Efter en fråga jag fick av
@Emtherlia i tisdags när jag gnällde om att jag tycker jag bara blir svagare, så har jag funderat en hel del. Frågan var om jag äter för lite, eftersom det isåfall gör att musklerna får svårt att återhämta sig och bli starkare.
Spontant svarade jag nej, men jag tror jag får ändra mig.
Gårdagens löpning gick helt åt skogen, jag hade noll ork och tog slut efter mycket kortare tids löpning än normalt. Senare på dagen åkte jag till stallet och red en häst. En väldigt lättriden häst, som inte kräver mycket alls av ryttaren. Efter det var jag så slut att jag knappt orkade stå i duschen

Och en promenad med hundarna på kvällen var helt uteslutet.
Jag känner mig inte ett dugg hängig som när man är förkyld eller så, så efter ett långt allvarligt samtal med mig själv kom jag fram till att nej, jag har nog inte ätit så bra som jag inbillar mig. Jag tänker för mycket på att äta mycket protein och lite fett och kolhydrater. Resultatet av det blir att jag, bortsett från proteinkällorna, snålar in på allt och ser varje liten kalori som en fiende.
Därför åt jag ett helt enormt (

) kvällsmål igår, och nu har jag ätit en rejäl frukost bestående av gröt, en skiva mjukt bröd med kalkon, och ett glas mjölk. Det känns extremt jobbigt för hjärnan, men logiskt så vet jag att det är snällare mot kroppen. Jag har ju känt nu några dagar hur orken bara försvinner, och med tanke på mina mål i början av året (äta bra, träna bra, inte låta ätstörningen ta över ännu en gång, orka vara stark och rida bra, och springa vårruset i maj) så måste jag ta tag i mig själv. Det fungerar inte, det här. Jag måste skärpa till mig.
Målet är ju trots allt att bli starkare, orka mer, och bli mer fit. Inte att bli blek, svag och se allmänt risig ut
Dagens "träning" blir för övrigt 3 promenader (totalt ca 2 timmar) med hundarna, rida den extremt lättridna hästen (så mer "åka häst" än "rida") och förhoppningsvis köra lite lätt styrketräning här hemma. Och så den svåraste träningen, som är mental: att äta BRA (och inte bara "nyttigt") och inte väga mig.