Bli frisk från depression

Jag blev mest irriterad av att läsa dem. 😅 Det är ju det man får slängt i ansiktet hela tiden. Motionera, sluta surfa, ät nyttigt, sov vettigt. Jo, det är ju lätt om man är frisk och välfungerande och väldigt sådär normativt.
Fast om det är det som hjälper? Ska man då strunta i att ge de råden för att det är normativt?

Sen rådde han också folk att söka hjälp och kunskap.
 
Sen det där med att få känslokoll är inte så lätt. Jag kan ha stark ångest som varar i timmar. Att andas hjälper inte alls.

Och mina kontakter med andra sker till 99% online. Jag kan inte byta ut skärmtid till riktiga möten.

Kan eller vill/orkar du inte?

Är det helt fysiskt omöjligt för dig att träffa folk i verkliga livet? Eller lägga till dem om du kan ändra just dessa möten?
 
Fungerar som förebyggande eventuellt, ochnaturligtvis inte för alla. Jag förstår att det bara var en spalt i AB och inte på något sätt en djupdyknig, men lite tramsigt låter det ändå.
Och du vet bättre än vad en läkare och psykiatriker? Anders Hansen som skrivit det har både utbildning och erfarenhet.
 
.... och jag försöker undvika all social kontakt på mina lediga dagar - det får mig att vara bättre. :) På så vis har Covid egentligen varit en rätt välkommen "ursäkt" och för mig vore målet att utöka umgänget helt fel. Jag har förstått att det är ganska många som känner att de fått andrum de här senaste två åren.
Fast rådet är att ha socialt umgänge inte att ha så mycket som möjligt med allt och alla oavsett kvalitén.
 
OM du vill och orkar: kan du inte sätta på någon musik du tycker om och bara dansa i en 20 min tex?
Minst 20 min ska ju räcka för att påverka psykiska till det bättre.
Det händer att jag dansar om de spelar t.ex. något med E-type på radion, men vet inte riktigt hur jag skulle kunna hålla igång 20 minuter. Det är ju sällan radion spelar musik i 20 minuter som man kan dansa till.
Kan eller vill/orkar du inte?

Är det helt fysiskt omöjligt för dig att träffa folk i verkliga livet? Eller lägga till dem om du kan ändra just dessa möten?
Kan. Jag har ingen jag kan träffa. Träffar bara en granne vid sällsynta tillfällen. Har ingen annan.

När skolan ville ha numret till en anhörig så blev det ju ett jätteproblem eftersom jag inte har någon.
 
Kan. Jag har ingen jag kan träffa. Träffar bara en granne vid sällsynta tillfällen. Har ingen annan.

När skolan ville ha numret till en anhörig så blev det ju ett jätteproblem eftersom jag inte har någon.
Så du menar att du faktiskt inte på något vis kan få kontakt men någon annan fysisk person, att det är omöjligt och det inte går att ändra?

Det låter faktiskt i mina ögon mer som vill, att du av någon anledning inte utmanar dig själv. Går en kurs (fysisk), bjuder in grannen på fika, talar några ord med biträdet i affären, går med i någon klubb/förening med fysiska möten.

Jag säger inte att det är lätt, men jag är övertygad om att du kan få mer möten med folk. Sen har jag läst Anders Hansens bok (böcker) och jag är övertygad om att han med kontakt även räknar videosamtal/telefonsamtal, men kanske då av mer personlig karaktär, alltså att man pratar med en eller ett fåtal personer om lite mer personliga saker än organisera en arbetsuppgift eller ser ett föredrag. För att få socialkontakt behöver du alltså inte träffa någon fysiskt men väl umgås med personen.
 
Så du menar att du faktiskt inte på något vis kan få kontakt men någon annan fysisk person, att det är omöjligt och det inte går att ändra?

Det låter faktiskt i mina ögon mer som vill, att du av någon anledning inte utmanar dig själv. Går en kurs (fysisk), bjuder in grannen på fika, talar några ord med biträdet i affären, går med i någon klubb/förening med fysiska möten.

Jag säger inte att det är lätt, men jag är övertygad om att du kan få mer möten med folk. Sen har jag läst Anders Hansens bok (böcker) och jag är övertygad om att han med kontakt även räknar videosamtal/telefonsamtal, men kanske då av mer personlig karaktär, alltså att man pratar med en eller ett fåtal personer om lite mer personliga saker än organisera en arbetsuppgift eller ser ett föredrag. För att få socialkontakt behöver du alltså inte träffa någon fysiskt men väl umgås med personen.
Ytliga kontakter, så som att prata med kassören i affären, ger mig ingenting. En nyinflyttade granne bjöd jag in för att lära känna. Det var trevligt men vi har inte pratat sedan dess.

Jag har varit medlem i ett flertal föreningar och det har aldrig gett något, mer än massor av medlemstidningar som jag inte orkar läsa och inte heller klarar av att kasta för jag tänker att jag ska läsa dem.

Jag har ingen som jag står så nära att jag kan prata med den i telefon (utom mitt ex som jag inte är så jätteintresserad av att prata med). Ytliga kontakter är svåra att prata med. Jag behöver också känna att vi klickar på något sätt, d.v.s. de får inte ha egenheter som jag inte klarar av att hantera eller som blir en belastning för mig.

Jag har också svårt att knyta kontakt med mina klasskamrater. De är snälla men jag vet inte hur man skapar närmare relationer med dem. Har aldrig klarat sånt. Om jag skulle ringa någon av dem, vad skulle jag prata om? Jag har ingen aning. Jag är liksom ingen pratsam person. Jag pratar mest om jag har något att säga. Jag pratar inte för pratandets skull (med undantag om den jag pratar med inte pratar för då kompenserar jag genom att prata för att det inte ska bli tyst, men sånt tycker jag är skitjobbigt.)
 
Stämmer det verkligen? Jag läser gärna om du har någon länk till info om det. Senast jag blev deprimerad tränade jag nämligen mer än så, medicinering var det som hjälpte mig.

De psykiatrer och psykologer samt det jag läst (just möjlighet till motion är en grej) så handlar det om att lätt motion hjälper en att må bättre psykiskt och då pratar man om 30-45 minuters promenad helst dagligen.
Men problemet är ju att man i den situationen inte orkar och kan testa det där promenadsystemet, utan att tanken tvärtom blir betungande. Och man blir sämre.
Och jo det finns alltid de som menar sig bli fria från depression för de började minsann promenera och det funkade, ja säger jag men då var du inte så under isen.

@Eurydome ,s lista är jättebra men bromsar nog mer olle i grind eller lindrigt depp.

Jag var rejält under isen med självmordstankar. Började gå, men 30 minuter räckte inte. Utan minst 60 minuter för jag skulle må bra. Det är nog väldigt individuellt.
 
Ytliga kontakter, så som att prata med kassören i affären, ger mig ingenting. En nyinflyttade granne bjöd jag in för att lära känna. Det var trevligt men vi har inte pratat sedan dess.

Jag har varit medlem i ett flertal föreningar och det har aldrig gett något, mer än massor av medlemstidningar som jag inte orkar läsa och inte heller klarar av att kasta för jag tänker att jag ska läsa dem.

Jag har ingen som jag står så nära att jag kan prata med den i telefon (utom mitt ex som jag inte är så jätteintresserad av att prata med). Ytliga kontakter är svåra att prata med. Jag behöver också känna att vi klickar på något sätt, d.v.s. de får inte ha egenheter som jag inte klarar av att hantera eller som blir en belastning för mig.

Jag har också svårt att knyta kontakt med mina klasskamrater. De är snälla men jag vet inte hur man skapar närmare relationer med dem. Har aldrig klarat sånt. Om jag skulle ringa någon av dem, vad skulle jag prata om? Jag har ingen aning. Jag är liksom ingen pratsam person. Jag pratar mest om jag har något att säga. Jag pratar inte för pratandets skull (med undantag om den jag pratar med inte pratar för då kompenserar jag genom att prata för att det inte ska bli tyst, men sånt tycker jag är skitjobbigt.)
Så du vill inte ha sociala kontakter, det är inte så att du inte kan. Det är ju helt upp till dig.

Jag vet inte en enda kontakt som inte börjat som en ytlig utom möjligen den med närmsta familjen. Från ytliga kontakter går det att bygga vidare och utan ytliga kontakter finns inte den möjligheten och vill man inte skapa ytliga kontakter så kan man heller inte utveckla dem.
 
Så du vill inte ha sociala kontakter, det är inte så att du inte kan. Det är ju helt upp till dig.

Jag vet inte en enda kontakt som inte börjat som en ytlig utom möjligen den med närmsta familjen. Från ytliga kontakter går det att bygga vidare och utan ytliga kontakter finns inte den möjligheten och vill man inte skapa ytliga kontakter så kan man heller inte utveckla dem.
Har alltid haft problem att ta en ytlig kontakt djupare. Det har närmare bestämt aldrig hänt. Har försökt någon gång men inte lyckats.
 
Har alltid haft problem att ta en ytlig kontakt djupare. Det har närmare bestämt aldrig hänt. Har försökt någon gång men inte lyckats.
Övning ger färdighet, och det är sådant terapi kan hjälpa med, men då är det mycket jobb.

En bra början är att försöka ändra inställningen att du inte kan skapa kontakter. Har du den inställningen så behöver du klättra över berg för att lyckas.
 
Övning ger färdighet, och det är sådant terapi kan hjälpa med, men då är det mycket jobb.

En bra början är att försöka ändra inställningen att du inte kan skapa kontakter. Har du den inställningen så behöver du klättra över berg för att lyckas.
En annan svårighet är ju att orka vara social. Har nog inte så stort socialt batteri. Att vara aktivt social tar mycket energi.
 
Ytliga kontakter, så som att prata med kassören i affären, ger mig ingenting.

För rätt många år sedan, så kommenterade en kassörska min nya frisyr och nu ett gäng år senare så småpratar vi alltid en stund när vi stöter på varandra, både om vardag, väder, vind och lite mer personliga saker.

Visst, det är kanske ingen gigantiskt djup och nära vänskap, men en form av vänskap är det och den uppskattas från båda håll, så avfärda inte det vardagssociala samspelet med omgivningen.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Har just sett på Lerin på Lofoten på SVT och de är så modiga de som är med. Idag pratade några om att de gått i behandling, och hur det...
2 3 4
Svar
73
· Visningar
3 713
Senast: manda
·
Kropp & Själ Jag är missmodig i min depression. Vad har hjälpt er eller vänner till er? Blir man frisk? Det verkar ju återkomma. Är privat psykolog...
2
Svar
29
· Visningar
1 925
Senast: tråkmåns
·
Kropp & Själ Jag har ringt psykakuten två gånger idag, men båda gångerna har jag lagt på luren innan jag kommit fram. Jag tycker inte att mitt...
Svar
6
· Visningar
633
Senast: ginnies
·
Kropp & Själ Jag insjuknade i hög feber i mitten av november. Två veckor senare sökte jag vård då febern aldrig gick ner, skickades till...
2
Svar
20
· Visningar
1 228
Senast: manda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp