Dagens dilemma i Dagens Nyheter

[Malibu_Stacy]

Hade mina barn haft syskon under samma tak som inte biologiskt var mina hade jag givetvis velat förmedla ”här är vi alla lika värda”! Alltså glatt betalat det som behövdes för att ingen i syskonskaran skulle leva under sämre förhållanden för att den råkar ha en annan mamma.

Exakt så känner jag med.

 

[LadyCovergirl]

Fast försörjningsskyldig måste ju inte omfatta resor och sånt.

Alltså, jag tänker att alla barn är allas barn om man bor ihop. Vill man inte skapa en familj, verkar det feltänkt att bo ihop.

Nej, men det var inte vad jag svarade på.

 

[Unafraid]

En kvinna med hög inkomst träffar en man med låg inkomst, han har två barn sen tidigare och de har ett gemensamt. Mannes f d fru är också låginkomsttagare, och betalar på sin höjd maten på sin barnvecka.

1. Ska kvinnan betala för hans tidigare barn, d v s mat, kläder, fritidsaktiviteter och gemensam semesterresa?
2. Ska hon t o m betala större andel, eftersom hon har högre inkomst?
3. Om situationen varit det omvända, d v s man med hög inkomst träffar ensamstående kvinna med barn, skulle svaren på fråga 1 och 2 skilja sig på något sätt?

Anledningen till frågan är att jag tycker att mannan ska betala för sina barn gällande fråga 1 och 2, men jag tycker inte det är helt självklart att han inte ska betala i fråga 3. Helt ologiskt, jag vet!

Jag är barnlös, min pojkvän/sambo/särbo har två barn.
1. Jag betalar inte en spänn för hans barn. (Undantag att jag köper mat och det kan bli lördagsgodis och sånt dom äter. Men betalar mer mat de veckor barnen inte är där.)
2. Övriga grejer betalar man efter förmåga, till exempel inredning, möbler, gemensamma aktiviteter.
3. Tycker jag verkligen inte.

Har man skaffat barn så får man ta det ekonomiska ansvaret. Varför skulle jag betala en massa pengar för någon annans barn? De är de föräldrarna som sätter standarden.

Sen blir det något mer komplicerat om man skaffar ett gemensamt barn, men de andra barnen har en egen mamma som spenderar pengar på dom. Ska även "jag" göra det så har dom plötsligt "tre föräldrar" som spenderar pengar.

 

[Palermo]

Nej, men det var inte vad jag svarade på.

Nej, men ändå.

 

[Malibu_Stacy]

Jag är barnlös, min pojkvän/sambo/särbo har två barn.
1. Jag betalar inte en spänn för hans barn. (Undantag att jag köper mat och det kan bli lördagsgodis och sånt dom äter. Men betalar mer mat de veckor barnen inte är där.)
2. Övriga grejer betalar man efter förmåga, till exempel inredning, möbler, gemensamma aktiviteter.
3. Tycker jag verkligen inte.

Har man skaffat barn så får man ta det ekonomiska ansvaret. Varför skulle jag betala en massa pengar för någon annans barn? De är de föräldrarna som sätter standarden.

Sen blir det något mer komplicerat om man skaffar ett gemensamt barn, men de andra barnen har en egen mamma som spenderar pengar på dom. Ska även "jag" göra det så har dom plötsligt "tre föräldrar" som spenderar pengar.

Hur ställer du dig till dilemmat då?
Låt säga att din pojkvän är låginkomsttagare och ni vill åka på familjesemester, ska de andra barnen stanna hemma då för att din pojkvän inte har råd att betala för tre barn och ni enbart därför kan ta med er ert (fiktiva) gemensamma barn på semester?

 

[Unafraid]

Hur ställer du dig till dilemmat då?
Låt säga att din pojkvän är låginkomsttagare och ni vill åka på familjesemester, ska de andra barnen stanna hemma då för att din pojkvän inte har råd att betala för tre barn och ni enbart därför kan ta med er ert (fiktiva) gemensamma barn på semester?

Jag kan inte riktigt föreställa mig att ha ett eget barn så jag är lite fel person att svara på frågan. Men i nuläget skulle jag åka på semester veckan då han inte hade sina barn

Men vi låtsas att vi har ett barn. Då hade vi fått åka på något budget så pojkvännen hade råd att betala för 2,5 barn. Anpassa resan efter befintlig ekonomi helt enkelt. Hade jag velat bjuda allihopa på en resa hade det fått vara min ide och inte en del i grundplanen. Sen är säkert dom andra barnen iväg på semester med sin mamma någon gång så dom dör inte av att inte vara med på varenda grej deras syskon åker på heller. Livet är inte millimeter - rättvist jämt.

