Bukefalos 28 år!

Bidrar föräldraskap till unik personlig utveckling och social kompetens? (utbruten)

Inte_Ung

Trådstartare
Att följa och ta hand om ett barn som växer upp ger en oerhörd egen personlig utveckling.
Jag tycker att det märks tydligt vilka som inte har gått igenom denna utveckling.
Det behövs inte egna barn för det utan bara ett intresse för och en djupare kontakt med barn.

För egen del så hade jag inte velat vara utan den erfarenheten. Min kropp har inte tagit det minsta permanent skada av graviditeter eller förlossningar. Det som blev är åtgärdat sedan länge nu.
 
Att följa och ta hand om ett barn som växer upp ger en oerhörd egen personlig utveckling.
Jag tycker att det märks tydligt vilka som inte har gått igenom denna utveckling.
Det behövs inte egna barn för det utan bara ett intresse för och en djupare kontakt med barn.

För egen del så hade jag inte velat vara utan den erfarenheten. Min kropp har inte tagit det minsta permanent skada av graviditeter eller förlossningar. Det som blev är åtgärdat sedan länge nu.
Jag har noll intresse för andras ungar. Tycker inte man behöver se ett barn växa upp för att få personlig utveckling. Vet inte riktigt vad du menar med det.
 
Att följa och ta hand om ett barn som växer upp ger en oerhörd egen personlig utveckling.
Jag tycker att det märks tydligt vilka som inte har gått igenom denna utveckling.
Det behövs inte egna barn för det utan bara ett intresse för och en djupare kontakt med barn.

För egen del så hade jag inte velat vara utan den erfarenheten. Min kropp har inte tagit det minsta permanent skada av graviditeter eller förlossningar. Det som blev är åtgärdat sedan länge nu.
Men va? Så vi som inte har barn har missat någon slags personlig utveckling? Och det märks på oss?
Eh om du har behövt barn i ditt liv för att utvecklas så får det stå för dig.
 
Att följa och ta hand om ett barn som växer upp ger en oerhörd egen personlig utveckling.
Jag tycker att det märks tydligt vilka som inte har gått igenom denna utveckling.
Det behövs inte egna barn för det utan bara ett intresse för och en djupare kontakt med barn.

För egen del så hade jag inte velat vara utan den erfarenheten. Min kropp har inte tagit det minsta permanent skada av graviditeter eller förlossningar. Det som blev är åtgärdat sedan länge nu.
Jag kan ju säga att jag känner ett antal personer som har barn (tom vuxna barn) och som själva är mentalt fast i tonåren, samt känner folk som hatar barn men ändå har utvecklats enormt som människor. Så jag förstår inte riktigt heller hur du menar med att barn skulle ge någon speciell utveckling.
 
Jag har noll intresse för andras ungar. Tycker inte man behöver se ett barn växa upp för att få personlig utveckling. Vet inte riktigt vad du menar med det.
Den personliga utvecklingen i att kunna sätta någon annan före sig själv samt att lära sig om människors utveckling från barn till en vuxen individ.
Samt att få insyn i hur samhället är konstruerat för nya generationer av vuxna människor.
 
Men va? Så vi som inte har barn har missat någon slags personlig utveckling? Och det märks på oss?
Eh om du har behövt barn i ditt liv för att utvecklas så får det stå för dig.
Ja det märks.
Naturligtvis så lär man sig massor om barns utveckling och därmed andra människor genom att just följa barns utveckling på nära håll. Man lär sig också om hur samhället och utbildningssystemet fungerar när det handlar om att ta hand om nästa generation på bästa sätt.
 
Jag kan ju säga att jag känner ett antal personer som har barn (tom vuxna barn) och som själva är mentalt fast i tonåren, samt känner folk som hatar barn men ändå har utvecklats enormt som människor. Så jag förstår inte riktigt heller hur du menar med att barn skulle ge någon speciell utveckling.
Vissa människor är ju mindre benägna att lära sig av sina erfarenheter. Så är det ju alltid.
Den mängd tid som föräldrar lägger på barnuppfostran och att förstå samhället och utbildningssystemet är det ovanligt att människor utan barn ägnar åt ämnet. Det blir helt enkelt en särskild kompetens inhämtad genom träning och praktiskt arbete.
 
