Begreppet Ekonomisk tillväxt

[Wille]

Vi använder begrepp som BNP och Ekonomisk tillväxt för att beskriva hur framgångsrikt ett samhälle är. Varför började vi använda begreppen och varför fortsätter vi? Vid det här laget borde vi begripa att evig tillväxt inte är möjlig på en begränsad planet. (Evig tillväxt låter som cancer i mina öron.)

I år inträffade Sveriges overshoot day, redan i april. Med våra levnadsvanor skulle vi alltså behöva 4 jordklot. Vi förbrukar mer och mer och mer.

Det går inte att predika evig tillväxt och samtidigt tycka att vi bör bevara jorden som något framtida generationer kan fortsätta leva bra på. (Och den här tanken har funnits med mig sedan jag var ett litet barn men kanske mer på barnasätt. Så varför begriper inte vuxna det?)

Vi kan heller inte fortsätta med evig tillväxt för att vi går över till miljövänlig teknik. Jordklotet är fortfarande begränsat.

Vi kan inte fortsätta mäta framgång med begreppen BNP och ekonomisk tillväxt, för hela den modellen leder åt helvete.

Vi behöver alternativ. Behovsekonomi. Se hur välmående människor är. Se att människor får sina behov tillgodosedda. Girighet har ingen plats på den här planeten.

Jag tror att så länge vi klänger fast vid BNP och ekonomisk tillväxt, så kommer vi inte att lösa klimatkrisen.

Tankar?

 

[sjoberga]

Vi använder begrepp som BNP och Ekonomisk tillväxt för att beskriva hur framgångsrikt ett samhälle är. Varför började vi använda begreppen och varför fortsätter vi? Vid det här laget borde vi begripa att evig tillväxt inte är möjlig på en begränsad planet. (Evig tillväxt låter som cancer i mina öron.)

I år inträffade Sveriges overshoot day, redan i april. Med våra levnadsvanor skulle vi alltså behöva 4 jordklot. Vi förbrukar mer och mer och mer.

Det går inte att predika evig tillväxt och samtidigt tycka att vi bör bevara jorden som något framtida generationer kan fortsätta leva bra på. (Och den här tanken har funnits med mig sedan jag var ett litet barn men kanske mer på barnasätt. Så varför begriper inte vuxna det?)

Vi kan heller inte fortsätta med evig tillväxt för att vi går över till miljövänlig teknik. Jordklotet är fortfarande begränsat.

Vi kan inte fortsätta mäta framgång med begreppen BNP och ekonomisk tillväxt, för hela den modellen leder åt helvete.

Vi behöver alternativ. Behovsekonomi. Se hur välmående människor är. Se att människor får sina behov tillgodosedda. Girighet har ingen plats på den här planeten.

Jag tror att så länge vi klänger fast vid BNP och ekonomisk tillväxt, så kommer vi inte att lösa klimatkrisen.

Tankar?

Så länge vi knyter BNP och ekonomisk tillväxt till utnyttjande av ändliga resurser som det är till ganska stor del nu så anser jag att du har rätt. Men är inte alls lika säker på att det är BNP och ekonomisk tillväxt som måste helt bort, utan istället reformera innehållet i dem. Trots allt vill vi ha välfärden som kommer med den ekonomiska tillväxten.

 

[ginnies]

Jag tror att så länge vi klänger fast vid BNP och ekonomisk tillväxt, så kommer vi inte att lösa klimatkrisen.

Tankar?

Problemet är delvis att det kostar att lösa klimatkrisen ( jag tillägger miljön också) och vad gäller den ekonomiska tillväxten så är den delvis en önskan för att vi ska kunna behålla vår välfärd, vägar kommunikationer föräldraledigt sjukvård sjukpenning a kassor äldrevård äldreboende etc osv utan ekonomisk tillväxt så kommer det inte finnas ekonomiska medel till detta ovan.

