Jag håller med dig i det du skriver i inlägg 952, särskilt i sista stycket. Dock, vad som är problematiskt med det jag har citerat ovan tycker jag inte är att estimatet skulle sakna stöd - utan det ligger i sakens natur att det inte finns något sådant stöd. Det är hela poängen med "forecasting" och att arbeta med predicerande modeller osv. Något måste tas som utgångspunkt, och för sars-cov-2-viruset fanns det vid tidpunkten mycket lite information om viruset. Utgångspunkten kan således inte vara vad man vet om viruset, utan snarast vad man vet om andra virus tillsammans med
vad vi inte vet om sars-cov-2-viruset
. Därför bygger modellerna på antaganden, baserat på historisk kunskap om liknande virus (s.k. historiska analogier) och kunskap om andra pandemier (s.k. analogier) vad gäller allt nivån på antikroppar efter insjuknande till risken för mutation av viruset. Här arbetar alla discipliner som ägnar sig åt forecasting i princip likadant och att ta utgångspunkt i sådana estimat är i stort sett det man kan göra. Andra metoder för forecasting (generellt) är att arbeta med t.ex. scenarier, brainstorming och delfi-enkäter - ofta i kombination. Dvs. utgångspunkten är tämligen "oventenskaplig" om man nu vill kalla det för det - men det är de förutsättningar som all form av forecasting har att arbeta med.
Däremot tar ju inte arbetet slut där och processen som tar vid kan t.ex. se ut på följande sätt:
- formulering av hypotes
- populationsurval och andra relevanta urval för studien
- val av indikatorer för att uppskatta exponering
- val av mått för exponering
- analys av relationen mellan exponering och sjukdomsutveckling
- utvärdering av bias
- utvärdering av slumpens inverkan
- utvärdera sannolikhet
- pröva hypotesens mot alternativa hypoteser (med avseende på t.ex. rimlighet, vetenskapliga rön, osv.)
Med andra ord finns det många "ovetenskapliga" steg (återigen, om man nu vill kalla det för det - jag skulle inte göra det) att ta för den som ska predicera en utveckling eller uppskatta en risk.
Vad som däremot är olyckligt, tycker jag, är att FHM:s uttalanden i våras inte reflekterade den grad av osäkerhet som finns inbyggd forecasting och som måste reflektera beslut som fattas under osäkerhet. Transparensen finns nog där egentligen - det betvivlar jag inte - men den har inte kommunicerats tillräckligt populärvetenskapligt. Men det hade varit önskvärt om FHM själva hade kommenterat hur vi vanliga dödliga ska förstå ett påstått sannolikt påstående om viruset. För, trots allt, oavsett om sannolikheten för en prediktion är medel eller hög så får det inte förväxlas med säkerheten i en prognos. Transparensen, tydligheten och pedagogiken - det är här jag tycker att FHM har brustit en del. Att den våg som vi ser nu under hösten inte fanns med bland de scenarier som FHM tog fram ser jag också som problematiskt. Jag förstår inte varför det inte togs med som ett rimligt scenario att ta med i beräkningen.