Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vet inte hur jag ska göra med gymmet idag... Haft vinterkräksjuka och varit hemma från jobbet i en vecka och enbart legat i soffan. Detta har lett till nackspärr och värkande muskler och leder. Ond spiral, det enda som hjälper mot värken är träning men vet inte om jag orkar. Blä!
Skidpremiär idag, solen sken och det var mycket folk ute och åkte.
Blev glatt överraskad när jag plötsligt fick snurr på tekniken och kunde diagonala ordentligt, det har jag haft svårt för tidigare. Vet inte hur lång sträcka jag åkte, men ungefär två timmar.
Imorgon blir det någon form av löpning.
Ja alltså jag tar dom ju på allvar, men jag vet inte vad jag ska göra? Sjukskrivs jag från skolan så blir det ju ännu mer ångest i och med att jag halkar en hel termin efter mina nuvarande klasskamrater, om sjukskrivningen inte håller i sig i väntan på att klassen under kommer till där jag står nu så blir det ångest över hur jag ska ha råd att leva.. Det blir liksom inget bra alternativ heller.@cili Du måste vara rädd om dig! Ta tecknen på allvar! Kram
Ja alltså jag tar dom ju på allvar, men jag vet inte vad jag ska göra? Sjukskrivs jag från skolan så blir det ju ännu mer ångest i och med att jag halkar en hel termin efter mina nuvarande klasskamrater, om sjukskrivningen inte håller i sig i väntan på att klassen under kommer till där jag står nu så blir det ångest över hur jag ska ha råd att leva.. Det blir liksom inget bra alternativ heller.
Det jag lever på nu är vetskapen att det blir lugnt över jul. Tydligen är den här terminen en av de två värsta (6 st totalt), så förhoppningsvis blir det bättre och lugnare till våren.
Som jag förstått det har vi fler praktiska ämnen nästa termin, och då blir det bättre. Inte lika tungt för huvudet. Förhoppningsvis har jag kommit i ordning här hemma då också.Försök känna efter om det är överkomligt att fortsätta kämpa terminen ut. Halkar du efter en termin är det ingenting i det stora hela, men tanke på hur mycket du kan tappa om du kör totalt slut på dig.. Kram!
Som jag förstått det har vi fler praktiska ämnen nästa termin, och då blir det bättre. Inte lika tungt för huvudet. Förhoppningsvis har jag kommit i ordning här hemma då också.
Det svåra är ju hur jag gör tills dess. Jag orkar inte ens ställa mig och laga mat, det känns liksom för mycket.
Igår skulle jag koka makaroner och steka köttbullar (sånna där färdiga frysta) samtidigt som jag diskade. Det ledde till sån sjuk stress att jag fick säga "Ida, ta det luuugnt" högt till mig själv flera gånger. För att ruska på en stekpanna då och då och där emellan diska disk som stått i blöt i evigheter, dvs inga konstigheter. Så jag lär åter igen gå tillbaka till det läkaren sa när han sjukskrev mig förra gången: gör bara en enda sak åt gången. Känns så sjukt bara, att jag hamnat här igen.
Dels så känner jag mig oerhört ineffektiv. Inte för att jag behöver den tiden till något annat, men det känns som att "nu står jag bara här och tittar på när köttbullarna tinar", det är också stressande.Jag vet att det här kanske bara är en detalj, men hur kommer det sig att du känner att du måste/behöver/vill laga mat och diska samtidigt? Blir du stressad om du bara gör en sak åt gången?
Dels så känner jag mig oerhört ineffektiv. Inte för att jag behöver den tiden till något annat, men det känns som att "nu står jag bara här och tittar på när köttbullarna tinar", det är också stressande.
Och dels för att båda grejerna är grymt tråkiga, då vill jag få det gjort när jag ändå är igång.
Du får så gärna leka kurator, det är helt okej!Är det bara ineffektiviteten som stör dig, eller är det andra tankar och känslor som också kommer när du bara står och tittar på köttbullar som steks?
(Säg till om jag ska sluta leka barfotakurator med dig.)
Du får så gärna leka kurator, det är helt okej!
Alltså jag tänker/känner väl inget speciellt, det blir ju så med all mat så jag har inget specifikt emot köttbullar
Det tar tid och är tråkigt. Och jag är inte speciellt intresserad av att äta alls just nu, alltså känns det bara som "onödigt slöseri med tid" (inom "" eftersom det ju inte är så egentligen, jag fattar ju också att jag måste äta för att kroppen ska må bra).
Att äta innebär dessutom ont i munnen pga visdomständerna från helvetet. Ska till tandläkaren på torsdag = ännu ett stressande moment. Och där lär det beslutas om att vidsomständer ska dras ut (för dom får inte plats) samt att minst ett hål ska lagas = superstress. Jag är löjligt tandläkarrädd (eller ja, egentligen rädd för sprutor och den utsatta situationen när man ligger där), vet inte riktigt hur jag ska palla det där. Hon som bokade in mig sa att det finns preparat att ge till sånna som mig. Men tänk om dom inte funkar?! (japp, att stressa upp mig i förväg för saker jag inte har koll på är min grej..)