Dejtingtråden del 21

[enough]

Herregud, det var inte illa pinkat!
Man hade ju velat hora konversationen som ledde till sa snabbt hangel!

Jag ar i exil hos foraldrarna, men har en snubbe som jag ska traffa nar jag ar tillbaka i stan i det nya aret. Han ar valdigt valtalig och responsiv over appen, vilket nastan gor mig misstanksam, vilket saklart ar ett helt irrationellt svar pa att nagon beter sig som en vuxen manniska..
Nagon har som funkar pa samma satt?

Det var nog den flirtiga sms-konversationen dagarna innan som trappade upp det så pass att vi båda var rätt inställda på det. Men det hade förstås kunnat bli rätt pinsamt och jobbigt om någon av oss inte alls var attraherad när vi väl sågs, jag var lite orolig för det, men kände direkt att det fanns nåt där så det gick ju bra.

Vad gäller misstänksamhet så brukar jag känna så när det inte alls finns nån friktion i konversationen. När vad jag än skriver bemöts positivt och bekräftas. Då känns det inte helt på riktigt utan mer som att personen bara försöker "få mig" oavsett vem jag är.

 

[Bison]

Det var nog den flirtiga sms-konversationen dagarna innan som trappade upp det så pass att vi båda var rätt inställda på det. Men det hade förstås kunnat bli rätt pinsamt och jobbigt om någon av oss inte alls var attraherad när vi väl sågs, jag var lite orolig för det, men kände direkt att det fanns nåt där så det gick ju bra.

Vad gäller misstänksamhet så brukar jag känna så när det inte alls finns nån friktion i konversationen. När vad jag än skriver bemöts positivt och bekräftas. Då känns det inte helt på riktigt utan mer som att personen bara försöker "få mig" oavsett vem jag är.

Det gör mig less direkt. Jag vill ha motstånd och egna åsikter. En person som vågar stå för sina åsikter och inte bara jamsar med.

 

[pretsco]

Sååå igår var jag ute så jag skrev ju till gamla bekanten, eftersom hen hörde av sig natten innan. Men hen sov så nä inget napp där. Blev dock raggad på av min kompis syster och bror. Båda har jag träffat flera gånger, och är rätt glad idag att jag sa nej till det där.

Smsar med nya dejten, och vi har ju trevligt. Men jag är superrädd att jag håller på att bli ointresserad typ för att det är för enkelt? Hen är liksom en vettig person som hör av sig precis lagom mycket. Vad är det för fel på mig nu då. Jaaaajaaa vi får se. Ska väl ses i mellandagarna.

Och god jul!

 

[pontiacfarmer]

Bara för att glädja alla så checkar jag in och säger GOD JUL /s

 

[ptr]

Jo god jul på er alla!

 

[Ceta]

Nu har även jag varit led om det smått märkliga fenomenet:
Chattar med trevlig kille från tinder. Han frågar om jag vill ses i mellandagarna. Jag föreslår en promenad på juldagen. Sen, radiotystnad Trist, då han verkade trevlig på det lilla som sagts..

 

[enough]

Jag var säker på att killen från i förrgår inte ville ses igen. Tråkiga svar och sen tyst hela dagen igår. Så jag blev lite velig kring om jag skulle "låta mig ghostas" och själv sluta skriva, blir lätt lite sådär "äsch nu skiter jag i detta" i såna situationer när jag tycker att bollen är den andras och inte vill komma och tjata. Men samtidigt brukar det frustera mig i efterhand att inte veta säkert. Så jag hade bestämt mig för att skicka ett kort meddelande idag och fråga om han ville ses eller inte, men i morse när jag vaknade hade han redan skrivit och frågat samma sak. Lärdom: jag har uppenbarligen ingen fingertoppskänsla för att fatta när nån är off eller inte, så bättre ta ett initiativ för mycket än att hålla på och vara skraj för att bli för efterhängsen.

Har bjudit hem honom ikväll i alla fall. Känns lite nervöst men bra.

 

[Bison]

Jag drog igång Tinder och hp igen.
Tillbaka på ruta ett och hitta någon smart, snygg, rolig snubbe som inte bor långt bort, inte har eller vill ha barn och som tycker små, söta hundar är det bästa som finns.
Lycka till med den liksom

 

[the_connemara]

Jag drog igång Tinder och hp igen.
Tillbaka på ruta ett och hitta någon smart, snygg, rolig snubbe som inte bor långt bort, inte har eller vill ha barn och som tycker små, söta hundar är det bästa som finns.
Lycka till med den liksom

Din kämpe

 

[Masqueradee]

Chattar på med en från Tinder, han jag pratade om väckte det lilla pirret i magen, och det håller i sig än. Hoppas inte för mycket, men det är trevligt att chatta och förhoppningsvis kan vi ses innan nyår!

 

[the_connemara]

Ang jul så har det blivit precis tvärtom för mig. Från att vara fast i ett förhållande som var trist till att ha friheten att fira som jag vill. Vi hade en dundermysig 23: dje hos min halvsyrra med familj och hennes två halvsyskon med familjer, en kusin med partner o så jag och pappa. Min halvsyrra känns som det där genombrottet där familjerna varit ganska röriga i flera generationer men hos dem är det så lugn och tryggt. Helt underbart

Sedan att alla familjerna fick magsjuk var ju mindre trevligt men nu är jag äntligen på väg hem till Skåne och min häst igen efter ett dygn hos min mamma.

God Jul i efterhand till er

 

[Bison]

Din kämpe

Haha!
Din kollega skrev igår och önskade god jul, det var gulligt av honom.
Ryssen hänger i som vanligt och känner jag mig riktigt ensam får jag väl damma av kollegan. Nu ska vi ju jobba en massa under året så det kanske inte vore helt fel ändå

 

[the_connemara]

Haha!
Din kollega skrev igår och önskade god jul, det var gulligt av honom.
Ryssen hänger i som vanligt och känner jag mig riktigt ensam får jag väl damma av kollegan. Nu ska vi ju jobba en massa under året så det kanske inte vore helt fel ändå

Han vet du aldrig vågar skriva först



Till tråden: senaste Tinderkillen som cyklade till mitt jobb och fick med att inte orka med Tinder mer egentligen skrev också god jul. På messenger och på Whatsapp. Men orka.

 

[Red_Chili]

Mer icke-dejting från mig. Blev inbjuden att komma och äta middag hos mannen jag inte riktigt orkar med (pga att kommunikationen inte fungerar. Har nämnt honom tidigare). Lyckades hålla mig borta trots att jag nu inte har så mycket att göra pga jul osv. Hade inte förvånat mig om jag hade åkt dit just för att hitta på något, men nä, jag lyckades låta bli och det känns jäkligt bra. Skulle ju dock vara kul att hitta någon bra och intressant man någon gång. Jag vet ju att de finns

 

[Ceta]

Mer icke-dejting från mig. Blev inbjuden att komma och äta middag hos mannen jag inte riktigt orkar med (pga att kommunikationen inte fungerar. Har nämnt honom tidigare). Lyckades hålla mig borta trots att jag nu inte har så mycket att göra pga jul osv. Hade inte förvånat mig om jag hade åkt dit just för att hitta på något, men nä, jag lyckades låta bli och det känns jäkligt bra. Skulle ju dock vara kul att hitta någon bra och intressant man någon gång. Jag vet ju att de finns

Låter smart att inte åka dit, efter vad du berättat Men förstår att det var lockande!

 

[Red_Chili]

Låter smart att inte åka dit, efter vad du berättat Men förstår att det var lockande!

Ja.. Han kan ju vara trevlig också (när vi bara pratar lite "ytligt" ) och han är riktigt duktig på matlagning. Men nä. Jag får hitta någon annan att umgås med istället. Eller helt enkelt sitta i soffan med hundarna och en kopp te. Bättre ensam än i dåligt sällskap.

 

[sorbifolia]

Jag har haft samma upplevelse som @the_connemara - fantastiskt skönt (hittils iaf) att vara singel på jul! Inget tjaffs, dålig stämning eller tråkiga besök hos svärfamiljen i långtbortistan.

Funderade dock lite på att ta fram Tinder i kväll, men orkar inte!

Jag drog igång Tinder och hp igen.
Tillbaka på ruta ett och hitta någon smart, snygg, rolig snubbe som inte bor långt bort, inte har eller vill ha barn och som tycker små, söta hundar är det bästa som finns.
Lycka till med den liksom

Glöm inte hästen! Han måste givetvis tycka om hästen med.... eller iaf tycka det är okej att den tar relativt mycket tid och pengar..

 

[Wonderwoman]

Allt känns super med nya killen och det verkar vara påväg att bli något. Men.. MEN givetvis dyker det upp tvivel.
Han är ju några år yngre än mig (25) och jag har ju två barn sedan tidigare. Tvivlet är ju då ifall det blir seriöst hur han ställer sig till dom. Han kanske inte ser att det kan leda någon vart, jag känner att jag inte vill investera mig själv i någon som ändå inte i slutändan vill. Missförstå mig rätt det kan ju bli så i slutändan oavsett men om han redan i början inte tror att det kan va något mer än typ KK så känns det lite lönlöst för mig, att investera av mig själv i någon, igen.
Så var det ju med D, han hade aldrig några riktiga planer på att det kunde bli mer än typ KK.

Men det är säkert bara mitt huvud som snurrar..

 

[detordnarsig]

Jag vet inte ens om jag har ens en gnutta hopp kvar att jag någonsin kommer träffa någon, och är egentligen rätt okej med att va singel. Men det gör ändå rätt ont att inte få nån julklapp och "tvingas" marineras i andras familjelycka, väl utvalda julklappar och uppenbara samhörighet med nån annan

 

[Niyama]

Nu hoppar jag in här igen och behöver råd . Utan att dra hela historian så blev det inget mer med tågkillen, har dock kontakt med hans kompis (eller tror de är mer bekanta bara). Har aldrig träffat kompisen, bara skrivit på fb och pratat i telefon. Problemet är att kompisen bor jättenära mig, tror inte han vet i vilket hus jag bor och jag har försökt att inte försäga mig. På sätt och vis vill jag bara strunta i det för tänk om han är sån där skitjobbig som kommer hålla koll på när jag är hemma, komma och ringa på osv. Även om vi träffas första gången i grannbyn så känns det som att så fort vi setts är ju den saken körd, vi kommer ju springa på varandra här utanför förr eller senare och jag känner mig nästan creepy som inte berättade var jag bor när han sa vilket hus han bor i. Han är förstående och jag får välja hur och var vi ska ses, och jag sitter ju bara och tänker MEN PROBLEMET ÄR JU ATT VI TYP ÄR GRANNAR . Tilläggas att det är kompisdejt det handlar om först och främst. Hade känt mig lugnare om vi hade några gemensamma vänner men det har vi inte.