Ja det märks.
Naturligtvis så lär man sig massor om barns utveckling och därmed andra människor genom att just följa barns utveckling på nära håll. Man lär sig också om hur samhället och utbildningssystemet fungerar när det handlar om att ta hand om nästa generation på bästa sätt.

Alltså, olika livserfarenheter ger ju olika kunskap, frågan är bara varför det måste värderas i en tråd om barnaskaffande. En som har barn kan mycket om barn och en som är biolog kan mycket om biologi osv. Att ens personliga utveckling skulle vara avhängt på barn motsätter jag mig starkt, det finns så många föräldrar med mental kapacitet som en tonåring som bäst.
 
Alltså, olika livserfarenheter ger ju olika kunskap, frågan är bara varför det måste värderas i en tråd om barnaskaffande. En som har barn kan mycket om barn och en som är biolog kan mycket om biologi osv. Att ens personliga utveckling skulle vara avhängt på barn motsätter jag mig starkt, det finns så många föräldrar med mental kapacitet som en tonåring som bäst.
Därför att det handlar om just barn.
Och därför att barn är människor på en avskalad nivå.
Människor är något som vi alla måste förhålla oss till i vårt dagliga liv. Det är den mänskliga gemenskapen som skapar civilsation. Att vara bra på just människor gör att man blir bra på just livet.
Att vissa människor inte har förmåga att ta till sig kunskaperna är ju ett annat problem. De är nog inte så bra på att ta till sig några kunskaper över huvud taget då.
 
Därför att det handlar om just barn.
Och därför att barn är människor på en avskalad nivå.
Människor är något som vi alla måste förhålla oss till i vårt dagliga liv. Det är den mänskliga gemenskapen som skapar civilsation. Att vara bra på just människor gör att man blir bra på just livet.
Att vissa människor inte har förmåga att ta till sig kunskaperna är ju ett annat problem. De är nog inte så bra på att ta till sig några kunskaper över huvud taget då.

Att vara bra på barn betyder ju verkligen inte att man skulle vara "bra på människor". Jag förstår ärligt talat inte var du får den liknelsen ifrån.

Och vara "bra på livet"? Vad ska det innebära? Är vi barnlösa mindre "bra på livet" än föräldrar?

Jag tror du får utveckla vad det är du far efter, här.
 
Att vara bra på barn betyder ju verkligen inte att man skulle vara "bra på människor". Jag förstår ärligt talat inte var du får den liknelsen ifrån.
Och jag förstår inte varifrån du får din åsikt.
Den går på tvärs mot allt som jag har lärt mig och allt som jag har upplevt.
Barn är små människor utan filter.
Grejar man det så blir vuxna människor en enklare sak att förstå sig på.
Har du provat?
 
Och jag förstår inte varifrån du får din åsikt.
Den går på tvärs mot allt som jag har lärt mig och allt som jag har upplevt.
Barn är små människor utan filter.
Grejar man det så blir vuxna människor en enklare sak att förstå sig på.
Har du provat?

Vilken åsikt? Att föräldrar är som vilka människor som helst? Att även föräldrar kan sakna sociala spärrar och koder och bete sig odrägligt mot andra människor?

Att föräldrar skulle vara extra bra eller ha extra koll på "människor" för att de råkar ha barn finner jag högst osannolikt.

Vad är det jag ska prova?
 
Därför att det handlar om just barn.
Och därför att barn är människor på en avskalad nivå.
Människor är något som vi alla måste förhålla oss till i vårt dagliga liv. Det är den mänskliga gemenskapen som skapar civilsation. Att vara bra på just människor gör att man blir bra på just livet.
Att vissa människor inte har förmåga att ta till sig kunskaperna är ju ett annat problem. De är nog inte så bra på att ta till sig några kunskaper över huvud taget då.