 

[Thaliaste]

Jag hade utgått från att de tre barnen får en likvärdig situation i familjen, oavsett om det gäller mat, kläder, fritidsaktiviteter eller gemensamma resor. Och anpassa nivån på detta så att jag och partner har råd med den fördelning vi kommit överens om i vår familj, som troligen är en kombination av att vi bidrar till kassan efter förmåga men också att man i grunden har ansvaret för sina egna barn.

Jag kan inte riktigt föreställa mig hur jag skulle kunna göra på något annat sätt? Att 2 barn skulle få dela rum och få kläder från Myrorna och 1 barn få eget rum och märkeskläder. Att 2 barn får hänga på gården eller sitta hemma vid datorn, medan jag skjutsar det tredje till stallet, kulturskolan och tennisen flera gånger i veckan? Nej, det blir jättemärkligt tycker jag och inte så jag vill leva, oavsett vilka barn i familjen som bär på mina gener eller inte.

 

[Eurydome]

En kvinna med hög inkomst träffar en man med låg inkomst, han har två barn sen tidigare och de har ett gemensamt. Mannes f d fru är också låginkomsttagare, och betalar på sin höjd maten på sin barnvecka.

1. Ska kvinnan betala för hans tidigare barn, d v s mat, kläder, fritidsaktiviteter och gemensam semesterresa?
2. Ska hon t o m betala större andel, eftersom hon har högre inkomst?
3. Om situationen varit det omvända, d v s man med hög inkomst träffar ensamstående kvinna med barn, skulle svaren på fråga 1 och 2 skilja sig på något sätt?

Anledningen till frågan är att jag tycker att mannan ska betala för sina barn gällande fråga 1 och 2, men jag tycker inte det är helt självklart att han inte ska betala i fråga 3. Helt ologiskt, jag vet!

Jag läste också frågan och tyckte att det var trist att läsa en sån fråga från en bonusförälder. Det kändes inte helt svårt att förstå varför hennes relation till barnen var "relativt god" eller vad det nu stod. Barn känner ju av vuxnas missnöje.

Jag tänker som utgångspunkt att det är helt rimligt att betala procentuellt var och en till hushållet utefter inkomst. Större utgifter som enbart är till barnen typ språkresa eller körkort kan jag tycka är rimligt att föräldern ifråga betalar tillsammans med barnens andra förälder. Men om jag var bonusföräldern tror jag inte att jag hade varit så himla nogräknad och hade säkert kunnat vara med och betala.

Gemensam resa, där tycker jag det är självklart att frågeställaren ska möjliggöra att alla kan följa med. Att säga att barnens förälder ska betala eller att barnen själva ska betala är ju ett utmärkt sätt att stänga dem ute från gemenskapen. Som @Palermo säger, bor man ihop är man en familj, annars kan man ju alltid bo isär.

 

[Lingon]

Jag hade utgått från att de tre barnen får en likvärdig situation i familjen, oavsett om det gäller mat, kläder, fritidsaktiviteter eller gemensamma resor. Och anpassa nivån på detta så att jag och partner har råd med den fördelning vi kommit överens om i vår familj, som troligen är en kombination av att vi bidrar till kassan efter förmåga men också att man i grunden har ansvaret för sina egna barn.

Jag kan inte riktigt föreställa mig hur jag skulle kunna göra på något annat sätt? Att 2 barn skulle få dela rum och få kläder från Myrorna och 1 barn få eget rum och märkeskläder. Att 2 barn får hänga på gården eller sitta hemma vid datorn, medan jag skjutsar det tredje till stallet, kulturskolan och tennisen flera gånger i veckan? Nej, det blir jättemärkligt tycker jag och inte så jag vill leva, oavsett vilka barn i familjen som bär på mina gener eller inte.

Fast hur gynnar det "syskonrelationen" och rättvisan om barnet som innan de vuxna blev ihop fick rida på ridskolan, ha fina kläder och resa på semester varje år och löfte om ekonomisk support vid högre studier men sen inte får göra nåt av det? Bara för att mamma träffat en man där hon behöver försörja både honom och hans barn för att han inte klarar av det? Snacka om att det skulle skapa problem i relationerna.

Föräldrarnas relationer ska inte påverka deras barn negativt.

