Börja ett e-postbrev

[Sryoqwe]

Skriva med namn som personnummer? Va?

Jag ser det som lika märkligt. Men förstår att det bara är för att vara trevlig.

 

[Pilot]

Jag ser det som lika märkligt. Men förstår att det bara är för att vara trevlig.

Du menar att man har det i hörnet på ett mejl? Jag förstår inte riktigt vad du menar, har aldrig sett det.

 

[Lager]

Hur börjar ni e-postbrev?

Skriver jag till en kollega så går jag oftast rakt på sak, typ: "Skulle du kunna..."
Skriver jag till en myndighet eller ett formellt brev så typ: "Angående ansökan till..."
Skriver jag ett privat brev till en vän i mailform så skriver jag nån variant av: "Hej Andreas, skoj att höra om...."

 

[Sryoqwe]

Du menar att man har det i hörnet på ett mejl? Jag förstår inte riktigt vad du menar, har aldrig sett det.

Jag har inte heller sett det, men jag anser att det är lika onödigt och ser lite otrevligt ut.

 

[Hedinn]

Om det här med att skriva namnet i hälsningen. Skriver någon mitt namn i början känner jag mig typ dumförklarad, även om jag förstår att det bara är menat att vara trevlig. Blir lite som att personen behöver säga vad jag heter för att tala om det för mig. Ser lika lite anledning till att skriva med namn som personnummer, men det verkar vara populärt.

För mig innebär det en tydlighet att det är ett mail skickat specifikt till mig, står inget namn utan nåt mer allmänt utgår jag i regel från att det är skickat till flera mottagare.

 

[Jeffery]

Tillägg helt utan anknytning.

Skriver jag ett formellt brev på engelska blir det Dear Sir/Madame (beroende på om jag vet kön på mottagaren) eller mer allmänt "To whom it may koncern". Det sistnämnda är säkert åldersstiget men det är så jag är lärd...

To whom it may concern har jag använt,
men endast i ett rekommendationsbrev för nån som jag haft som underställd, och nu slutar hos mig.

 

[tuaphua]

Det beror helt på vem jag skriver till och i vilket syfte. Är det till någon av mina närmaste kan det ju stå vad fasen som helst.

Är det inom jobb är jag mer formell och inleder med hälsningafras. Sen kan det vara ”tack för ditt mail/hoppas det är bra med dig/tack detsamma etc” eller dito på engelska. Många engelskspråkiga kontakter kör mer med Dear och så också jag. Även om jag aldrig skulle skriva ”kära” till någon annan än en älskad på svenska.

 

[Luff]

Hej hopp kära kollegor. Så skriver jag. Annars Hej

 

[Rie]

Har mycket mail från myndighetspersoner i min mailkorg och 90% börjar med olika varianter på "Hej".

Finns kanske en mall som ska användas enligt någon policy.

 

[Unafraid]

Finns kanske en mall som ska användas enligt någon policy.

Skulle inte tro det. Handlar om både mail direkt från myndighetspersoner, "personliga mail", "mallar" från myndigheter och kommuner. "Hej" i olika format är absolut vanligast.

 

[lil-sis]

Finns kanske en mall som ska användas enligt någon policy.

De mallar jag sett handlar mer om innehåll än just hälsningsfras (dvs om man ska kommunicera ett beslut eller så, så finns en standardfraser med hänvisning till rätt lagrum osv).

 

[jarakamandan]

Börjar i stort sett alltid med Hej! Sedan två entertryck och så börjar jag mejlet. Med stor bokstav. Det är även så jag lär mina elever att man skriver brev (och om de skulle skriva brev på t.ex. NP utan hälsningsfras blir det anmärkning på det. I rättningsmallen, så det är inte jag personligen som har bestämt det). Naturligtvis måste det inte vara just Hej som är hälsningsfrasen, men en hälsningsfras SKA det minsann finnas. Allt annat är ohyfsat! (Om det inte är i en längre konversation förstås för då brukar jag tröttna på hälsningsfrasen och bara köra på med det jag vill ha sagt).

Jag är däremot lite allergisk mot Hej, och sedan nytt stycke. Man avslutar alltid en rad med ett rimligt skiljetecken! Dessutom är jag orimligt känslig för styckeindelning, vilket eventuellt beror på att jag är svensklärare

 

[Avalbane]

Kollade igenom lite olika mail som jag själv skickat och fått. Dom flesta börjar:
Hej!
Hej Namn!
Hej Namn,
Hej,
Formella/mail till någon jag inte har namn på, börjar jag med Hej, och sen ärende. Eller bara ärende "Angående ansökan för stöd till...)
Övergår oftast till Hej Namn* i någon variant.

*Blev något rörigt när jag hade kontakt med support om ett ärende och olika personer började svara på mailet från gång till gång. Då gick jag över till enbart Hej., då jag inte visste vem som skulle svara härnäst. Var väldigt seg konversation under flera dagars tid.

Sen finns det endel som börjar med:
Tjo!
Hejsan!
Hallo
Halloj
Hoj
Oftast från/till viss kollega. Då kan det även bli mer rakt på sak som: "Här har du =)" eller "Den som påminner den finner".

 

[Zpunk]

Börjar i stort sett alltid med Hej! Sedan två entertryck och så börjar jag mejlet. Med stor bokstav. Det är även så jag lär mina elever att man skriver brev (och om de skulle skriva brev på t.ex. NP utan hälsningsfras blir det anmärkning på det. I rättningsmallen, så det är inte jag personligen som har bestämt det). Naturligtvis måste det inte vara just Hej som är hälsningsfrasen, men en hälsningsfras SKA det minsann finnas. Allt annat är ohyfsat! (Om det inte är i en längre konversation förstås för då brukar jag tröttna på hälsningsfrasen och bara köra på med det jag vill ha sagt).

Jag är däremot lite allergisk mot Hej, och sedan nytt stycke. Man avslutar alltid en rad med ett rimligt skiljetecken! Dessutom är jag orimligt känslig för styckeindelning, vilket eventuellt beror på att jag är svensklärare

Min gamla svensklärare sa att det var mer eller mindre dödsstraff på att skriva hej med utropstecken efter Detta eftersom det inte var ett imperativ och för att man inte skulle ge känslan av att skrika ”hej” i ansiktet på någon. Så efter tolv års ålder trodde jag länge att alla som skrev med utropstecken var buffliga personligheter. Min världsbild har dock vidgats sen dess som tur är.

 

[hvala]

Jag har en kollega modell äldre som alltid skriver:
”[Namn]!

[kortfattad text]”

Det speglar rätt väl hur han är som person. Rak på sak och otrevlig

 

[Lovisaleonora]

Jag har en kollega modell äldre som alltid skriver:
”[Namn]!

[kortfattad text]”

Det speglar rätt väl hur han är som person. Rak på sak och otrevlig

Nja, jag tycker inte det är otrevligt. Formellt, absolut. Otrevligt, nej.

 

[Lovisaleonora]

Min gamla svensklärare sa att det var mer eller mindre dödsstraff på att skriva hej med utropstecken efter Detta eftersom det inte var ett imperativ och för att man inte skulle ge känslan av att skrika ”hej” i ansiktet på någon. Så efter tolv års ålder trodde jag länge att alla som skrev med utropstecken var buffliga personligheter. Min världsbild har dock vidgats sen dess som tur är.

Jag (född 1972) fick lära mig Hej! som ett utrop. Men har alltså på äldre dagar omdanat min uppfattning och nu blir det

Hej,
och sedan ny rad fortsättning med inledande hövlig fras utan fråga.

Därefter det egentliga ärendet.

Hilsen
Lovis

 

[jarakamandan]

Min gamla svensklärare sa att det var mer eller mindre dödsstraff på att skriva hej med utropstecken efter Detta eftersom det inte var ett imperativ och för att man inte skulle ge känslan av att skrika ”hej” i ansiktet på någon. Så efter tolv års ålder trodde jag länge att alla som skrev med utropstecken var buffliga personligheter. Min världsbild har dock vidgats sen dess som tur är.

Det är i och för sig sant att det inte är ett imperativ. Men oftast skriker man det ju faktiskt ändå i ansiktet på andra Det är säkert helt korrekt att man kan/ska skriva det med kommatecken efter, men jag tycker att det är så gräsligt fult när det står som ett eget stycke.

 

[Lobelia]

Nu vill jag att FK ska skriva till mig med "Kära Asko"

Kära Asko,

Tack för din ansökan, jag vill härmed meddela att vi avslagit din begäran.

Med hjärtliga hälsningar
Försäkringskassan

 

[vilde]

Det är i och för sig sant att det inte är ett imperativ. Men oftast skriker man det ju faktiskt ändå i ansiktet på andra Det är säkert helt korrekt att man kan/ska skriva det med kommatecken efter, men jag tycker att det är så gräsligt fult när det står som ett eget stycke.

Jag tror komma efter kommer från engelskan och jag håller med om att det blir fel, särskilt om man sen börjar med stor bokstav.

Att skriva utan skiljetecken kan man argumentera är korrekt om man ser hälsningen som en rubrik men det ser lite tomt ut tycker jag.