 

[Wille]

Så länge vi knyter BNP och ekonomisk tillväxt till utnyttjande av ändliga resurser som det är till ganska stor del nu så anser jag att du har rätt. Men är inte alls lika säker på att det är BNP och ekonomisk tillväxt som måste helt bort, utan istället reformera innehållet i dem. Trots allt vill vi ha välfärden som kommer med den ekonomiska tillväxten.

Hur tänker du om resurser som inte är ändliga men som har en begränsning i hur snabbt de produceras? Allt kokar ju ner till hur snabbt celler förökar sig.

 

[sjoberga]

Hur tänker du om resurser som inte är ändliga men som har en begränsning i hur snabbt de produceras? Allt kokar ju ner till hur snabbt celler förökar sig.

Jag tänker att sätta värde i sådant som inte äger en fysisk storlek. Så det handlar inte om liter olja eller celler. Alltså inte tillväxt i fysikalisk mening. Tjänsteproduktion där en människa hjälper en annan människa med något kan emellanåt göras utan att andra resurser förbrukas i någon större grad.

 

[Wille]

Problemet är delvis att det kostar att lösa klimatkrisen ( jag tillägger miljön också) och vad gäller den ekonomiska tillväxten så är den delvis en önskan för att vi ska kunna behålla vår välfärd, vägar kommunikationer föräldraledigt sjukvård sjukpenning a kassor äldrevård äldreboende etc osv utan ekonomisk tillväxt så kommer det inte finnas ekonomiska medel till detta ovan.

Menar du att behoven för vägar, kommunikationer, sjukvård, äldrevård m.m. hela tiden ökar? Varför behöver vi mer och mer och mer till detta hela tiden?

Skulle det inte fungera med behovsekonomi menar du?

 

[sjoberga]

Menar du att behoven för vägar, kommunikationer, sjukvård, äldrevård m.m. hela tiden ökar? Varför behöver vi mer och mer och mer till detta hela tiden?

Skulle det inte fungera med behovsekonomi menar du?

När det gäller sjukvården så opereras allt fler och köerna växer ändå. Vi ställer högre krav på att fler sjukdomar ska behandlas med avancerade behandlingar, numer också gällande husdjur. Jag vet inte hur vi ska komma till slutsatsen att idag är det nog, fler sjukdomar ska vi inte försöka behandla, stoppa forskningen. (som ett exempel av dina givna).

 

[Wille]

Jag tänker att sätta värde i sådant som inte äger en fysisk storlek. Så det handlar inte om liter olja eller celler. Alltså inte tillväxt i fysikalisk mening. Tjänsteproduktion där en människa hjälper en annan människa med något kan emellanåt göras utan att andra resurser förbrukas i någon större grad.

Där är jag med, men tjänsterna begränsas ju i hur mycket en människa kan prestera. Vi har bara 24 timmar per dygn.

 

[Badger]

Vi använder begrepp som BNP och Ekonomisk tillväxt för att beskriva hur framgångsrikt ett samhälle är. Varför började vi använda begreppen och varför fortsätter vi? Vid det här laget borde vi begripa att evig tillväxt inte är möjlig på en begränsad planet. (Evig tillväxt låter som cancer i mina öron.)

I år inträffade Sveriges overshoot day, redan i april. Med våra levnadsvanor skulle vi alltså behöva 4 jordklot. Vi förbrukar mer och mer och mer.

Det går inte att predika evig tillväxt och samtidigt tycka att vi bör bevara jorden som något framtida generationer kan fortsätta leva bra på. (Och den här tanken har funnits med mig sedan jag var ett litet barn men kanske mer på barnasätt. Så varför begriper inte vuxna det?)

Vi kan heller inte fortsätta med evig tillväxt för att vi går över till miljövänlig teknik. Jordklotet är fortfarande begränsat.

Vi kan inte fortsätta mäta framgång med begreppen BNP och ekonomisk tillväxt, för hela den modellen leder åt helvete.

Vi behöver alternativ. Behovsekonomi. Se hur välmående människor är. Se att människor får sina behov tillgodosedda. Girighet har ingen plats på den här planeten.

Jag tror att så länge vi klänger fast vid BNP och ekonomisk tillväxt, så kommer vi inte att lösa klimatkrisen.

Tankar?

Begreppet är hyggligt nytt har jag för mig.

Lustigt är det svårt att hitta när det började räknas. Men ekonomi var inte en vetenskap som ens fick vara på universiteten under tidigt 1900-tal har jag för mig att jag lärde mig när jag pluggade ekonomi och ekonomisk historia. Utan hörde till handelshögskolorna.

Ah, uppfanns 1934 och började användas 1944.

Folk pratar ju om att kostnader i naturvärden verkligen borde räknas in.

Precis som man börjar fundera över att ge naturvärden juridisk person. Så att man kan juridiskt straffa en skada på floden, inte bara en skada som drabbat en person (företag eller människa) när floden skadats.

 

[ginnies]

Menar du att behoven för vägar, kommunikationer, sjukvård, äldrevård m.m. hela tiden ökar? Varför behöver vi mer och mer och mer till detta hela tiden?

Skulle det inte fungera med behovsekonomi menar du?

Ja jag menar att både behov och de ekonomiska kostnaderna ökar, fler äldre som får vård och lever längre fler som får hjälp i sjukvården som lever längre och överlever sjukdomar bättre ofta kostsamma mediciner som tas fram ja menar både du och jag o de flesta andra vill nog ha del av den kakan vid sjukdom. Det är den ekonomiska tillväxten som möjliggör det.

 

[Badger]

Hur tänker du om resurser som inte är ändliga men som har en begränsning i hur snabbt de produceras? Allt kokar ju ner till hur snabbt celler förökar sig.

Det finns ju resurser vi slänger som ull. Och värden man kan lägga pengar på som inte handlar om att flyga, som handvävda gobelänger och stuff. Värden på natur som förstörs osv. Har inte läst ekonomisk historia på länge men det borde finnas kryphål om man letar. Hoppas det finns.

 

[Wille]

När det gäller sjukvården så opereras allt fler och köerna växer ändå. Vi ställer högre krav på att fler sjukdomar ska behandlas med avancerade behandlingar, numer också gällande husdjur. Jag vet inte hur vi ska komma till slutsatsen att idag är det nog, fler sjukdomar ska vi inte försöka behandla, stoppa forskningen. (som ett exempel av dina givna).

Vad gäller djursjukvård så står djurens ägare för alla kostnader. (Och det är djurägarna tillsammans som finansierar försäkringarna.) Många djur avlivas för att ägarna inte har råd. Veterinärkostnaderna skenar för att ägarna av t.ex. Evidensia och Anicura, vill profitera på djursjukvård.

Idag läggs skattepengar på verksamheter som tar ut vinst på sin verksamhet, d.v.s. skattepengar går inte dit det borde gå. Täpper man till sådana läckor så finns mer pengar till exempelvis vård.

 

[ginnies]

Skulle det inte fungera med behovsekonomi menar du?

Till vad menar du? den enskilde eller samhällets förmånliga struktur/ omsorg? Det man ska tänka på är om alla levde på snålbehov, alltså inget extra alls då gäller det såklart husdjur ex då blir det inte heller några direkts skattemedel som då delvis finansierar vård vägar etc som jag nämnde förut.

 

[Wille]

Det finns ju resurser vi slänger som ull. Och värden man kan lägga pengar på som inte handlar om att flyga, som handvävda gobelänger och stuff. Värden på natur som förstörs osv. Har inte läst ekonomisk historia på länge men det borde finnas kryphål om man letar. Hoppas det finns.

Vi slänger ju sånt för att det inte finns något ekonomiskt värde i dem. Men ja, jag är absolut för att använda sånt. Det genererar dock aldrig mycket pengar. (Eller kanske dessa produkter får ett högre värde om mindre bra produkter blir för dyra att producera med diverse miljöavgifter?)