 

[Askur2017]

Fast hur gynnar det "syskonrelationen" och rättvisan om barnet som innan de vuxna blev ihop fick rida på ridskolan, ha fina kläder och resa på semester varje år och löfte om ekonomisk support vid högre studier men sen inte får göra nåt av det? Bara för att mamma träffat en man där hon behöver försörja både honom och hans barn för att han inte klarar av det? Snacka om att det skulle skapa problem i relationerna.

Föräldrarnas relationer ska inte påverka deras barn negativt.

Om det hade blivit konsekvensen av att flytta ihop så tänker jag att då flyttar man inte ihop helt enkelt.

Barn som bor under samma tak på hel eller deltid ska i min mening inte behandlas olika. Så jag är enig med dig på punkten att föräldrars relationer inte ska påverka barn negativt. Alltså flyttar man inte ihop med någon om det innebär att barnen kommer bli drabbade på det sätt du beskriver

 

[Skojamindoja]

Jag tänker också lite att kvinnans existens i den här familjen faktiskt per automatik bidrar till bonusbarnens ekonomiska situation oavsett. Om bonusbarnen hade bott ensamma med pappan så hade han haft alla fasta kostnader (hyra, el, bredband, sopor, försäkringar ja, alla såna tråkiga vuxenutgifter) att betala helt själv. Nu lever han med den här kvinnan som dels får vi förmoda för det första betalar hälften av allt det tråket, och kanske också betalar en procentuellt högre andel av tråket för att hon tjänar mer? På grund av eller snarare tack vare att pappan har en partner som han delar vardagskostnaderna med så bör det bli mer över på pappans lön för att betala saker som renodlat går till barnen.

Sen hör det väl också till hur gamla bonusbarnen är kontra det biologiskt gemensamma barnet. Läste nånstans att det var tal om tonåringar? Stor skillnad på en 13-åring och en 17-åring kan jag tycka? Jag som växt upp med båda mina biologiska föräldrar men med småsyskon med stor åldersskillnad, när jag var sjutton och min syster bara nio fick ju jag betala vissa saker själv med hjälp av sommarjobb/studiemedel/födelsedagspengar som föräldrarna betalade till min syster eftersom hon rent krasst fortfarande var ett barn. Typ mobil, vissa enklare kläder (inte vinterkläder och skor och sånt dyrt givetvis) och rena nöjen. Det tycker jag inte är orättvist.

Jag kan också köpa resonemanget att de andra barnen också har en mamma. Det blir som @Unafraid skrev lite märkligt att bonusbarnen helt plötsligt ska ha tre föräldrar som betalar för dem (kanske fyra om mamman också har en ny partner, det framgår ju inte) medan det gemensamma barnet bara har två. Sen hade jag aldrig lämnat de andra två hemma för att åka på en semesterresa eller klätt min unge i GANT medan de andra sitter i kläder från Myrorna, men jag hade faktiskt inte tagit av mina pengar för att de skulle utföra en svindyr hobby eller ta körkort. Det får deras föräldrar göra. Men bara för att man inte vill betala så innebär det ju inte att man inte kan köra barnet till hobbyn eller övningsköra med barnet, men rent ekonomiskt är såna stora utgifter faktiskt förälderns ansvar.

Men jag tycker också att den som tjänar mer oavsett kön och oavsett om det finns barn med i bilden eller inte har två val. Antingen så får man rätta sig efter den som tjänar minst så båda har råd. Eller så får den som tjänar mer betala om den vill ha det mer "lyxigt" än partnerns ekonomi tillåter.

 

[Shaggy]

För mig känns det som upplagt för katastrof att låta barn i samma familj ha kraftigt skild levnadsstandard.

 

[Lingon]

För mig känns det som upplagt för katastrof att låta barn i samma familj ha kraftigt skild levnadsstandard.

Mmm... låter inte heller helt bra att några barn måste sänka den levnadsnivå de är vana vid för att föräldern plötsligt måste försörja ny partner med barn. Då har ju den nya partnern med barn bidragit till att de barnen fått det sämre.

Självklart ska de vuxna i familjen dela procentuellt (till inkomsten) på kostnader för bostad, mat osv. Om inte den ena har många fler barn än den andra. Då tycker jag att det är rimligt att den som har många fler barn och därmed är den som har drivit upp behovet av större boende betalar mer.

Men större grejer är ju nåt annat. T.ex. körkort, semesterresor, ekonomisk hjälp vid högre studier, hjälp med lån vid köp av första bostaden m.m. måste ju varje förälder stå för för sina barn efter vilja och förmåga.

Min pappa hjälpte mig (och mitt syskon) med en summa pengar varje månad när jag pluggade på universitetet (motsvarande den summa som tidigare varit underhåll). Jag har ingen aning om hans fru gjorde samma för sina barn eller om hon gav sina barn något som jag inte fick. Det var helt oväsentligt tyckte jag. Varför skulle hon sponsra mig? Hon var inte min mamma. Jag kände inte heller under nåt tillfälle att hennes barn var mina syskon. De var pappas frus barn som jag träffade varannan helg. Inget mer.

 

[Inte_Ung]

Min sambo ser alla barn i familjen som sina barn.
Även om de 2 äldsta har en annan pappa.
Barnen har nu som vuxna bra förhållanden med både sin pappa och min sambo.
Min sambo och barnens pappa har också ett bra förhållande, de är goda vänner.
Båda är så extremt trevliga och genuint goda människor att det är oundvikligt.

Jag förstår verkligen inte det där med att inte ta hand om alla i familjen efter bästa förmåga.

Hade det inte fungerat på det sättet så hade vi aldrig varit sambos eller skaffat barn ihop.

 

[Bonita4]

Om den separerade mamman istället hade varit superrik - hade hon behövt avstå att ge sina två barn saker och resor för att det tredje syskonet (som inte är hennes barn) inte ska bli avundsjuk på sina halvsyskon?

 

[Midsommarblomster]

Ska och ska. Jag tänker att det handlar om vad man prioriterar när vågskålen står mellan att stärka den egna ekonomin och att stärka sina egna relationer och medmänniskor. Jag vet vad jag hade valt. Sen skulle jag inte säga att någon annan "ska", som någon form av universell lag. Människor har rätt att vara kära och vilja leva med en människa och samtidigt värna om den egna ekonomin. Men som jag själv ser det, högst personligen, så är ju själva grejen med en bra ekonomi att kunna göra saker för andra. Särskilt barn.

 

[Skojamindoja]

Om den separerade mamman istället hade varit superrik - hade hon behövt avstå att ge sina två barn saker och resor för att det tredje syskonet (som inte är hennes barn) inte ska bli avundsjuk på sina halvsyskon?

Jag funderade också på det. Eller om kvinnan i det här exemplet hade haft ett barn med sig in i förhållandet hon också, då kanske även med en man som även han är höginkomsttagare. Då blir det istället frågan om att det barnet får en sänkning i sin levnadsstandard för att inte såra bonussyskonen.

 

[gul_zebra]

Jag känner att oavsett om mannen eller kvinnan tjänar mest så är man ett team och barnen är en del av familjen. Det hade för mig, om jag tjänat mer, varit rent självklart att vi delar ekonomin rättvist och jag då betalar även för att mitt barns syskon ska kunna följa med på vår gemensamma semester. Syskonen ska inte leva helt olika liv under ett och samma tak, det är inte rimligt.

Jag är idag den som drar in pyttelite jämfört med min sambo. Han har barn, jag har det inte. Om jag handlar så ber jag inte min sambo swisha mig för att hans barn är hemma och ska äta maten eller vill ha lite lördagsgodis och hade jag haft barn så hade min sambo garanterat betalat under mina barnveckor. Vi är en familj och även bonusbarn är en del av familjen.

 

[Unafraid]

Jag känner att oavsett om mannen eller kvinnan tjänar mest så är man ett team och barnen är en del av familjen. Det hade för mig, om jag tjänat mer, varit rent självklart att vi delar ekonomin rättvist och jag då betalar även för att mitt barns syskon ska kunna följa med på vår gemensamma semester. Syskonen ska inte leva helt olika liv under ett och samma tak, det är inte rimligt.

Jag är idag den som drar in pyttelite jämfört med min sambo. Han har barn, jag har det inte. Om jag handlar så ber jag inte min sambo swisha mig för att hans barn är hemma och ska äta maten eller vill ha lite lördagsgodis och hade jag haft barn så hade min sambo garanterat betalat under mina barnveckor. Vi är en familj och även bonusbarn är en del av familjen.

Skulle du betala för en veckas utlandsresa för barnen? En moped? Kläder och sportutrustning? Lördagsgodis tror jag den stora delen skulle betala utan att bråka om det

 

[grodan21]

Skulle du betala för en veckas utlandsresa för barnen? En moped? Kläder och sportutrustning? Lördagsgodis tror jag den stora delen skulle betala utan att bråka om det

Problemet blir väl om pappan alltid åker med ett syskon och de andra två aldrig får följa med.