Författarinkomster utifrån bokformat

[MiaMia]

Jag forstar att det ar skillnad pa vem som kan fa tag pa en "talbok", men, ar det nagon skillnad pa hur den ar jamfort med ljudbok? En ljudbok ar ju inlast, oftast utan andra ljud an lasaren's rost.

En talbok ska vara exakt lika som den tryckta boken till innehåll och läsas neutralt. Alltså inte med t.ex. dramatiserade röster. Den betraktas som en kopia av pappersboken.

I facklitteratur innebär det även att alla fotnoter läses (inkl. webb-adresser med långa haranger av konstiga tecken), att diagram och tabeller förklaras vad de beskriver, det talas om vad som är markerat som citat, parenteser osv.

Idag görs nästan alla böcker som kombinerat text och tal. Det är en markering som följer med i texten vad som läses och den går att förstora upp superstort på datorskärm.
Av det som läses in för att det är kurslitteratur på universitetet görs nästan allt med talsyntes.

 

[annersia]

Det finns nåt som heter Kopieringsfonden också. Kanske talböcker täcks av den? Därifrån kan man ansöka om ersättning varje år.

Av vad jag kunde Googla mig till verkar det inte som att det går.

 

[hastflicka]

Så vitt jag vet är det bara svenska författare och översättare som får biblioteksersättning.
Så lånar man mycket utländsk skönlitteratur på andra språk blir det inga inkomster till författaren.

Wait a minute ... en forfattare som skrivit en bok pa Engelska far visst royalties pa bocker som oversatts eller salts i andra lander an hemlandet. Sa om en Engelsk sprakig forfattare skrivit en bok oversatt till Svenska utgar royalties som vanligt.

 

[annersia]

Wait a minute ... en forfattare som skrivit en bok pa Engelska far visst royalties pa bocker som oversatts eller salts i andra lander an hemlandet. Sa om en Engelsk sprakig forfattare skrivit en bok oversatt till Svenska utgar royalties som vanligt.

Royalties och biblioteksersättning är dock två olika saker.

 

[MiaMia]

Utbudet av fackböcker är stort. Det är ju till för att möjliggöra studier på alla utbildningsnivåer så där upplever jag utbudet mycket bredare än bland ljudböcker.

Förtydligar att det finns ett grundutbud av fackböcker som är för att det ju ska vara samma tillgänglighet till olika sorters läsning som för andra. Ofta finns det väl inte ekonomi för att göra ljudböcker av facklitteratur på kommersiell grund? (Dessa är oftast inlästa av en människa och lättare att lyssna på än talsyntesen.)

Sedan finns det också de böcker som läses in på beställning för att någon behöver dem som kurslitteratur. När de väl är producerade läggs de även ut som tillgängliga för alla. Det är alltså en massa träiga, nischade och för flertalet ointressanta titlar. Men bland dessa dyker det ibland upp något som passar för någons speciella intressen eller som kan vara lite mindre smalt. (I alla fall för mig är tröskeln högre att ta mig igenom det som är gjort med talsyntes, kräver en annan koncentration, så ska vara något jag väldigt gärna vill läsa.)

 

[hastflicka]

Royalties och biblioteksersättning är dock två olika saker.

Forvisso. Men en forfattare (eller publishing bolaget) som skrivit en bok, sag i USA och nagon vill oversatta till Svenska, saljer rattigheten att oversatta och skriver under ett kontrakt, som kan se olika ut fran land till land och mellan olika forfattare.
Vad det galler ljudbocker sa saljs rattigheten for bibliotek pa lite annat satt an till allmanheten. Har i USA sa saljs en ljudbok for, say, $15 usd om jag koper den, medan den oftast kostar ett bibliotek runt $50 usd och de har en begransad tid att lana ut for, say, 2 ar. Men forfattaren far betalt.

 

[Motacilla]

Wait a minute ... en forfattare som skrivit en bok pa Engelska far visst royalties pa bocker som oversatts eller salts i andra lander an hemlandet. Sa om en Engelsk sprakig forfattare skrivit en bok oversatt till Svenska utgar royalties som vanligt.

@annersia svarade redan, jag avsåg uttryckligen biblioteksersättningen.

Självklart får ju författare betalt för böcker som KÖPS oavsett var försäljningen äger rum.

 

[hastflicka]

<snip> (I alla fall för mig är tröskeln högre att ta mig igenom det som är gjort med talsyntes, kräver en annan koncentration, så ska vara något jag väldigt gärna vill läsa.)

Jag har provat en helt ny bok med talsyntes ... Det var forvanansvart bra gjort, men jag klarade anda inte mer an ett kapittel.

 

[manda]

Förtydligar att det finns ett grundutbud av fackböcker som är för att det ju ska vara samma tillgänglighet till olika sorters läsning som för andra. Ofta finns det väl inte ekonomi för att göra ljudböcker av facklitteratur på kommersiell grund? (Dessa är oftast inlästa av en människa och lättare att lyssna på än talsyntesen.)

Sedan finns det också de böcker som läses in på beställning för att någon behöver dem som kurslitteratur. När de väl är producerade läggs de även ut som tillgängliga för alla. Det är alltså en massa träiga, nischade och för flertalet ointressanta titlar. Men bland dessa dyker det ibland upp något som passar för någons speciella intressen eller som kan vara lite mindre smalt. (I alla fall för mig är tröskeln högre att ta mig igenom det som är gjort med talsyntes, kräver en annan koncentration, så ska vara något jag väldigt gärna vill läsa.)

Ja och vad gäller talsyntes så tycker jag det är olyckligt för åtminstone delar av målgruppen, de med språkstörning och i viss mån även dyslexi har ofta problem med auditivt processande av språk och då är tröskeln för att ta till sig via talsyntes ofta än högre. Lite kontraproduktivt men det är såklart kostsamt att läsa in en bok som enbart en eller ett par elever/studenter kan beräknas ha nytta av.

 

[annersia]

Forvisso. Men en forfattare (eller publishing bolaget) som skrivit en bok, sag i USA och nagon vill oversatta till Svenska, saljer rattigheten att oversatta och skriver under ett kontrakt, som kan se olika ut fran land till land och mellan olika forfattare.
Vad det galler ljudbocker sa saljs rattigheten for bibliotek pa lite annat satt an till allmanheten. Har i USA sa saljs en ljudbok for, say, $15 usd om jag koper den, medan den oftast kostar ett bibliotek runt $50 usd och de har en begransad tid att lana ut for, say, 2 ar. Men forfattaren far betalt.

I Sverige ser det lite annorlunda ut, här är det främst universiteten som har den där typen av licens. E-böcker och e-ljudböcker kostar folkbiblioteken ganska mycket, avtalet med bokförlagen ser ut så att varje utlån kostar biblioteken en viss summa som vanligtvis speglar hur ny boken är. Sedan kan biblioteken själva bestämma hur dyrt ett enskilt lån får bli, därför finns ibland exempelvis inte de nyaste titlarna som e-bok hos vissa bibliotek. Men flera personer kan låna titeln samtidigt och finns vanligtvis kvar så länge den faller inom bibliotekets prisintervall. Biblioteken kan också sätta gränser för hur många ljudböcker och e-ljudböcker som kan lånas under en 28-dagarsperiod eller liknande.

Ljudböcker i fysiskt format ger nog biblioteksersättning på samma sätt som tryckta böcker, skulle jag gissa? Men ärligt talat är jag osäker. Detsamma borde gälla e-böcker och e-ljudböcker.

Så här står det på Sveriges författarfond:

Biblioteksersättningen

Enligt upphovsrättslagen får ett exemplar av ett litterärt verk fritt spridas vidare sedan det med upphovsmannens samtycke har överlåtits. Detta betyder att bibliotek som har köpt in en bok också har rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen i upphovsrättslagen stadgad rätt till ersättning. Genom denna kulturpolitiskt motiverade inskränkning i upphovsrättslagen värnas allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.

Sedan 1954 får dock de svenska litterära upphovsmännen istället en statlig och offentligrättslig ersättning för biblioteksutnyttjandet. Två motiv angavs för ersättningen: den skulle dels ge skälig ersättning för det samhälleliga utnyttjandet av författarnas verk som den fria utlåningen innebar, dels medföra en viss förbättring av författarnas ekonomiska villkor. De kulturpolitiska motiven bakom instiftandet av den svenska biblioteksersättningen skapade en från första början kulturpolitiskt utformad ersättning: den riktas enbart till svenska upphovsmän (d.v.s. som skriver på svenska eller är bosatta i Sverige) och översättare (till eller från svenska språket) – och därtill används en stor del av medlen för stipendier och bidrag till dessa kategorier av författare, tecknare, fotografer och översättare.

Biblioteksersättningen konstruerades från början som ett visst belopp per boklån, vilket skulle överföras till Sveriges författarfond – en statlig verksamhet men med en styrelse vars majoritet utsågs av upphovsmännens egna organisationer. Systemet har efterhand byggts ut, så att numera ges ersättning för både hemlån och referensexemplar av både svenska originalverk och verk i svensk översättning.

De övergripande reglerna för biblioteksersättningen beslutas av regering och riksdag i en särskild förordning. Länge fastställdes också biblioteksersättningens grundbelopp, d.v.s. ”priset per boklån”, ensidigt av staten. Sedan 1985 har dock regeringen en överenskommelse med Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om att man ska förhandla om biblioteksersättningens grundbelopp. Från och med år 2015 avser förhandlingarna biblioteksersättningen för två år i taget. De senaste förhandlingarna slutfördes i juni 2023 och avsåg grundbeloppet för år 2024 och 2025; parterna enades då om ett grundbelopp på 2 kr och 12 öre (en höjning med åtta öre) för år 2024 och ytterligare åtta öres höjning till 2 kr och 20 öre för år 2025.

Utöver överenskommelsen om grundbeloppet enades parterna denna gång om tillfälliga extra medel till biblioteksersättningen med hänvisning till den negativa påverkan restriktionerna under pandemin haft på biblioteksutlåningen. Sammanfattningsvis ger överenskommelsen en sammanlagd biblioteksersättning på 190,5 milj. kr för år 2024 (en ökning med 2,0 milj. kr) samt 190,6 milj. kr för år 2025 (+ 0,1 milj. kr).

 

[hastflicka]

Tack for infon. Interessant. @annersia Det var den har kvoten jag forst svarade pa. Jag uppreste mig emot att det inte skulle bli nagra inkomster till forfattaren om man lanar utlandsk skonlitteratur.

Så vitt jag vet är det bara svenska författare och översättare som får biblioteksersättning.
Så lånar man mycket utländsk skönlitteratur på andra språk blir det inga inkomster till författaren.

 

[Mineur]

Är det någon som har koll på om det är skillnad i vilken ersättning författaren får för tryckta böcker vs. e-böcker? Kan inte se att just den saken avhandlats i tråden. Priset på de två alternativen skiljer sig ju ofta en hel del, så jag funderar på om/hur det "drabbar" författaren.

 

[Motacilla]

Tack for infon. Interessant. @annersia Det var den har kvoten jag forst svarade pa. Jag uppreste mig emot att det inte skulle bli nagra inkomster till forfattaren om man lanar utlandsk skonlitteratur.

Men jag undrar om du inte missförstått mitt inlägg?
Givetvis får ju som sagt författaren betalt vid köpet, oavsett nationalitet.

DÄREMOT får svenska författare (och översättare) dessutom betalt/lån enligt en taxa som slås fast i förhandlingar. Det är det som heter biblioteksersättning.
Utländska författare får inte denna ersättning.

Vet inte hur det fungerar med ersättning för ljudböcker och e-böcker.