Testa bredare. Nu vet jag att Sverige har dåligt med material, så då förstår jag bättre varför man hållit fast vid att bara testa från utpekade riskområden, trots att tecken funnits på okontrollerad spridning i andra länder. Liksom tidigt testa alla inneliggande med svår luftvägsinfektion.
Skydda riskgrupperna i större utsträckning. Vårdpersonal som varit i riskområden borde inte ha gått tillbaka till jobbet utan suttit i karantän i 14 dagar oavsett symptom eller inte.
Att begränsa besök på ålderdomshem och sjukhus är en sådan sak man göra tidigt utan kostnad. Koncentrera sig på att skydda riskgrupperna tills man har kontroll på spridningen.
Eftersom coronavirus i 80% av fallen ger milda symptom, och det är en inkubationstid på upp till 14 dagar plus några dagar till innan de allvarliga fallen blir just allvarliga, så famlar man i mörkret ett tag. Nästa vecka ser vi effekterna av en eventuell allmän spridning för två veckor sedan. Eftersom viruset har ett givet försprång hade samhället tjänat på att ligga steget före, men det går inte riktigt ihop med det samhälle vi har idag då allt sker utifrån fastställd efterfrågan.
Mycket som är alarmerande nu med tex materialbrist och brist på rutiner i sjukvården går ju direkt att härleda till att man inte förberett sig på detta, trots att WHO deklarerade det som ett internationellt hot redan i januari.
En riktigt proaktiv åtgärd, som hade varit alldeles för mycket begärt av Europa i detta läget, är strikt resekontroll när det blossade upp i Kina. Det är verkligen något man bara kan lära av erfarenhet. Märks i Hongkong, Singapore, Taiwan Sydkorea som har erfarenheter av SARS och tidigt var proaktiva.