Jag fick rådet med min gamla att inte ställa av henne, för då blir hon gammal. Och det var precis det som hände. Det var en sån häst som springer in i döden, typ, och hon kändes som MINST femton år yngre än vad hon var länge. Hopptävlade fortfarande aktivt vid tjugo års ålder, hon hade definitivt klarat ett par år till efter det men jag blev för gammal för ponnyklasser då, reds varje dag helt normala pass tills hon var 24. Hon var lite svankig, men det var egentligen det enda ålderstecken hon hade, och det var hon redan som femtonåring när jag fick henne.
När hon var 24 fick hon fång för första gången i sitt liv, och det följdes av två fånganfall på ganska kort tid efter det, tror hon fick första i september - 11 och sista i mars - 12, så det var väl egentligen mer återfall. Sista gången trodde jag verkligen vi skulle förlora henne. Men hon reste sig som fågel fenix den gången också, och våren - 13 (då fyllda 26) var hon precis lika pigg som hon varit tio år tidigare. Hon reds typ tre-fyra gånger i veckan i alla gångarter, men inte på ridbana och ingen hoppning. Under sommaren blev hon sämre, hon tappade i vikt och hon började få upphakningar i bakbenen. Till slut kom det även om hon bara gick i hagen. Då bestämde jag mig för att hon skulle få slippa lida och bli ännu sämre, så hon somnade in hösten 2013. Jag är fortfarande helt övertygad om att hon hade levt längre om hon aldrig fått fång, då hade jag aldrig slutat rida, och det var då hon blev gammal. Nu hade hon varit 31 år om hon hade levt, och då är väl frågan om hon hade funnits, men ett par år bestal den där avskyvärda sjukdomen oss på, absolut.
