Dejtingtråden 23

[Elektronen]

Jag tycker personligen att det är lite för hardcore att be honom dra åt helvete för en sådan ganska oskyldig grej, men du kan ju dra dig ur genom att ghosta eller faktiskt vara helt ärlig och säga att du blir hemskt obekväm av hans agerande.

Nej be honom dra åt helvete tänker jag inte göra, som sagt vet inte riktigt hans syfte. Men tycker väl det är lite konstigt låtval. Men ja sen är ju jag som jag är också, krävs inte mycket för att jag ska tycka att någon är för på.

 

[strawberrysylt]

Asså det måste va nåt fel på Tinder?! Ett sånt kap som jag och så inga matchningar? ^^

Slängde iväg flera stycken "Hej " till killar på HP nu iaf, får väl se... Jag vill dejta!

 

[Twihard]

Jag mötte ju en kille (skriver väldigt sällan här men läser ofta) via HP som var lite väl fram i chattandet (skrev jag älskar dig innan vi sågs, massa dikter, planerade hus osv). Jag ville dock möta honom en gång - tyvärr för att vara snäll men det fattade jag ju inte då utan trodde jag ville ge honom en chans. Men nej, det sket sig. Jag kanske hoppades för mycket också eftersom jag aldrig dejtat. Inte för att han var elak men väldigt konstig och jag fick känslan av att jag skulle skämmas om jag presenterade honom för familjen. Min familj visste inte om honom men han presenterade mig som sin tjej innan vi möttes. :/ Så mjaaaaaa. Och när han började fråga massa om sexdrömmar och tjatade om det la jag benen på ryggen.

En erfarenhet rikare. Mitt första dejtande i livet, riktigt dåligt i efterhand och ångestfyllt som lett till att jag helt enkel gett upp hoppet om kärlek. Jag är 28 i höst, drömmen om hus och barn och kärlek är just bara det, en dröm.

Men jag börjar försöka acceptera mitt öde. Jag har alltid varit ful (så enkelt är det, jag är ful och inget jag bara säger) och ingen har velat ha mig. Men jag får finna kärlek i mina djur och vänner istället Behövde bara skriva av mig. Men är så glad för alla er som dejtar och upplever spänning.

 

[pepp]

Stendött här, eller ja, militär1 frågade om jag ville komma förbi, men hade ingen lust...

 

[SaraXX]

Jag har precis blivit hemskjutsad av A efter en kväll med mys och prat i horisontalläge. Inget sex men hångel.

Det känns så bra! Oväntat bra.

 

[Voeux]

Jag mötte ju en kille (skriver väldigt sällan här men läser ofta) via HP som var lite väl fram i chattandet (skrev jag älskar dig innan vi sågs, massa dikter, planerade hus osv). Jag ville dock möta honom en gång - tyvärr för att vara snäll men det fattade jag ju inte då utan trodde jag ville ge honom en chans. Men nej, det sket sig. Jag kanske hoppades för mycket också eftersom jag aldrig dejtat. Inte för att han var elak men väldigt konstig och jag fick känslan av att jag skulle skämmas om jag presenterade honom för familjen. Min familj visste inte om honom men han presenterade mig som sin tjej innan vi möttes. :/ Så mjaaaaaa. Och när han började fråga massa om sexdrömmar och tjatade om det la jag benen på ryggen.

En erfarenhet rikare. Mitt första dejtande i livet, riktigt dåligt i efterhand och ångestfyllt som lett till att jag helt enkel gett upp hoppet om kärlek. Jag är 28 i höst, drömmen om hus och barn och kärlek är just bara det, en dröm.

Men jag börjar försöka acceptera mitt öde. Jag har alltid varit ful (så enkelt är det, jag är ful och inget jag bara säger) och ingen har velat ha mig. Men jag får finna kärlek i mina djur och vänner istället Behövde bara skriva av mig. Men är så glad för alla er som dejtar och upplever spänning.

Pfft, 27 är väl ingen ålder? Själv blev jag singel när jag var 26 och förblev så till 30, och ser mig fortfarande som purung (31) och har ingen brådska med hus och barn. Jag tycker inte att du ska ge upp, din framtida kärlek finns där ute någonstans Ibland tar det bara lite längre tid.

 

[Voeux]

Asså det måste va nåt fel på Tinder?! Ett sånt kap som jag och så inga matchningar? ^^

Slängde iväg flera stycken "Hej " till killar på HP nu iaf, får väl se... Jag vill dejta!

Min reaktion också när jag inte fick matchningar. ”Hallå, appen är ju TRASIG?!”

 

[MidnightSoul]

Pfft, 27 är väl ingen ålder? Själv blev jag singel när jag var 26 och förblev så till 30, och ser mig fortfarande som purung (31) och har ingen brådska med hus och barn. Jag tycker inte att du ska ge upp, din framtida kärlek finns där ute någonstans Ibland tar det bara lite längre tid.

Snart 36 ingen man, inget hus, inga barn. Vill inte ha detta med fel person.

 

[Voeux]

Snart 36 ingen man, inget hus, inga barn. Vill inte ha detta med fel person.

Nej men precis, sa samma sak till en nära vän i helgen när vi pratade om det. Hellre själv än med fel person.

 

[MidnightSoul]

Nej men precis, sa samma sak till en nära vän i helgen när vi pratade om det. Hellre själv än med fel person.

Så säger jag med. Jag vill ha en partner, en riktig partner. Som hjälper till, vissat mig att jag har en speciel plats och som vill dela upplevelser. Inte nån som köper en röd ros i matvarubutiken för det är standard på alla hjärtans dag.

 

[Voeux]

Så säger jag med. Jag vill ha en partner, en riktig partner. Som hjälper till, vissat mig att jag har en speciel plats och som vill dela upplevelser. Inte nån som köper en röd ros i matvarubutiken för det är standard på alla hjärtans dag.

Verkligen. Jag har lagt alldeles för mycket tid i mitt liv på att springa efter fel personer. Ursäkta dåliga beteenden, tänkt att om vi bara lär känna varandra bättre så kommer han börja bry sig om mig mer, förlåta och fortsätta hoppas. Det sägs ju att när du träffar rätt person så kommer du inte behöva jaga mer, utan den personen kommer att göra plats för dig i sitt liv och visa att du är viktig. Så var det verkligen för mig, och jag insåg hur mycket tid jag lagt på att springa efter helt fel personer.

Men ett liv själv var alltid ett fullgott alternativ för mig. Kärlek är fantastiskt, men det kan man få på många olika sätt. Partnerskap är fint om helt rätt person dyker upp. Men vem vill dela livet, med allt vad det innebär, med någon som det inte känns helt rätt med.

 

[macbeth]

Jag mötte ju en kille (skriver väldigt sällan här men läser ofta) via HP som var lite väl fram i chattandet (skrev jag älskar dig innan vi sågs, massa dikter, planerade hus osv). Jag ville dock möta honom en gång - tyvärr för att vara snäll men det fattade jag ju inte då utan trodde jag ville ge honom en chans. Men nej, det sket sig. Jag kanske hoppades för mycket också eftersom jag aldrig dejtat. Inte för att han var elak men väldigt konstig och jag fick känslan av att jag skulle skämmas om jag presenterade honom för familjen. Min familj visste inte om honom men han presenterade mig som sin tjej innan vi möttes. :/ Så mjaaaaaa. Och när han började fråga massa om sexdrömmar och tjatade om det la jag benen på ryggen.

En erfarenhet rikare. Mitt första dejtande i livet, riktigt dåligt i efterhand och ångestfyllt som lett till att jag helt enkel gett upp hoppet om kärlek. Jag är 28 i höst, drömmen om hus och barn och kärlek är just bara det, en dröm.

Men jag börjar försöka acceptera mitt öde. Jag har alltid varit ful (så enkelt är det, jag är ful och inget jag bara säger) och ingen har velat ha mig. Men jag får finna kärlek i mina djur och vänner istället Behövde bara skriva av mig. Men är så glad för alla er som dejtar och upplever spänning.

Känner igen mig, så du är inte ensam (om det nu är någon tröst), men 28 räknar jag fortfarande som ungt och mycket kan hända i framtiden

 

[durachiny]

Stendött här, eller ja, militär1 frågade om jag ville komma förbi, men hade ingen lust...

Det har väl varit 3 olika killar som kontaktat dig fredag, lördag och söndag och du bedömer det som "stendött"?

 

[pepp]

Det har väl varit 3 olika killar som kontaktat dig fredag, lördag och söndag och du bedömer det som "stendött"?

Dom vill ju bara ligga förutom en av dom.
Kan skriva "stendött på dejtingfronten", haha. Är ju ingen av dom jag är intresserad av så.

 

[Bison]

Gårdagen var
Träningen gick asbra! Älskar min terrängmaskin till häst ❤
Var lite väl optimistiskt med tiden jag gav till V så fick springa fram och tillbaka med grejerna i stallet för att hinna hem i rätt tid

Hade en jättebra kväll och han var så himla fin, massa gos.
På fredag ska vi gå ut och äta, blir första gången vi visar oss ute bland folk

 

[strawberrysylt]

@Twihard Jag säger som de andra - 28 är väl ingen ålder! Jag är 32 och ser mig själv som ung!

 

[Ceta]

Länge sen jag skrev i tråden, men är sugen på att komma igång igen så smått med dejtingen nu

Gjorde ett första försök som misslyckades under GHS. Träffade en trevlig vakt fler kvällar irad som jag pratade mycket med. Sista kvällen tog jag mod till mig och gav honom mitt nummer, han ville dock bara ses som vänner. Skönt att han var rak redan då, och rätt gött att han inte hört av sig heller då jag ju ville ha en dejt snarare

 

[Milosari]

Jag mötte ju en kille (skriver väldigt sällan här men läser ofta) via HP som var lite väl fram i chattandet (skrev jag älskar dig innan vi sågs, massa dikter, planerade hus osv). Jag ville dock möta honom en gång - tyvärr för att vara snäll men det fattade jag ju inte då utan trodde jag ville ge honom en chans. Men nej, det sket sig. Jag kanske hoppades för mycket också eftersom jag aldrig dejtat. Inte för att han var elak men väldigt konstig och jag fick känslan av att jag skulle skämmas om jag presenterade honom för familjen. Min familj visste inte om honom men han presenterade mig som sin tjej innan vi möttes. :/ Så mjaaaaaa. Och när han började fråga massa om sexdrömmar och tjatade om det la jag benen på ryggen.

En erfarenhet rikare. Mitt första dejtande i livet, riktigt dåligt i efterhand och ångestfyllt som lett till att jag helt enkel gett upp hoppet om kärlek. Jag är 28 i höst, drömmen om hus och barn och kärlek är just bara det, en dröm.

Men jag börjar försöka acceptera mitt öde. Jag har alltid varit ful (så enkelt är det, jag är ful och inget jag bara säger) och ingen har velat ha mig. Men jag får finna kärlek i mina djur och vänner istället Behövde bara skriva av mig. Men är så glad för alla er som dejtar och upplever spänning.

Jag fick barn när jag var 35 och gick på min första dejt när jag var 37. Känner mig jätteung för det mesta, eller så är det ett ålderstecken att inte längre ha bråttom?

Aldrig ägt mitt boende, har inte lust att göra det heller, provat samboskapet och vet inte om jag vill det heller. Mycket med kärnfamiljen är rätt overrated.

Sen är ju utseende något som ligger i betraktarens ögon osv osv, men jag tror inte att det har någon som helst påverkan på möjligheten att ha en långvarig relation. Säkert påverkar ett mycket avvikande utseende möjligheten att komma ut på dejter, men sen tror jag nog att skillnaderna jämnas ut. Det är ju personen man blir kär i, inte ytan.

 

[mandalaki]

Länge sen jag skrev i tråden, men är sugen på att komma igång igen så smått med dejtingen nu

Gjorde ett första försök som misslyckades under GHS. Träffade en trevlig vakt fler kvällar irad som jag pratade mycket med. Sista kvällen tog jag mod till mig och gav honom mitt nummer, han ville dock bara ses som vänner. Skönt att han var rak redan då, och rätt gött att han inte hört av sig heller då jag ju ville ha en dejt snarare

Modigt!

 

[Ceta]

Modigt!

Tack

Hälften vågat inget vunnet som jag så passande råkade säga innan