Nu har det kommit lite tydligare riktlinjer om medicinen jag står på, även om min sjukdom inte räknas till riskgrupp om man inte har specifika funktionsnedsättningar så ger den enligt statistiken 2-3 gånger högre risk för svår Covid-19 och "bör prioriteras". Sedan tillkommer info om att det ska ske tidigast 3 månader efter senaste infusionstillfället, helst över 6 månader eftersom att skyddet blir sämre eller kanske är obefintligt beroende på hur nyss det är. Vid misstanke om dåligt skydd så kan man ta antikroppsvar etc. Och även om det känns skönt med riktlinjer, så misstänker jag att allt bara hamnar mellan stolarna. Liksom inte riskgrupp, men "bör prioriteras" - det är väl kanske bara mottagningen vid sjukhuset jag tillhör som kommer ha den vetskapen, och jag antar att det snarare kommer ligga på vårdcentralerna att vaccinera? Och vid misstanke om lågt skydd, som det garanterat kommer vara i mitt fall, vem kommer påtala det? Jag har inte fått träffa en läkare sedan november 2019 och det var en stafett som läste min journal under besöket för att han inte hade haft tid att uppdatera sig innan. Det uppmuntras även att anpassa infusionsintervallen efter vaccin, jag fick senaste i november och borde då kunna få gott skydd först i maj, så det är inte så akut att försöka fixa allt än. Men det blir så uppenbart hur löst man häger som kroniskt sjuk, vid ett sjukhus där man inte har någon fast vårdpersonal som följt en alls och man får ta allt vårdansvar själv (nåja, inte allt men jag har fått ligga på om det mesta, betydligt mer än många andra medpatienter jag talat med).