 

[ginnies]

Vad gäller djursjukvård så står djurens ägare för alla kostnader. (Och det är djurägarna tillsammans som finansierar försäkringarna.) Många djur avlivas för att ägarna inte har råd.

Men nu tänker du nog lite fel , självklart är djursjukvård på tamdjur även det en belastande del på klimat och miljö. Resonerar man som du gör nu så är ju allt ok bara man betalar själv och det är ju det det inte är .

 

[sjoberga]

Vad gäller djursjukvård så står djurens ägare för alla kostnader. (Och det är djurägarna tillsammans som finansierar försäkringarna.) Många djur avlivas för att ägarna inte har råd. Veterinärkostnaderna skenar för att ägarna av t.ex. Evidensia och Anicura, vill profitera på djursjukvård.

Idag läggs skattepengar på verksamheter som tar ut vinst på sin verksamhet, d.v.s. skattepengar går inte dit det borde gå. Täpper man till sådana läckor så finns mer pengar till exempelvis vård.

Nu hänger jag inte med (som @ginnies förklarar). Djursjukvård är en del av BNP och ekonomisk tillväxt och belastar klimatet genom att använda ändliga resurser i hög utsträckning.

Förr läcktes mycket pengar i ineffektiva offentligt drivna verksamheter, delvis genom att de inte hade något vinstintresse och ingen ville riktigt ta ansvar för ekonomin. Jag tycker inte det är bättre läckor. Men visst finns det saker att göra för att använda skattepengar effektivare även idag. Det är dock ingen helig graal för att skapa resurser för ett växande vårdbehov, särskilt inte om vi gör det genom att över tid gå tillbaka till den gamla tidens stora systematiska läckor.

 

[manda]

Kan inte riktigt formulera mig i den här frågan idag men hörde häromdagen någon (fantastisk källhänvisning! ) som sade att ”evig tillväxt är en cancercells ideologi”. Nu tror jag inte direkt att celler har ideologier men ser definitivt inte nuvarande industrialiserade resursexploatering med rikedomscentrerande strukturer som sund, eller gynnsam för mänskligheten eller jorden som helhet.

 

[skiesabove]

Förenklat: Tillväxt behövs pga alla lån. Då menar jag inte privatpersoners lån, utan de gigantiska företagens och länders lån. Det är ränta på lånen. För att den globala ekonomin inte ska krascha behöver den växa.

Tack och lov så har "börsen" (aktiemarknaden) börjat frikopplas från tillgången till naturresurser, aktierna går upp och ner baserat på människors tro på aktien. Det är något bra, för det öppnar för att vi kan börja reglera de direkta resurserna mer, utan att det kraschar något (förutsatt att folk fortsätter tro på sina aktier, det hela är något av ett spirituellt pyramidbygge).

Alltså, vi är redan ganska djupt inne i en klimatkatastrof men börsen stånkar på. Visste ni tillexempel att 100% av Frankrikes kronärtskocksskörd förstördes den här sommaren? Och att 100-tals dött runtom världen på grund av regn?

Om du kan engelska och vill läsa spjutspetstänkande om hur vi ska ta oss in i framtiden så är begreppet det nu forskas på och filosoferas om "post-growth".

 

[Badger]

Vi slänger ju sånt för att det inte finns något ekonomiskt värde i dem. Men ja, jag är absolut för att använda sånt. Det genererar dock aldrig mycket pengar. (Eller kanske dessa produkter får ett högre värde om mindre bra produkter blir för dyra att producera med diverse miljöavgifter?)

Bara för att det inte finns ett ekonomiskt värde i det nu behöver det inte betyda att det inte finns ett ekonomiskt värde i morgon

Vilket var vad jag menade.

 

[bettysmatte]

Vi behöver alternativ. Behovsekonomi. Se hur välmående människor är. Se att människor får sina behov tillgodosedda. Girighet har ingen plats på den här planeten.

Nyfiken fråga. Vilken måttstock ska användas för att mäta välmående, och vem ska ha den makten att bestämma?