigt skönt att se i alla fall, lite girlpower sådär ni vet!

 

[Tassetass]

För övrigt var jag och såg självaste Lady Gaga live igår kväll, och jag måste bara inflika här hur skönt och befriande det var på något vis att se hur bekväm hon är med sin kropp. Hon hade liksom inte den "klassiska" petite kroppen med bara skinn och ben som säkerligen är idealet i hennes industri, men skuttade glatt omkring i alla möjliga olika påklädda och mindre påklädda kostymer ändå. Somliga, mindre begåvade människor, kallar henne säkert "kraftig" eller något annat löjligt bara för att hon inte har ett glapp mellan låren eller Barbie-midja och noll höfter, men jag hoppas att de flesta ser längre än så och inser att det är en stark, välmående och hållbar kropp det rör sig om. Jag tyckte det var väldigt skönt att se i alla fall, lite girlpower sådär ni vet!

Jag har sett henne live några gånger och jag gillar - förutom det du skriver - att hon inte försöker vara så himla snygg och sexig hela tiden. Hon kan göra saker som t.ex. Beyonce eller någon annan "snygg kvinnlig artist" skulle göra för att det anses "fult" typ ta sig i skrevet eller lyfta på kjolen och visa röven. Hon känns genuin på scenen, det är lite skit samma om det "ser snyggt ut" utan det viktigaste är att hon får fram sitt budskap.

 

[LadyCovergirl]

Jag tränade som vanligt på min jobblunch. Eftersom jag av högst oklar anledning har ont i vänster arm och av högst klar anledning har ont i höger knä så fick jag blanda lite övningar. Körde helt enkelt det som inte gjorde ont

 

[LindgrenV]

Jag funderar på om jag fått en sträckning eller överansträngning i min vänstra överarm... Får som mjölksyra så fort jag lyfter armen rakt upp och lägger handen bakom huvudet. Dvs varje gång jag ska sätta upp håret i en tofs

Tänkte först att det var träningsvärk, men jag har aldrig varit med om träningsvärk som är kvar i en vecka

 

[Wysiwyg]

@LindgrenV Jag har haft träningsvärk (+ efterföljande stelhet dårå) som suttit i typ en vecka.

@LadyCovergirl Så brukar jag också göra! Men ibland blir jag så sur på min smärtande kropp så jag kör de andra ashårt och sen har jag verkligen ont överallt

 

[Wysiwyg]

Träningen rullar på och det går rätt bra! Siktar på minst 4 men gärna 5 dagar i veckan. Alla pass är inte ashårda och jätteseriösa men det blir några bra övningar i alla fall. Känns asskönt! Fördelen är att gymmet ligger så nära skolan så man kan bara gå dit innan eller efter föreläsningar hur lätt som helst.

Igår var det ben och idag har jag en hiskelig träningsvärk i gumpen! Idag bröst, axlar och mage. Har börjat med plankan, klarar inte så mycket än men målet är minst 3.20!

Är så galet nice eftersom jag börjat märka ordentliga resultat både på hur kroppen ser ut men också hur stark den är och även hur bra det går att cykla i uppförsbackar Så motiverande!

 

[Fagelungen]

Jag funderar på om jag fått en sträckning eller överansträngning i min vänstra överarm... Får som mjölksyra så fort jag lyfter armen rakt upp och lägger handen bakom huvudet. Dvs varje gång jag ska sätta upp håret i en tofs

Tänkte först att det var träningsvärk, men jag har aldrig varit med om träningsvärk som är kvar i en vecka

Usch, vad jobbigt det låter! Hoppas det blir bättre snart!!

 

[Fagelungen]

Känner mig uppgiven. Längtar så efter att få börja träna, men mensen vägrar att komma. Fram tills dess går jag mina promenader, men ärligt talat är jag så ledsen. Huvudet är inte friskt, jag har hela tiden tankar och förhoppningar om att om jag bara går ner några kilon nu, så kommer allt bli bättre. Jag menar inte att gå ner allt jag gått upp, men något. Kanske jag faktiskt kan trivas med mig själv då? Jag har mer erfarenhet nu så jag borde kunna bromsa när jag nått en vikt jag trivs bättre med.

Är överlag låg idag. Jag ser människor jag träffat genom åren med liknande problem gå vidare och utvecklas, men för mig gick det någonstans åt fel hål direkt jag blev utskriven. Eller ja, egentligen unnandes med. Var inte ärlig mot personalen och berättade inte hur det gick på hemträningarna. Den friska jag ångrar det.. Men det sjuka är rätt lättad över att "ha kommit undan".

