Till TS:
Nu ä ju inte det att byta bransch och kanske inte alls vad du vill göra men det jag kommer på är företagen som har företagshälsovård. Sjuksköterskor som besvarar sjukskrivningarna, och möter de som går hos företagshälsovården på grund av arbetsrelaterade sjukdomar.
*Nu tänkte jag göra ett riktigt trådkap med långt svammel om mig själv*
Jag sitter i en knepig sits här. Vet inte om jag ska byta bransch direkt heller. Utan snarare vad är det jag vill egentligen.
Jobbar med pendeltåg, just nu följer jag daglien och veckovis hur vi uppfyller vårt uppdrag genom att ta fram statistik och skapa rapporter av allt från hur väl fordonen presterar och hur underhållet faller ut.
Inom det här ligger att programera makron i Excel vilket jag lärt mig gradvis under senaste året. Självlärd och många tycks imponerade av hur bra det fungerar.
Här om dagen blev jag så rasande arg på "sakers tillstånd" att jag skällde ut min chef och de förutsättningar det ges efter noter. Jag hade flera gånger försökt säg att en uppgift är över min nivå och att jag behövde mer information. När det sedan blev mindre fel om och om igen för att jag fått fel elelr snarare ofullständig information kring uppgiften blev jag i sista vändan som sagt rasande.
Två dagar senare är jag fortfarande less och arg och surfar på andra jobb. Egentligen innebär mitt jobb inte hög belastnng, det har bra lön och bra villkor. Jag ahr ingen aning om vad jag skulle göra istället, var jag skulle passa in och vad jag skulle trivas med.
Som en grädde på moset så kommer det oavsett ske en förändring 10 december då vi står för en verksamhetsövergång och jag kommer att vara garanterad en anställning i ett annat företag.
Hjärnan säger sitt still i båten håll ut och vänta. Hjärtat har dock skrikit både igår och idag att jag ska säga upp mig NU och att det löser sig sedan. Men jag fungerar inte så att jag slänger mig ut och ser var det landar utan någon som helst plan...
Det är lite "stök" fram till december också som kommer göra att jag måste anpassa mina uträkningar var och varannan vecka men det bör inte vara oöverstigligt och kommer säkerligen att kännas bättre och det där skrikandet att jag vill göra något NU kommer att mildras.
Så vad gör man?
Om man ska byta hur i hela världen vet man var man ens är intressant?
Det är liksom inte lätt att läsa annonserna eftersom det står att det krävs högskoleutbildningar hit och dit på varenda jobb.
Det är liksom helt befängt att man ska ha läst så mycket.
Att jag inte skulle få något jobb alls är jag inte orolig för faktiskt, mer för att inte trivas.
Kanske ändå är enda valet att sitta still, vänta och stå ut för att se hur det blir när allt är klart.
Klart lär det väl iofs inte vara bara för bytet träder i kraft. Snarare tvärt om, en enda röra till att börja med.
Men jag har mycket (11 års erfarenhet) inom branschen och kan säkerligen hjälpa till på många plan.
Ni behöver inte föreslå några studier för det är jag inte intresserad av. Har läst så det räcker.
Hur hade ni resonerat?
Nu ä ju inte det att byta bransch och kanske inte alls vad du vill göra men det jag kommer på är företagen som har företagshälsovård. Sjuksköterskor som besvarar sjukskrivningarna, och möter de som går hos företagshälsovården på grund av arbetsrelaterade sjukdomar.
*Nu tänkte jag göra ett riktigt trådkap med långt svammel om mig själv*
Jag sitter i en knepig sits här. Vet inte om jag ska byta bransch direkt heller. Utan snarare vad är det jag vill egentligen.
Jobbar med pendeltåg, just nu följer jag daglien och veckovis hur vi uppfyller vårt uppdrag genom att ta fram statistik och skapa rapporter av allt från hur väl fordonen presterar och hur underhållet faller ut.
Inom det här ligger att programera makron i Excel vilket jag lärt mig gradvis under senaste året. Självlärd och många tycks imponerade av hur bra det fungerar.
Här om dagen blev jag så rasande arg på "sakers tillstånd" att jag skällde ut min chef och de förutsättningar det ges efter noter. Jag hade flera gånger försökt säg att en uppgift är över min nivå och att jag behövde mer information. När det sedan blev mindre fel om och om igen för att jag fått fel elelr snarare ofullständig information kring uppgiften blev jag i sista vändan som sagt rasande.
Två dagar senare är jag fortfarande less och arg och surfar på andra jobb. Egentligen innebär mitt jobb inte hög belastnng, det har bra lön och bra villkor. Jag ahr ingen aning om vad jag skulle göra istället, var jag skulle passa in och vad jag skulle trivas med.
Som en grädde på moset så kommer det oavsett ske en förändring 10 december då vi står för en verksamhetsövergång och jag kommer att vara garanterad en anställning i ett annat företag.
Hjärnan säger sitt still i båten håll ut och vänta. Hjärtat har dock skrikit både igår och idag att jag ska säga upp mig NU och att det löser sig sedan. Men jag fungerar inte så att jag slänger mig ut och ser var det landar utan någon som helst plan...
Det är lite "stök" fram till december också som kommer göra att jag måste anpassa mina uträkningar var och varannan vecka men det bör inte vara oöverstigligt och kommer säkerligen att kännas bättre och det där skrikandet att jag vill göra något NU kommer att mildras.
Så vad gör man?
Om man ska byta hur i hela världen vet man var man ens är intressant?
Det är liksom inte lätt att läsa annonserna eftersom det står att det krävs högskoleutbildningar hit och dit på varenda jobb.
Det är liksom helt befängt att man ska ha läst så mycket.
Att jag inte skulle få något jobb alls är jag inte orolig för faktiskt, mer för att inte trivas.
Kanske ändå är enda valet att sitta still, vänta och stå ut för att se hur det blir när allt är klart.
Klart lär det väl iofs inte vara bara för bytet träder i kraft. Snarare tvärt om, en enda röra till att börja med.
Men jag har mycket (11 års erfarenhet) inom branschen och kan säkerligen hjälpa till på många plan.
Ni behöver inte föreslå några studier för det är jag inte intresserad av. Har läst så det räcker.
Hur hade ni resonerat?
Senast ändrad: