Börja förskolan, vilken ålder?

[Inte_Ung]

Mina 3 samt barnbarnet har alla börjat på barnomsorgen vid ca 13 månaders ålder.
Men då bara med tider som har passat barnen och deras ork och trivsel.
Det finns en tidlucka där i barnens utveckling som gör att nya rutiner är litet lättare att införa då än senare.
Så vi gjorde inskolning i just den perioden för att förskolan skulle bli en naturlig del av livet.
Visserligen så gick de 2 äldsta hos dagmamma, men det var själva rutinerna med att åka hemifrån och vara på en ny plats med nya människor som lätt kom på plats just då.
Och det är ju så i större delen av livet att man åker hemifrån på dagarna. Först åker man till skolan i många år och sedan till ett arbete. Att det blir en naturlig rutin tidigt gör det lättare sedan.

 

[Fille]

Vår äldsta började vid ca 1,5. Tvillingarna började vid 2 års ålder.
Alla tre har älskat/älskar förskolan men två års åldern kändes ändå lite bättre än 1,5 såhär i efterhand.

 

[Blyger]

Stora var nästan 1,5 år när han började och sista tiden hemma var hemsk
Visst var han trött ibland efter förskolan men klättrade inte på väggarna längre

Han gick hela dagar från start.

Mini var ungefär lika gammal, kanske lite mindre, eftersom vi ville att han skulle vara inskolad innan sommarlovet. Han hade dock ett långt sommarlov och har inte gått fulla veckor hittills.

 

[Rumpnissen]

Vår äldsta hade precis fyllt ett år när han började. Yngsta var 16-17 månader. Gick superbra med båda.
Med första jobbade vi deltid båda två första året så han gick typ 6 timmars dagar, fyra dagar i veckan. Men det stökade mest till det för han sov alltid när jag skulle hämta han så det slutade med att han gick längre dagar ändå .
Yngsta började heltid på en gång.

 

[Jahopp]

Vår kommer vara 17 månader (11 nu), vi tänkte några månader senare först. Men ville ha lite fler sparade dagar så får bli tidigare, och det är jag glad för nu
Börjar tröttna lite på detta ständiga underhållande hemma öppna förskolan är lätt veckans höjdpunkter!
Funderar på att gå ner lite i arbetstid dock, när han väl börjar. Hade varit skönt tror jag

 

[Roheryn]

Mina 3 samt barnbarnet har alla börjat på barnomsorgen vid ca 13 månaders ålder.
Men då bara med tider som har passat barnen och deras ork och trivsel.
Det finns en tidlucka där i barnens utveckling som gör att nya rutiner är litet lättare att införa då än senare.
Så vi gjorde inskolning i just den perioden för att förskolan skulle bli en naturlig del av livet.
Visserligen så gick de 2 äldsta hos dagmamma, men det var själva rutinerna med att åka hemifrån och vara på en ny plats med nya människor som lätt kom på plats just då.
Och det är ju så i större delen av livet att man åker hemifrån på dagarna. Först åker man till skolan i många år och sedan till ett arbete. Att det blir en naturlig rutin tidigt gör det lättare sedan.

Det där sade förskolepedagogerna till oss också när vi skolade in dottern - att det ofta är lättare när de är runt året än senare. Jag har ju inte så mycket att jämföra med, men för vår del stämde det för vi hade generellt en lätt inskolning och lätta lämningar. Samt väldigt bra förskola vilket givetvis också spelar in!

 

[baraclara]

Skolade in vid 21 månaders ålder i början av augusti, så förskolan var närmast tom på barn. Väldigt bra inskolning och inga bakslag, kändes väldigt redo för förskola. 5h 2 dagar/vecka och 8h 2 dagar/vecka.

 

[Ajda]

Jag tror båda var runt 14-15månader gamla när de skolades in.
Allt gick bra, men om jag hade fått göra om det hade jag lagt upp livet annorlunda. Dvs bort med hästarna och således kunnat spara på föräldradagarna och skolat in dem mycket senare.

 

[vemsomhelst123]

Första barnet började när han var 1 år och 8 månader, mitt i de värsta corona-restriktionerna. Vi fick därför inte vara med inne på förskolan, utan satt kvar på en bänk utomhus (brr, det var kallt minns jag! ). Det blev en tuff inskolning! När han var hyfsat redo för att börja på riktigt blev han lite snuvig och med de restriktionerna som var då fick det ju inte komma minsta lilla nysning eller någonting. Så det blev avbrott på två veckor, vi fick nästan börja om inskolningen från början för då var han inte alls redo, sedan blev han snuvig igen... Ja, det var riktigt krångligt. Sedan var sonen var väldigt ledsen vid varje lämning de två första åren. Fruktansvärt, men det släppte fem minuter efter att vi hade gått därifrån (personalen var så fina och skickade alltid en bild och ett meddelande om att han hade kommit igång med någon lek).

Andra barnet började när han var äldre, 2 år. Det kändes så mycket bättre för mig! Dels för att han var äldre, han kändes mer redo. Men det spelade såklart också roll att det inte fanns några covid-restriktioner då, utan vi fick vara med inne vid inskolningen. Dessutom hade han ju sin storebror på samma avdelning! Det var definitivt en trygghet för honom. PLUS att de är väldigt olika som individer, vår äldsta har väldigt nära till alla känslor medan tvåan är lite mer obrydd.

Tredje barnet kommer också att vara 2 år när hon börjar. Då kommer vår tvåa fortfarande gå på förskolan, vet ju inte säkert om de hamnar på samma avdelning, men det känns bra i alla fall.

Vi har verkligen en jättebra förskola. Jag arbetar själv som lärare i grundskolan och detta med stora barngrupper... Ja, jag vet inte vad jag ska säga. Det är ju så även i grundskolan, med stora klasser på en ensam lärare, och det klart att jag hellre hade haft färre elever och även att de hade haft mindre barngrupper på förskolan. Men jag tycker att vår förskola fungerar väldigt bra ändå och personalen verkar trivas, samma pedagoger sedan många år tillbaka.

Delvis kl, ts vårt barn var 1,5, det var perfekt. Hen hade stått och suktat utanför förskolor i några månader (under pandemin så träffade ju knappt andra barn..).
Jag älskade vår förskola, hade fantastiska pedagoger, men som de blev behandlande uppifrån förstår jag att de uttrycker sig som de gör i media just nu när min stad precis beslutat om 30 istället för 15 timmar.
Under åren på förskolan var det konstanta förflyttningar av personal mellan enheter, oftast mot deras vilja, vid fler än ett tillfälle när jag hämtade var en pedagog ensam med 15-20 barn i åldrarna 1-5, de fick inte lov att vara utomhus med endast en personal, och när jag hade tid stannade jag kvar en stund då och lekte med de större barnen. En stackars pedagog som var för lojal och jobbade en hel vecka öppning till stängning. Föräldrar klagade på en backe på gården så den hängandes in (jag älskade backen) vilket gjorde gården för liten för de större barnen osv osv.
Träffade en pedagog som sa upp sig mitt i detta kaos och gick i tidig pension på stan för några veckor sen, det var en helt ny människa som berättade att hon nu vikarierade när det passade och äntligen fick jobba med att ta hand om barn och inte släcka bränder.
Jag var en ganska påstridig förälder som flera gånger mailade och ringde rektorn om pedagogernas situation, men i efterhand önskar jag att jag hade gjort mer. Och kanske valt ett kooperativ istället.
Med det sagt så tänker jag att de allra flesta som jobbar inom förskolan gör ett fantastiskt jobb, men jag förstår gnället i media efter våra år där. Nu är vi i skolan och min uppfattning är att det är en otroligt mycket trevligare miljö för personalen och i förlängningen även då för barnen.

 

[strawberrysylt]

Tack för alla svar! Det får bli ett allmänt svar;

Många tänkvärda saker ni tar upp. Ser att de allra flesta börjat innan 2 års ålder och att många fått mjukstarta.
Det är ju absolut något vi ska tänka på känner jag! Visst, jag vill absolut fortsätta jobba max 80%, gärna mindre och vi jobbar om varann jag och min man så bäbisen borde kunna få korta dagar, men vi får diskutera det mer så det blir så.
Vill ju absolut att han ska få mjukstart, det ska jag själv ha på jobbet, tänkte börja på 50%.
Så kanske vi tänker om där, att han börjar tidigare, men mjukare.
Samt att han kanske blir understimulerad hemma och vill börja tidigare. Jag har ju liksom ingen direkt uppfattning om hur stor en t ex 18-månaders är känner jag. Har bara tänkt att ju längre man kan ha dem hemma desto bättre.
Sen tänker jag att fsk är bra, men ja som sagt om de kan börja senare så vore det alltid bra har jag tänkt.

Tänkvärt också det där ser om vi tänkt hämta en viss tid kanske de precis gått ut och börjat leka på gården... isf kan jag ju jobba mer och hämta lite senare så det blir bättre för honom.

Också det här med barngrupperna, att man hör larm om det nu, men att det inte måste stämma på kommunal nivå.
Också bra att gå förbi förskolorna och spana.

Tack!

 

[Blyger]

Tänkvärt också det där ser om vi tänkt hämta en viss tid kanske de precis gått ut och börjat leka på gården... isf kan jag ju jobba mer och hämta lite senare så det blir bättre för honom.

När min grabb går halvdagar nu så har jag anpassat mina jobbtider (så gott det går, för det mesta) efter verksamheten, så himla tacksamt att kunna göra det!

 

[Libbsticka]

Tror det beror på barnets personlighet men vår mår absolut bäst om han får vara på fsk. Han har roligare och utvecklas och lär sig bättre när han går där. Det är kul att få ett annat perspektiv, jag märkte att jag behandlade sonen som mer inkompetent än han var. På vär fsk lärde de snabbt alla 1 åringar att klä på sig och av sig själv. Det hade jag själv aldrig trott att han kunde.

Vi har valt ett föräldrakooperativ där det ingår lite arbete för oss föräldrar. Men upplever att vi får tillbaka pedagoger med en bättre arbetsmiljö med mycket låg personalomsättning. På vår avdelning har 3 av 4 varit där i 10 pluss år. Har hört att vår fsk räknas som stor med 4 avdelningar med 12 barn på varje men jag upplever den som liten och familjär. Att den är större ger vissa fördelar som att de har råd med kockar som lagar mat från grunden på plats. Här är det 1 pedagog på 3 barn på småsidan och 1 på 4 barn på storsidan.

 

[Manji]

Ja, vid vilken ålder har era barn börjat på förskolan och hur gick det? Kändes det lagom? Tips?
Hur mycket tid hade/har de där?
Ni som har pluttar som min nu, hur tänker ni?
Hur tänker ni om larmen om stora barngrupper osv nu?

Vi tänker att han ska börja när han är ca 2 år förhoppningsvis.

Första strax efter 2 års ålder, andra strax innan 2 års ålder. Hade kunnat och velat vänta med att tvåan skulle få börja vid 2,5 år men då skulle vi ha förlorat syskonförturen.

Det kostade pengar och föräldradagar men vi har haft kul, lugnt och även mycket enkla inskolningar. Efter inskolning har de gått 50-75% av en heltid.

 

[amsway]

Ser att det funkat jättebra för många att skola in vid 1,5. För att ge lite nyanser så gjorde vi också det och jag ångrar det för det var otroligt jobbigt. Sonen var förtvivlad och han va ledsen i några månader. Nu är han 3 och älskar förskolan så det blev bra till sist. Men i backspegeln hade det varit bättre att vänta till 2 år. Min son är social, sprallig men lite mer känslig. Han var inte redo då.

 

[nejlica]

Vi skolade in vår äldsta när hon var 17 månader, då hade jag gått från att känna att hon var en liten plutt som jag skulle vara hemma med typ för alltid till att både hon och jag verkligen var mer än redo för något sådant på bara ett par månader så när jag fick ett nytt jobb så fick vi förskoleplats med typ en veckas varsel och det blev toppen!

Yngsta fick börja på sin ettårsdag. Det är såpass stor åldersskillnad på dem att äldsta tyckte det var skittrist rent utsagt att vara hemma med oss och var ledsen varje gång hon fick vara några timmar på förskolan och skulle hem innan kompisarna ens skulle äta mellanmål. Så vi skolade in och använde föräldradagarna till att vara lediga en dag i veckan istället, så att det aldrig blev mer än två dagar i rad första året.

 

[Madde_padde]

Första gick på förskolan mellan 2 och 2,5 år började sen igen nä han var 4,5.

Andra började när han var två. De var jobbigt men det hade de varit oavsett när för honom.

Trean var 1 år och 8 månader gick heltid tre månader, hemma ett par månader och sen gått max 10 timmar i veckan, han saknar förskolan och vill vara där mer nu som 3 år

Fyran börjar i januari då är han 1,5 år. Han är nog den som kommer vara tuffast att lämna då han just inte pratar, knappt går och sådär.
Men han kommer har sin storebror där och tycker förskolan är roligt när man hälsad på

Så vi har provat lite olika, funkat bra när som

 

[Tantan]

13 månader. Jag hade inte råd att vara hemma längre och ville spara fp-dagar till sommarlov mm. Hade inte hunnit tjäna in semesterdagar på jobbet heller och tyckte det var roligt att börja jobba jobba igen. Det är bara jag som tagit ut dagar och varit hemma.

Det gick bra, visst var det tufft ibland men förskolan var toppen, och jag mådde bra av att jobba och uppskattade föräldrarollen mer när jag också fick en paus. Hade dock problem med depression under och efter graviditeten.