 

[LadyCovergirl]

@LadyCovergirl Så brukar jag också göra! Men ibland blir jag så sur på min smärtande kropp så jag kör de andra ashårt och sen har jag verkligen ont överallt

Jag och L diskuterade just det förra veckan. Han körde ben och hade lastat rätt tungt på knäböj. Körde ett set men började sen plocka av. Vi kom fram till att om man för en gångs skull inte har ont någonstans så måste man inte provocera fram det heller

 

[cili]

Känner mig uppgiven. Längtar så efter att få börja träna, men mensen vägrar att komma. Fram tills dess går jag mina promenader, men ärligt talat är jag så ledsen. Huvudet är inte friskt, jag har hela tiden tankar och förhoppningar om att om jag bara går ner några kilon nu, så kommer allt bli bättre. Jag menar inte att gå ner allt jag gått upp, men något. Kanske jag faktiskt kan trivas med mig själv då? Jag har mer erfarenhet nu så jag borde kunna bromsa när jag nått en vikt jag trivs bättre med.

Är överlag låg idag. Jag ser människor jag träffat genom åren med liknande problem gå vidare och utvecklas, men för mig gick det någonstans åt fel hål direkt jag blev utskriven. Eller ja, egentligen unnandes med. Var inte ärlig mot personalen och berättade inte hur det gick på hemträningarna. Den friska jag ångrar det.. Men det sjuka är rätt lättad över att "ha kommit undan".

På vilket sätt skulle en ändrad siffra på vågen göra en förbättring i ditt liv? Helt ärligt alltså. Nu lät det där säkert jättesurt och dömande, så är det inte menat. Men ställ dig frågan, vad skulle hända om du faktiskt lyssnade på den där rösten och gjorde så? Jag tror inte att det ärliga och sanningsenliga svaret är speciellt rosenskimrande.

Det finns så många fördelar med att skrota den där vågen, förse kroppen med bra bränsle och kunna träna upp en stabil kropp med ett starkt skelett och stabiliserande muskler. Givetvis förstår jag att det inte är så enkelt, jag har också varit i de där tankarna och faller dit ibland, men det blir mer sällan. Bland annat genom att jag haft ett bra stöd här. Så det är jättebra att du skriver av dig här i tråden och ventilerar dina tankar, för då kan vi bemöta dom med andra ögon.

Klart att du också kommer gå vidare och utvecklas. Och det har du ju faktiskt gjort - för du resonerar. Du viker dig inte platt för den där rösten, det är åtminstone så jag tolkar din text

 

[GoLightly]

Sprang 4 kilometer idag, varken särskilt snabbt eller långsamt, utan i vad som brukar vara ett behagligt tempo för mig. Men guuuud vad tungt det var. Förstår inte riktigt vad som hände, förra veckan var jag ju så stark... Hoppas på att skaparen av programmet jag följer helt enkelt är så duktig att han räknade ut att en vilovecka skulle generellt skulle behövas vid den här tiden

 

[GoLightly]

Sprang 4 kilometer idag, varken särskilt snabbt eller långsamt, utan i vad som brukar vara ett behagligt tempo för mig. Men guuuud vad tungt det var. Förstår inte riktigt vad som hände, förra veckan var jag ju så stark... Hoppas på att skaparen av programmet jag följer helt enkelt är så duktig att han räknade ut att en vilovecka skulle generellt skulle behövas vid den här tiden

Och där kom nog förklaringen... vaknade upp sjuk imorse

 

[snow]

Känner mig uppgiven. Längtar så efter att få börja träna, men mensen vägrar att komma. Fram tills dess går jag mina promenader, men ärligt talat är jag så ledsen. Huvudet är inte friskt, jag har hela tiden tankar och förhoppningar om att om jag bara går ner några kilon nu, så kommer allt bli bättre. Jag menar inte att gå ner allt jag gått upp, men något. Kanske jag faktiskt kan trivas med mig själv då? Jag har mer erfarenhet nu så jag borde kunna bromsa när jag nått en vikt jag trivs bättre med.

Är överlag låg idag. Jag ser människor jag träffat genom åren med liknande problem gå vidare och utvecklas, men för mig gick det någonstans åt fel hål direkt jag blev utskriven. Eller ja, egentligen unnandes med. Var inte ärlig mot personalen och berättade inte hur det gick på hemträningarna. Den friska jag ångrar det.. Men det sjuka är rätt lättad över att "ha kommit undan".

Hur länge har du varit på en frisk vikt? Kroppen kan ju ändras väldigt fort, men att bli frisk i huvudet tar TID. Jag lyckades komma ur min djupaste ätstörning relativt snabbt och "höll mig flytande" på en stabil men låg vikt under många år, precis på gränsen till undervikt. Jag var absolut inte frisk mentalt under dessa år, även om jag inte var så sjuk att jag behövde vård. Det tog ganska många år till innan jag blev frisk i skallen, och då gick jag också upp en sisådär 15 kg mer än vad min ätstörning tyckte var lämpligt.

Enligt min erfarenhet har friskhet ett pris. Nej, jag har inte den där deffade, fettfria kroppen längre som jag hade när ätstörningen fick välja sin högsta acceptabla vikt, men jag mår tusen miljoner gånger bättre. Du måste välja: ett friskt liv och en kropp som kommer styra sin fettmassa själv, eller din "drömkropp" och ett ständigt fokus på vikt, mat, ångest och kontroll. Du kan inte få båda.