Nej det håller jag inte med om. Dels så tycker jag att de allra flesta människorna är tillräckligt bra på andra människor, att ha djupgående kunskaper om barns utveckling eller vårt utbildningssystem kan dels införskaffas på helt andra sätt men är dessutom inte viktigt för att vara civiliserad och bra på andra människor. Det avgör en människas empatiska och sociala förmåga och där ser jag inget samband med att ha egna barn. För det andra är det ju hemskt bra att folk är bra på olika saker i just en civilisation.
 
Och jag förstår inte varifrån du får din åsikt.
Den går på tvärs mot allt som jag har lärt mig och allt som jag har upplevt.
Barn är små människor utan filter.
Grejar man det så blir vuxna människor en enklare sak att förstå sig på.
Har du provat?
Fast nu tycker jag att du går för långt. Att bli förälder innebär inte per automatik att man blir en perfekt människa som fattat 'grejjen!' som man inte fattade innan föräldraskapet.
Tyvärr innebär fertilitet att alldeles för många människor kan välja föräldraroll och barnalstrande som definitivt inte borde få göra det.
 
Vissa människor är ju mindre benägna att lära sig av sina erfarenheter. Så är det ju alltid.
Den mängd tid som föräldrar lägger på barnuppfostran och att förstå samhället och utbildningssystemet är det ovanligt att människor utan barn ägnar åt ämnet. Det blir helt enkelt en särskild kompetens inhämtad genom träning och praktiskt arbete.
Skitsnack. Det finns gott om föräldrar som lägger ungefär noll och inget intresse på barnuppfostran, samhället och utbildningssystemet. Det tror jag vi är många som (tyvärr) har sett vid flertalet tillfällen.

Och om man ska vara krass, om man ändå inte ska ha barn, så är det ju tämligen värdelös kunskap hur man tar hand om ett? Skulle situationen uppstå där man måste, så lär man sig då, precis som alla nyblivna föräldrar också gör.
 
Fast nu tycker jag att du går för långt. Att bli förälder innebär inte per automatik att man blir en perfekt människa som fattat 'grejjen!' som man inte fattade innan föräldraskapet.
Tyvärr innebär fertilitet att alldeles för många människor kan välja föräldraroll och barnalstrande som definitivt inte borde få göra det.
Ja det stämmer ju också.
Men för normalt begåvade och intresserade människor så gör erfarenheten absolut skillnad när det kommer till att förstå sig på andra människor.
 
Skitsnack. Det finns gott om föräldrar som lägger ungefär noll och inget intresse på barnuppfostran, samhället och utbildningssystemet. Det tror jag vi är många som (tyvärr) har sett vid flertalet tillfällen.
Så är det ju också tyvärr. Men som jag tidigare skrev är ju inte alla människor lika benägna att lära sig av sina erfarenheter.

Och om man ska vara krass, om man ändå inte ska ha barn, så är det ju tämligen värdelös kunskap hur man tar hand om ett? Skulle situationen uppstå där man måste, så lär man sig då, precis som alla nyblivna föräldrar också gör.
Det märks i hur man hanterar människor i sin omgivning på daglig basis. I förståelsen av andra och deras olika förutsättningar.
Människor har man ju alltid omkring sig på något vis som del i en civilisation.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Skulle behöva skriva av mig lite. Tycker det är svårt att få råd och förståelse när jag pratar om detta med människor i min närhet, då...
2
Svar
23
· Visningar
5 433
Senast: Nepenthe
·
Relationer Vad är hemligheten bakom att lyckas i långa relationer? Alltså inte att bara vara i en långvarig relation utan att faktiskt trivas i...
13 14 15
Svar
287
· Visningar
35 008
Senast: monster1
·
Relationer Jag vet egentligen inte om jag borde skriva ner och posta det här men jag är verklige rådvill. Efter en turbulent vår med flera stora...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
7 661
Senast: Loons
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Flämtningar
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp