Blir rädd för min 3åring...

Eliteanka

Trådstartare
Halloj!
Har en helt fantastisk 3åring som verkligen är mitt allt! Jag har haft honom i snart 6 månader och jag red in honom för 5 månader sen. Allt gick utmärkt dom 1½ första månaderna, då bodde jag nere i skåne och hade honom i ett perfekt stall. Redan en vecka efter inridning var han med ute på skogsritter och skötte sig alltid perfekt. Han var oerhört lättlärd, skritt, trav, galopp satt direkt och svänga hit och dit + volter var inga problem. Efter 1½ underbara månader så var vi tyvärr tvungna att flytta hastigt och kom till småland, där han akut sattes i ett lösdriftsstall med 3 andra hästar, en gammal ponny, ett konstant brunstigt sto och ett lugnt varmblod. Märkte direkt att han inte trivdes där så sökte stallplats och hoppades på det bästa. Kände ändå att han måste motioneras och första gången jag red honom (ca 2 veckor efter ankomst) så hade han förvandlats till en riktig djävul... Han bockade i både skritt och trav, galoppen vågade jag mig inte på. Han blev värre och värre och till slut slutade jag försöka rida honom. han motionerades genom longering och löshoppning. ca 1 månad senare fick jag en stallplats på en ridskola/träningsstall och det är där han står nu. Eftersom han inte var van vid storstall så lät jag honom vänja sig vid omgivning och allt runtom i ca 1 månad, gick ut och gick ibland och han var relativt rädd för allt han kunde hitta. Första gången jag red honom gick superdåligt, han tvärnitar och fryser, vägrar gå framåt. Vilket gör mig rädd, för då kommer oron att han kanske sticker eller stegrar om jag skänklar på för hårt... Och då blev det att jag satt i flera minuter och bara försökte övertala honom att gå framåt. Och när han gick framåt så avslutade jag ett varv senare för jag var rädd för att han skulle göra något dumt. Sen red jag honom några gånger då han skötte sig jättefint, både skritt trav och galopp felfritt och inget fjant alls. Men sen börja problemen IGEN. Nu går det inte att gå ut med honom för han springer runt i cirklar, han går inte att rida för han bockar konstant. Min väldigt duktiga vän har också ridit honom och hon blir sällan rädd för något alls. Och med henne var han ännu värre. Bockade, skyggade, slängde sig och frös fast. Sen dess har jag inte ridit honom. Har tillgång till 2 ridhus och 3 stora uteridbanor. Så fort jag sätter mig på honom och känner att "idag har han ingen bra dag" så blir jag rädd och börjar skaka i hela kroppen. Och det känner väl han därför beter han sig ännu värre. Jag behöver verkligen hjälp med hur fan jag ska göra!! Vet att ni kommer säga att jag ska ta hjälp av tränare men dom enda som finns här är dressyr och hopptränare och jobbar inte med unghästar och min ekonomi räcker tyvärr inte för att åka iväg för att träna honom... Hur ska jag lyckas få honom att sluta bete sig illa? Hur lyckas man få upp sitt självförtroende igen? Jag är hästvan sen hela livet och är 19 år nu, har varit med vid flera inridningar och tillridningar, men den här hästen knäcker mig totalt.... Jag är oerhört tacksam för all hjälp jag kan få! & nej, tänker absolut inte sälja eller lämna bort honom. Tillägger också att när vi bodde i skåne kunde han gå förbi en lastbil som var igång utan att blinka när jag red honom, nu kan inte en häst frusta jämte honom innan han får panik... Alla tips är välkomna! Vill inte riskera att min rädsla förstör min underbara arabvalack :cry:
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Du kanske kan prova med att börja om helt och hållet från början? Behandla honom som om han vore helt oinriden. Börja vänja honom om igen vid saker och ting och låta det få ta den tid det tar.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Du kanske kan prova med att börja om helt och hållet från början? Behandla honom som om han vore helt oinriden. Börja vänja honom om igen vid saker och ting och låta det få ta den tid det tar.

Håller med dig. Backa bandet helt. Börja om. Men TS, du måste komma över din rädsla annars kommer det aldrig funka.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

precis, en metod är att börja om från början. det som kan hända då är dock att han kommer på det o sätter i system, vilket innebär att när du kräver nåt nytt får du börja om igen, osv. (säger inte att det kommer hända, men det kan)

Jag tycker att du ska ta med hästen ut som du har gjort. gå med honom och prata med honom. sitt inne i boxen och bara prata med honom, borsta och gosa och ta ut honom och promenera. Det är en bra början, senare kan du hoppa upp igen och kanske bestämma att nu dom här två veckorna ska jag bara skritta, första veckan ett varv skogen och andra på ridbanan. blir det krångel, vänta ut det. står hästen still, sitt still. låt honom välja när det är dags, och eftersom du vet med dig att idag ska vi bara skritta och ta det lugnt, så behöver du inte oroa dig över hur det kommer bli i traven eller när du gör det eller det...
Och om det går bra, testa ändå inte att trava eller något förrän du är redo och har bestämt det i förväg. Det kommer gå bra även om det kommer ta tid.

Och en treåring är nyfiken, spela på det. Ta med beröm i form av äpplen eller nåt och bara ta det lugnt, ha det bra :)

Lycka till!
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Det är rätt vanligt med bakslag speciellt på lättlärda hästar.

Hur mycket/ofta jobbar du den ?
Hur mycket vila har den fått ?
Vad får den för foder ?
Hur ser utevistelsen ut ?
Passar utrustningen ?
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Jag tror att ni hamnat i en ond cirkel och att du skulle tjäna MYCKET på att lämna hästen till en duktig unghästutbildare och sedan, när h*n fått ordning på hästen, själv börja rida/hantera den under ledning av denne. Så att du kan få tillbaka ditt självförtroende.
För hästen märker att du är osäker och inget att lita på, därför försöker den så gott det går att ta egna beslut.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Tack alla för svaren! Svarar lite snabbt istället för att citera!
Problemet är att det går inte gå ut med honom... Kommer det något i närheten som är minsta läskigt så tvekar han inte för att sparka på det.. Han har nästan sparkat min mamma i ansiktet och mig har han sparkat flera gånger (misstag självklart!!). Dom senaste veckorna har han helt ärligt bara stått still. Vart ute i hagen 08.00-18.00 och sen borstat honom. Men han vill göra mer än så, det syns på honom. Han har vilat 1½ månad från ridningen och jag ville så gärna att allt skulle funka ett tag så han kan få en rejäl vintervila... Han har longerats några gånger, 1-2 gånger i veckan kanske. Och han äter ungefär 11 kg hö, lucern och olja till det. Hade krafft innan men då blev han helt galen för han blev alldeles för pigg :( Utrustningen passar och han har inte ont någonstans! Det med att han känner att jag är osäker, jag är inte osäker på marken och då missköter han sig ändå. Jag har försökt träna lite på olika saker från marken, lite NH tex och han kan följa efter, backa och lite annat utan att jag rör honom eller har rep mellan oss. Hur ska jag egentligen göra för att "börja om från början"? Kan det inte ha motsatt effekt att han bli uttråkad och beter sig ännu värre ifall han inte blir riden? Man blir ju så hemskt besviken när man lyckats så bra direkt när han kom till mig och nu går det inte alls :(
Vill helst inte åka iväg med honom än för förra gången han åkte transport skadade han sig och höll på att hoppa över bommen så vill gärna inte stressa honom med det, också en anledning till varför jag inte vill åka iväg och träna. Dock har jag ju lite tur i oturen då Jens Fredricson är och tränar i stallet! Man kanske kan be honom om lite hjälp :D Vill bara det bästa för min lilla älskling... För jag vet att det funkar mellan oss. Bara JAG skärper till mig och han blir sammarbetsvillig! ://
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Jag hade testat att ta hjälp av tränare, utöver de andra tips du fått.
Förstod inte hur du menade i ett tidigare inlägg där du skrev att de enda tränare du hade att tillgå var dressyr -och hopptränare, varför skulle inte de kunna hjälpa dig?
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

När du känner att du bli rädd, tänk på att ta djup andetag. Och gör så tills du e lugn. Och genom så lugnar du även ner hästen.

Skritta i korta stunder. Ett, två varv på banna sen e det bra. Lika viktigt för dig som för hästen att ni avslutar posetivit. Och om det bara e ett varv så få det vara så. Självkännslan kommer då attt byggas upp och med den kan du rida länge stunder.

Hur e han om tömköra? Kanske det e ett allternativ för att han ska får jobba.

Samma med promenaderna. Gå bara korta sträckor och utöka dom efter hand som självförtroendet ökar.

