Gnägg Connemaratråden

Pancakes

Trådstartare
@Zoya Men fy vad läskigt! Man kunde ju tycka annars att ni haft tillräckligt med otur kring hästeriet för lång tid framöver utan smittan. Håller tummarna att er ponny fortsätter vara frisk!
 
@Zoya hur går det, hur mår din häst?
Tackar som frågar. Vår häst mår fortsatt bra och är symtomfri. Vi har låtit installera meetingboxar i lilla ridhuset och där står nu sju "friska" hästar (jag skriver så eftersom alla ju blivit utsatta för smitta men dessa är "gröna" och visar inga symtom). Dessa hålls helt åtskilda från övriga hästar för att om möjligt få dem att klara sig helt. Alla går själv i hage för att undvika nos-mot-nos och ev. smittöverföring.

I stora stallet finns 54 hästar varav alla utom 15 är eller har varit sjuka :(. En-två om dagen har blivit sjuka hittills. Så sjukdomen "betar" av hästarna en efetr en typ. En del har "bara" fått feber medans andra även utvecklat neurologiska besvär. Av dessa har majoriteten fått stå på klinik i minst 4-5 dagar.
Idag kom två hästar hem från UDS och en är fortsatt kvar där. Tre hästar har hittills dött. De som stått på klinik är merparten fortfarande så dåliga att de står på boxvila. De orkar inte ens gå ett varv i ridhuset och beskrivs som "hjärntvätta". Jag personligen är tveksam till att det blir "häst" av dessa igen :cry: och jag är livrädd för att Teddy ska få smittan, den är helt enkelt bara så hemsk att man önskar den inte ens på sin värsta fiende.
 
Tackar som frågar. Vår häst mår fortsatt bra och är symtomfri. Vi har låtit installera meetingboxar i lilla ridhuset och där står nu sju "friska" hästar (jag skriver så eftersom alla ju blivit utsatta för smitta men dessa är "gröna" och visar inga symtom). Dessa hålls helt åtskilda från övriga hästar för att om möjligt få dem att klara sig helt. Alla går själv i hage för att undvika nos-mot-nos och ev. smittöverföring.

I stora stallet finns 54 hästar varav alla utom 15 är eller har varit sjuka :(. En-två om dagen har blivit sjuka hittills. Så sjukdomen "betar" av hästarna en efetr en typ. En del har "bara" fått feber medans andra även utvecklat neurologiska besvär. Av dessa har majoriteten fått stå på klinik i minst 4-5 dagar.
Idag kom två hästar hem från UDS och en är fortsatt kvar där. Tre hästar har hittills dött. De som stått på klinik är merparten fortfarande så dåliga att de står på boxvila. De orkar inte ens gå ett varv i ridhuset och beskrivs som "hjärntvätta". Jag personligen är tveksam till att det blir "häst" av dessa igen :cry: och jag är livrädd för att Teddy ska få smittan, den är helt enkelt bara så hemsk att man önskar den inte ens på sin värsta fiende.
Fy faan alltså vad jobbigt ni måste ha det, främst psykiskt! Jag följer skånsta på fb nu och liksom, ska det aldrig ta slut :( lider med er
 
@Zoya Herregud så illa det är! Det går knappt att föreställa sig :(. Håller verkligen tummar och tår för att din Teddy klarar sig!
Tack, jag hoppas också han klarar sig. Det är skitilla faktiskt. Hela situationen. Tror ingen kan föreställa sig hur kämpigt det är. Man lever verkligen från en dag till en annan. Alla vi privathästägare är i stallet två-tre gånger om dagen för att i möjligaste mån tempa och hantera vår egen häst. Ju mindre folk som hanterar hästen, desto större chans att den klarar sig från smittan. Ridskolepersonalen har det också tufft med en-två hästar per dag som insjuknar och nu är vi uppe i fyra döda. Men samtidigt så har man också funnit någon form av vardag i detta nu. Vi är ju inne på en månad snart med skiten och ingen vet hur lång tid det tar innan det är över.

Det som skrämmer skiten ur mig är att se de hästar som fått de neurologiska symtomen och överlevt. Många av dem är som "hjärntrötta" och orkar knappt gå ett halvt varv i ridhuset, än mindre gå i hagen. En ponny är fortfarande så vinglig så försöker man putta lite på henne så ramlar hon omkull :cry:. Kommer det någonsin att bli hästar av dem igen? Det är liksom ingen som vet eftersom vi inte haft ett sådant här utbrott i Sverige tidigare.
 
Hos oss går det framåt. Om allt går som det ska så släpps vi ur karantän helgen den 6-7 april. Teddy har fortsatt hållit sig frisk och igår gjorde vi en vet.check (vet. som kom till stallet) som visade på att han är fräsch och fin även om han fortsatt är ganska omusklad och lite småtjock. Inte så konstigt då han i princip vilat sedan i somras och bara ridits väldigt lätt sedan årsskiftet.
teddy2019.jpg
 

Pancakes

Trådstartare
Hos oss går det framåt. Om allt går som det ska så släpps vi ur karantän helgen den 6-7 april. Teddy har fortsatt hållit sig frisk och igår gjorde vi en vet.check (vet. som kom till stallet) som visade på att han är fräsch och fin även om han fortsatt är ganska omusklad och lite småtjock. Inte så konstigt då han i princip vilat sedan i somras och bara ridits väldigt lätt sedan årsskiftet.
Visa bifogad fil 27000
Härligt :bump:
 
D74E852E-7DB7-4801-AA32-BFCD4E3473EE.jpeg


Har börjat tömköra med equiband och häromdagen red jag ut :eek: Mitt hjärta slog högre än hennes :rofl:

Har sikte på en LC clear round i slutet av april men om inte vädret blir bättre (17m/s har det blåst i tre dagar nu) så får jag stryka oss.
 
FD734CCC-7A0C-489C-9FB1-0C61E15971EA.jpeg


Jag har borstat min ponny iaf :p Tömkör några dagar i veckan och väntar på att jag ska känna mig mindre tjock och mindre stressad (skolan). Det kommer nog snart.

Har anmält till en utställning i juni och sedan Riks alla dagar i juli. Ska slutmäta någon passande dag också, hade bokat imorgon men bokade av pga ej lastat på två år :rofl:
 
Hej allihopa, lite uppdatering från mig och mina connemarabestyr.
Först och främst, vad ont det gör ännu. :cry:Förlusten efter vår underbara kompis känns varje dag. Nu är det fyra månader och tio dagar sedan, och jag tänker på honom varje dag. Saknaden är så stor och jag kan ännu inte prata om honom utan att ögonen tåras. Vilken häst som gjort sådant avtryck!

Nu har vi dock haft två connemaror och när vår vän gick bort så köpte vi snabbt en till, ett övervuxet sto denna gång. Hon är ca 154 cm i mankhöjd och en fantastisk själ. Försiktig utan att vara det minsta ängslig till sin läggning, hon står och sover vid skötseln i stallet men framåt och med stor motor i ridningen.

Det enda är att jag upptäckte, efter inköpet, att hon ju blev inriden i somras. Lite vinglig tyckte jag att hon var när vi köpte henne, men jag reflekterade inte så mycket på det, eftersom hon i övrigt kändes lydig och ganska välriden. Hästen är sex år.

Nåväl, ridningen är anpassad efter hennes korta utbildningstid och vi trivs så bra ihop! I mina stunder, när jag sörjer min förra ponny, så kan hon komma spontant och lägga mulen på min axel. Det här är en häst som känner alla mina känslor och hon är så mild. Det hjälper faktiskt lite, även om hon inte kan ersätta vår förra.

Den andra connemaran, som vi köpte i höstas, sålde vi eftersom äldsta dottern totalt tappade intresset när första vännen gick bort. Hon försökte rida lite på hoppträning och lite till vardags men klickade inte med ponnyn.

Tonårstid och stor sorg från förra ponnyn gjorde sitt.

Nu skall vi köpa en ny ponny till de andra barnen, som inte klarade av att rida den vi sålde eftersom han var för grön, så denna gång finns en utbildad connemara på önskelistan.
 
Senast ändrad:
Nu blir det uppdateringar på löpande band.

Vanessa är under inridning. Vi skrittar ut i skogen med kompis en eller två dagar i veckan och tömkör en eller två gånger. Hon är ju 4 år, så vi gör saker 4 dagar i veckan, men tar det ganska lugnt ingen stress utan hon ska stärkas så jag ser det mesta just nu som ren styrketräning. Uppsutten trav är på G och jag tänker mig att hon ska vara riden i alla gångarter innan semestern, för att sedan vila någon månad.

Melody börjar mogna i skallen på riktigt, en del tar tid på sig vill jag lova. Hon är 9 i år, tiden går så fort.
Just nu jobbar vi med galoppfattningarna. Hon tjurar ihop totalt vid fattningarna, dvs så fort man för bak ytter skänkel. Så nu använder vi oss av en stock hjälp, hon galopperar ju efter hindret, och försöker stärka henne genom att bara galoppera. Sedan behöver jag lära mig att göra så lite som möjligt vid en fattning, inte helt lätt.... Det är en liten sorg att fattningarna är som de är, för hon har ju en väldigt trevlig galopp. Det är inte lätt med en känslig dam i sina bästa år.
I veckan ska jag kontakta unghästutbildaren jag fick hjälp av för ett par år sedan och se om hon kan hitta några knappar jag inte hittar. Hon har ju trots allt lite fler verktyg i sin verktygslåda.

Bilden visar Vanessa på sin första tur i skogen.
29876
 
Ååh vad jag blir connemara-sjuk ibland :love::(
Min fjording är fantastisk så klart och ångrar mig inte så. Men saknar connemarornas milda, mjuka sätt.
Zimba har det i alla fall superbra nu och han är precis den stjärna som jag visste att han skulle bli hos rätt ägare🤩 Så underbart att se hur han har blommat ut och blivit en helt annan ponny, man kan inte tro att det är samma kille. Precis det som jag så gärna ville när han såldes. Komma till någon som kunde förvalta hans talang betydligt bättre än mig.
 
@Kjerulfia Vad är det som händer i fattningen? Lägger hon öronen bakåt och stoppar? Den typen av beteende hade fått mig att checka henne av veterinär. De gör oftast så pga smärta och inte för att bara sätta sig på tvären. Min Juno gjorde exakt så och där satt det i bakknäna.
 
Barb och jag trular på med bytena. Hon är inte så lätt med dom, men när de funkar är det riktigt fina! Har gjort fem starter under våren, men får inte till ridningen inne på banan. Så vi tränar på!
 
@Fiorano Jag tror inte hon gör det bara för att sätta sig på tvären. Hon stoppar ibland, lägger öronen bakåt ja men inte alltid, går på tvären eller tar jätteskutt framåt. Fattning på töm funkar klockrent, så hade det varit något med bakkärran hade jag nog tänkt att det skulle synas på töm också, men det är ju absolut något att ha med sig.

Vad jag tror händer är följande: Eftersom hon är extremt känslig för när ryttaren kommer ur balans och för skänkeln i synnerhet har jag tolkat det som att hon blir extremt sur på ytterskänkeln i fattningen, tar i extra med bakkärran (för hon har inte kläm på hur mycket hon ska ta i vid fattningen) vilket gör att jag lätt faller framåt och då tycker hon det blir för mycket och tjurar ihop.
Jag ska egentligen bara tänka galoppfattning, vilket inte är lätt, det är det vi jobbar på... och häromdagen funkade det hur fint som helst.
Det är en ponnyhäst med mycket "kan bäst själv på mitt eget sätt".
 
Vad jag tror händer är följande: Eftersom hon är extremt känslig för när ryttaren kommer ur balans och för skänkeln i synnerhet har jag tolkat det som att hon blir extremt sur på ytterskänkeln i fattningen,
Sorry för inhopp men när jag hade en ponny med samma problem fattade jag galopp endast med innerskänkeln. Den ponnyn blev också väldigt störd på en bakdragen ytterskänkel, kanske värt att testa? :)
 
Sorry för inhopp men när jag hade en ponny med samma problem fattade jag galopp endast med innerskänkeln. Den ponnyn blev också väldigt störd på en bakdragen ytterskänkel, kanske värt att testa? :)
Det är också en av sakerna vi testar :) men där måste jag bli duktigare på motoriken. Ytterskänkeln åker liksom bakåt automatiskt...
 
Yes ! Igår satte ponnyhästen M två klockrena galoppfattningar :banana::bump::banana:. Jag har verkligen mentalt gått in för att preppa mig själv med att "gör så lite som möjligt", så igår sneglade jag lite snett utåt (rörde inga skänklar) viskade galopp, och där satt den. Helt fantastiskt.
Tänk att man kan bli så lycklig för "så lite".

Ponnyhästen V fick miljöträning när vi red runt vallarna med den äldre hagkompisen. Vi tränade får (det var konstiga grejer det så där fick vi stå och titta en bra stund) och cyklar (ganska konstigt, men går jag bakom kompisen var det ok).
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

  • Matlagning

Radannonser

  • Djurkommunikation

Hästnyheter

Bukefalos

  • Inga notiser
Upp