Och glöm inte andas. Djupa andetag lugna andetag.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Hur ska jag egentligen göra för att "börja om från början"? Kan det inte ha motsatt effekt att han bli uttråkad och beter sig ännu värre ifall han inte blir riden? Man blir ju så hemskt besviken när man lyckats så bra direkt när han kom till mig och nu går det inte alls :(

Ibland kan det gå sådär bra i början med en häst just för att det är i början, hästen har inte varit med om något av det du gör med den och den har fullt upp med att bara klara av allt det där nya, så den hinner liksom inte med att bråka eller testa. Efter ett tag kan hästen liksom känna sig lite mer "varm i kläderna" och det är då det kan hända såna saker som hänt med din häst. Sadeln och tränset och ryttaren som den hade fullt upp med att hantera är mer som "vardagsmat" och den upptäcker istället allt det andra runtomkring.

Det jag menar med att börja om från början är att börja om med att vänja den vid sadeln, tränset osv. låt den ta en sak i taget. Alltså hantera den som om den inte vore inriden alls. Sitt inte upp förrän du känner dig säker på att hästen lyssnar på dig och inte bara på omgivningen.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Ta hjälp av någon duktig tränare eller skicka iväg hästen på inridning/tillridning. Det låter som det gått riktigt snett mellan er. Tar du inte tag i problemet NU så kan det sluta med förskräckelse.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Om du rider ut se till att ha draghjälp av en stabil och trygg häst som går först. Ta en kort runda tätt bakom. Bara några minuter första gången, sen utöka när du blir säkrare :)
Jag har själv jobbat med problemhästar och äger en. Han blev riden 6 dar i veckan som 4 åring. Och sen började han protestera ( konstigt va? ). Och fd ägaren vågade tillslut knappt leda hästen och han kallades kamikazehästen. Första gången jag satte mig upp på han stegrade och bockade han konstant i 1,5h jag satt som tur kvar! Sen fick han vila, under vintern/våren red jag han några gånger då och då som en 3 åring ungefär lite skritt, trav och galopp. Avslutade alltid när det gick bra! Sen fick han vila helt under sommaren och nu är det en helt annan häst lugn och trygg, visst kommer bockningar och sånt lite nu och då men det är inte för att ha av mig som det var då!

Lycka till! Glöm inte bort att det ska vara KUL att ha häst!=)
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Om Jens kommer till ditt stall så be honom om hjälp, är det någon som kan unghästar så är det han! Antingen så kan du kanske få hjälp av honom eller så vet han kanske någon duktig unghästutbildare i närheten som kan komma till dig, alltid värt ett försök :)

Det är svårt att säga något när man inte har sett hur hästen beter sig, men det låter som att den har tagit över lite. Ju mer du tror att något kommer hända ju spändare blir ju såklart hästen också som du säger. Men jag vet hur svårt det är att ta sig ur det också, det krävs hjälp av en tränare som kan säga till en att bara rida på istället för sitta och vänta på att något ska hända. Sen vet jag inte alls hur din kompis rider, men det är en sak att rida bra på gamla hästar och en helt annan att vara bra på unghästar. Det gäller att inte börja bråka för mycket med dem om de inte förstår, men ändå vara väldigt tydlig.

Lite samma sak med transporten, med en unghäst krävs det att man inte ger upp vid motgång, för det får man alltid förr eller senare! Då kan man skapa hur många problem som helst. Ta hjälp även med det, du måste ju kunna transportera din häst och det är inget svårt att lära de heller
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

När du känner att du bli rädd, tänk på att ta djup andetag. Och gör så tills du e lugn. Och genom så lugnar du även ner hästen.

Skritta i korta stunder. Ett, två varv på banna sen e det bra. Lika viktigt för dig som för hästen att ni avslutar posetivit. Och om det bara e ett varv så få det vara så. Självkännslan kommer då attt byggas upp och med den kan du rida länge stunder.

Hur e han om tömköra? Kanske det e ett allternativ för att han ska får jobba.

Samma med promenaderna. Gå bara korta sträckor och utöka dom efter hand som självförtroendet ökar.

Och glöm inte andas. Djupa andetag lugna andetag.

Tack för tipsen! Han är inte tömkörd så mycket men han verkar inte trivas alls med det... Han tycker däremot det är kul att longeras och löshoppas så det gör jag emellanåt! Ska testa med djupa andetag, kanske funkar! :)
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Om Jens kommer till ditt stall så be honom om hjälp, är det någon som kan unghästar så är det han! Antingen så kan du kanske få hjälp av honom eller så vet han kanske någon duktig unghästutbildare i närheten som kan komma till dig, alltid värt ett försök :)

Det är svårt att säga något när man inte har sett hur hästen beter sig, men det låter som att den har tagit över lite. Ju mer du tror att något kommer hända ju spändare blir ju såklart hästen också som du säger. Men jag vet hur svårt det är att ta sig ur det också, det krävs hjälp av en tränare som kan säga till en att bara rida på istället för sitta och vänta på att något ska hända. Sen vet jag inte alls hur din kompis rider, men det är en sak att rida bra på gamla hästar och en helt annan att vara bra på unghästar. Det gäller att inte börja bråka för mycket med dem om de inte förstår, men ändå vara väldigt tydlig.

Lite samma sak med transporten, med en unghäst krävs det att man inte ger upp vid motgång, för det får man alltid förr eller senare! Då kan man skapa hur många problem som helst. Ta hjälp även med det, du måste ju kunna transportera din häst och det är inget svårt att lära de heller

Har en tränare som har lite erfarenhet av unghästar och en tjej till i stallet som har en egen unghäst som jag kan fråga om råd. Min kompis som red honom är väldigt van vid unghästar då hon själv har en 4åring & en 3åring + ridit in och ridit till väldigt många hästar åt andra. Men tyvärr har hon inte tid att hjälpa mig då hon har jobb och 2 egna unghästar att ta hand om. Transporten tror jag inte är något större problem, han litar på mig till 100% när det gäller det. Och jag är inte osäker på något när det är från marken men blir bara orolig så fort jag hoppar upp på honom.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Ta hjälp av någon duktig tränare eller skicka iväg hästen på inridning/tillridning. Det låter som det gått riktigt snett mellan er. Tar du inte tag i problemet NU så kan det sluta med förskräckelse.


Behöver ju dock inte gå snett mellan häst och ryttare för att hästen ska hamna i trotsålder, vilket jag tror det beror på. Men har man inte tillgång till tränare, vet inte än om jag har chans att träna för en av dom som är i stallet, så får man lösa det på annat sätt. Är inte så jätte förtjust i att andra ska träna en häst som jag köpt för att jag och han ska ha en framtid tillsammans på tävlingsbanorna. Låter kanske lite löjligt men jag är inte den som vill stå och se på när andra jobbar med min häst, känner mig bara lat då....
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Jag tror du måste svälja din stolthet och ta hjälp. Inte sitta upp själv, i det läget ni är nu kommer det att förstöra mer än det tillför.

Låt någon som är kompetent att reda ut problemen ta itu med detta. När hästen har kommit på rätt banan igen, är det dax för dig att få upp självförtroendet och ditt förtroende för hästen igen.

Är du rädd/försiktig kan det gå riktigt, riktigt illa. Det är inte värt en olycka.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Det känns som att det är väldigt mycket fokus på hästen och problemet här, och det man fokuserar på tenderar ofta att växa sig större och större. Har du funderat över att släppa honom lös i ridhuset/på ridbanan och inte bry dig så mycket om honom och vad han gör/inte gör? Du kunde ju prova att ta med något han kanske tycker är lite läskigt eller intressant och ägna dig åt det istället, utan att just bry dig om hur han väljer att förhålla sig till det... bara iaktta. Det blir då både hjärngympa och fysisk aktivitet för honom samtidigt som du själv inte behöver göra annat än gå omkring, pyssla med ditt och känna dig lugn och trygg - känna självförtroende helt enkelt.

Tror att du har mer att vinna på att låta honom vara än att fortsätta stångas med något som bara resulterar i fiasko dag efter dag. Ju oftare det här mönstret upprepar sig desto mer befäst riskerar det att bli - och därmed svårare att kurera. Satsa istället på korta och kravlösa möten som avrundas när det är som bäst.

Intressant vore också att veta vad du gör när - och direkt efter - att hästen misskött sig på något vis. Alla beteenden man ägnar särskild uppmärksamhet åt tenderar man att förstärka, och det gäller även uppmärksamhet av negativ karaktär.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Jag tror du måste svälja din stolthet och ta hjälp. Inte sitta upp själv, i det läget ni är nu kommer det att förstöra mer än det tillför.

Låt någon som är kompetent att reda ut problemen ta itu med detta. När hästen har kommit på rätt banan igen, är det dax för dig att få upp självförtroendet och ditt förtroende för hästen igen.

Är du rädd/försiktig kan det gå riktigt, riktigt illa. Det är inte värt en olycka.

Detta har inget med stolthet att göra. Som en annan sa här, man kan inte säga så mycket när man inte sett hur hästen beter sig. Och jag har inga problem alls med att låta folk träna MIG och min häst, men att lämna bort honom till någon som jag inte litar på till 100% kommer ALDRIG på fråga då min förra häst blev förstörd pga en människa. Har inget med stolthet att göra. Jag vill göra mitt jobb helt enkelt.
 
Sv: Blir rädd för min 3åring...

Det känns som att det är väldigt mycket fokus på hästen och problemet här, och det man fokuserar på tenderar ofta att växa sig större och större. Har du funderat över att släppa honom lös i ridhuset/på ridbanan och inte bry dig så mycket om honom och vad han gör/inte gör? Du kunde ju prova att ta med något han kanske tycker är lite läskigt eller intressant och ägna dig åt det istället, utan att just bry dig om hur han väljer att förhålla sig till det... bara iaktta. Det blir då både hjärngympa och fysisk aktivitet för honom samtidigt som du själv inte behöver göra annat än gå omkring, pyssla med ditt och känna dig lugn och trygg - känna självförtroende helt enkelt.

Tror att du har mer att vinna på att låta honom vara än att fortsätta stångas med något som bara resulterar i fiasko dag efter dag. Ju oftare det här mönstret upprepar sig desto mer befäst riskerar det att bli - och därmed svårare att kurera. Satsa istället på korta och kravlösa möten som avrundas när det är som bäst.

Intressant vore också att veta vad du gör när - och direkt efter - att hästen misskött sig på något vis. Alla beteenden man ägnar särskild uppmärksamhet åt tenderar man att förstärka, och det gäller även uppmärksamhet av negativ karaktär.

Släpper honom ibland i ridhuset och då har han bara fokus på mig. Vad jag gör, hur jag rör mig och han går ofta efter mig och kollar läget, sällan han "underhåller sig själv". Har burit runt på läskiga saker som han vart rädd för när dom vart på marken utan att han reagerat så mycket.
När han gör fel, kan ta exempel när han är lös i ridhuset och följer efter mig men med öronen bakåtstrukna vilket han gjorde mycket innan för han hade ingen respekt alls, då skickade jag helt enkelt iväg honom och lät honom springa något varv, sen brydde jag mig inte om honom och då tar intresset över och han kommer tillbaka och följer han mig då med öronen framåt/har uppmärksamhet och lyssnar på mig så får han beröm och klappar, annars skickar jag iväg honom. När han försöker bita så smäcker jag till honom löst på bogen och säger Nej! fortsätter han så backar jag undan honom och vänder huvudet ifrån mig.
När jag rider och han börjar bocka eller skygga för något så driver jag honom framåt och kortar tyglarna lite, svårare att bocka när dom har huvudet lite högre! Tvärnitar han och fryser fast så brukar jag antingen vänta ut honom eller med hjälp av både röst, skänklar och ett litet pet med spö övertala honom att gå framåt. Rycker han och fjantar när jag är ute och går med honom böjer jag hans huvud lite åt sidan och smackar på honom så han går framåt.
Vet inte om det jag gör är fel? Men det är vad jag är upplärd med! :)
 

Liknande trådar

Ridning Jag har rider en 10 årig valack sedan några månader tillbaka. Han är en korsning mellan varmblod och ponny av okänd ras. Vi fick en...
Svar
3
· Visningar
851
Träning Detta blir långt, men jag försöker få med så mycket som möjligt av historien. Jag köpte min häst 2015. Hon var då 10 år och hade kommit...
2
Svar
24
· Visningar
3 413
Senast: Fiorano
·
Ridning Jag har just nu väldigt mycket tid framför datorn och har hittat ett antal brittiska Youtubare som filmar sina uteritter med GoPro. Jag...
2
Svar
34
· Visningar
4 498
Hästmänniskan Har legat vaken i minst 1,5 timme i sängen. Min son på 7 månader har vaknat till några gånger och sökt närhet. Ammar fortfarande lite...
Svar
5
· Visningar
1 445
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp