Det här med hästens form...

Men du kan ju svara då VAD det blir för fel om hästen går i en korrekt tävlingsform med nos i eller ngt framför och om ryttaren i det "bara " sänker halsen typ, då blir synintrycket bakom lod men handen verkar ju inte mer bakåt än innan, alltså kanske tom inget bakåt, det blir ju samma handläge. Vad är faran? varför är det inte bra?
Det är inget "synintryck" som bara blir, det är ett fysiskt tillstånd för hästen som måste hålla huvudet där, fixerat, som i att muskler måste vara statiskt aktiverade hela tiden medans hästen har huvudet där. Jämför med att hålla upp en arm, kontra låta den "hänga" i konstruktionen och "svinga" med i rörelsen. Hur länge orkar du hålla upp armen?

Men tillfälligt, några steg här och där, inget stort problem alls så länge kontakten med tygeln är lätt. Men det är ett fel, precis som för mycket över lod är ett fel, men det händer och det kanske måste få hända, men inget man övar på medvetet, för man strävar ju efter det korrekta, för DÅ har man balans.
 
Bakom lod är bakom lod och ganashvinkel ganashvinkel. Det är skilda ting som ofta samverkar. Men inte alltid!

Rider du hästen med hals ur manken och välvd med uppsugen underhals kan du öppna ganashvinkel rejält i förhållande till då underhalsen spänner emot.

Nu har vi med aveln fått hästar som per natur har mindre utrymme mellan ganash och atlasvinge. Förr hade man som regel att 3 fingrar skulle få plats i mellanrummet på en ridhäst. Idag möter jag många problemhästar med 1 fingers utrymme. Ibland oliksidigt med dålig utrymme och mer besvär i ena varvet.
Då krävs än mer nogrannhet i att öppna upp så gott det går i ridningen och inte fastna i för mkt tryck i handen eller formge med ej uppsugen underhals och en underhals som spänner emot.
Det går att ge dem ytterligare 0,5-1 cm med rätt typ av tandvård i många fall. Och det är värdefulla millimetrar på en häst med symptom av problemet.
Om man också adderar ökad rörlighet, mer nerv, större gång som påverkar balans hos både häst och ryttare etc.. Då förstår man att ridningen är svårare på de moderna hästarna.

En häst får inte per automatik en osund "knäck" i halskotpelarens kurvatur bara för att 3:e kotan är högst. Det går fint att rida där utan att få en ojämn kurvatur. Däremot kan man få ett avbräck vid 3:e kotan om man antingen drar ihop hästen eller om hästen inte söker sig korrekt fram till handen.
Om det är så att man drar ihop hästen riktigt tufft kan man få skador på ligamenten, som inte läker.
Är det riktigt illa kan man få problem i halskotpelaren.
Men med dagens rörliga hästar finns också en ökad risk för skador i halskotpelaren pga yttre trauma. Vissa av såna hästar går alldeles utmärkt att rida bara skadan läks ut och man sen inte rider "inkorrekt" i fronten, ev efter rehab som är längre än folk vill/orkar/kan lägga.

Ang utrymme för bogarna så får bogarna plats om du rider ut halsen ur manken. Och det går att göra även i lägre form. Men halsen måste då från manken välvas upp och ut för att sedan komma framåt,nedåt.
Det utrymme bogarna bahöver är egentligen det att de ska läggas. För att det ska gå optimalt så måste hästen ha breddat sig fram. Dvs genom att hittat sin balans, genom att muskla sig breddat sig mellan frambenen. När bogbladen lägger sig kan framkärran komma upp, med ex högre frambenslyft(förutsatt att bakdelen gör sitt jobb och bålen orkar hålla ihop).

Fulvinkel är när halskotpelaren inte har en jämn kurvatur tex där halsen inte kommer ur manken, där ganashvinkeln är för liten etc. Där hästen inte har en korrekt form som söker sig korrekt till bettet.
Fast du komplicerar alldeles i onödan. Grundproblemet ÄR bristande kommunikation och samspel och dålig balans. Börjar man där, så försvinner andra problem.

Så länge vi inte förstår oss på hästens natur, hur den ÄR, hur den tänker och fungerar och svarar på olika stimuli, så kommer vi få problem som inte åtgärdas främst med "tekniker" för huvudpositioner och annat.

För om ganaschvinkeln är för snäv, så är det ju bara att låta halsen bli längre. Ofta behöver den då också ha huvudet lägre, och det är där problemet börjar för dom flesta. För dom kan inte kontrollera hästens framfart med mindre än att "dra i tyglarna", vilket leder till att hästen antingen kortar upp halsen och drar upp huvudet, eller sänker halsen och drar in nosen om ryttaren lyckats få hästen att sluta "dra upp". DET är grundproblemet. Bara för att ganaschvinkel är snäv ska ju inte hästen behöva gå med huvudet bakom lod. Den behöver bara sänka huvudet så blir halsen längre, nosen kan vara kvar framme så att ganaschvinkeln är öppen utan problem när man inte behöver DRA I TYGLARNA för kontrollen.

Det är ett ridtekniskt FEL helt enkelt och det är detta FEL som behöver åtgärdas. Och det måste ju åtgärdas som att ändra tekniken, tex sluta dra i tyglarna för att få kontroll. Man kommer inte åt problemet genom att fokusera på symptomen, man måste åtgärda det som orsakar symptomen.

Visserligen kan inlärda befästa reflexer sitta kvar länge, men det är mycket lättare att jobba med dom "reflexerna" när själva grundproblemet är borta. Men så länge grundproblemet finns kvar blir man beroende av dessa konstlade tekniker och metoder för att öht få igenom något i ridningen. Tyvärr.
 
Tilägg:
Fulvinkeln har ju inget med ganaschvinkeln att göra egentligen. Den kurvaturen uppstår i basen av nacken, dvs något framför manken. Och det handlar om just manken, som ju "hänger" i muskler och ligament, och inte "sitter fast" i något skelett.

Det är DÄR man måste fokusera och jaa, en grundförutsättning är ju att hästen får sträcka fram och ut hals och nos. Framför allt behöver den känna sig bekväm med att sträcka fram nosen för att våga detta. Något som är väldigt fundamentalt för en häst.

Så för att få hästen att "lyfta" manken behöver den få fram nosen, men om man har problem med att hästen drar tillbaks nosen, bör man inte fortsätta rida rakt fram, då bör man istället böja och flytta i sidled, då kommer man nämligen åt denna "base of the neck" på ett enklare sätt som för hästen inte känns begränsande eftersom man inte behöver manipulera med tyglarna och/eller hästens framfart och därmed påverka nos och hals. Hästen känner sig fri "framtill" och kan börja röra sig mer balanserat. Böjningen och sidoförflyttningen är då det som "hindrar" att hästen "flyr", men den kan fortsätta röra sig "framåt" och psykologiskt känner den sig därför ändå "fri". DÅ först kan det verkligt effektiva arbetet börja.
 
Bakom lod är bakom lod och ganashvinkel ganashvinkel. Det är skilda ting som ofta samverkar. Men inte alltid!

Rider du hästen med hals ur manken och välvd med uppsugen underhals kan du öppna ganashvinkel rejält i förhållande till då underhalsen spänner emot.

Nu har vi med aveln fått hästar som per natur har mindre utrymme mellan ganash och atlasvinge. Förr hade man som regel att 3 fingrar skulle få plats i mellanrummet på en ridhäst. Idag möter jag många problemhästar med 1 fingers utrymme. Ibland oliksidigt med dålig utrymme och mer besvär i ena varvet.
Då krävs än mer nogrannhet i att öppna upp så gott det går i ridningen och inte fastna i för mkt tryck i handen eller formge med ej uppsugen underhals och en underhals som spänner emot.
Det går att ge dem ytterligare 0,5-1 cm med rätt typ av tandvård i många fall. Och det är värdefulla millimetrar på en häst med symptom av problemet.
Om man också adderar ökad rörlighet, mer nerv, större gång som påverkar balans hos både häst och ryttare etc.. Då förstår man att ridningen är svårare på de moderna hästarna.

En häst får inte per automatik en osund "knäck" i halskotpelarens kurvatur bara för att 3:e kotan är högst. Det går fint att rida där utan att få en ojämn kurvatur. Däremot kan man få ett avbräck vid 3:e kotan om man antingen drar ihop hästen eller om hästen inte söker sig korrekt fram till handen.
Om det är så att man drar ihop hästen riktigt tufft kan man få skador på ligamenten, som inte läker.
Är det riktigt illa kan man få problem i halskotpelaren.
Men med dagens rörliga hästar finns också en ökad risk för skador i halskotpelaren pga yttre trauma. Vissa av såna hästar går alldeles utmärkt att rida bara skadan läks ut och man sen inte rider "inkorrekt" i fronten, ev efter rehab som är längre än folk vill/orkar/kan lägga.

Ang utrymme för bogarna så får bogarna plats om du rider ut halsen ur manken. Och det går att göra även i lägre form. Men halsen måste då från manken välvas upp och ut för att sedan komma framåt,nedåt.
Det utrymme bogarna bahöver är egentligen det att de ska läggas. För att det ska gå optimalt så måste hästen ha breddat sig fram. Dvs genom att hittat sin balans, genom att muskla sig breddat sig mellan frambenen. När bogbladen lägger sig kan framkärran komma upp, med ex högre frambenslyft(förutsatt att bakdelen gör sitt jobb och bålen orkar hålla ihop).

Fulvinkel är när halskotpelaren inte har en jämn kurvatur tex där halsen inte kommer ur manken, där ganashvinkeln är för liten etc. Där hästen inte har en korrekt form som söker sig korrekt till bettet.
Tack!

Och det låter ju onekligen på dig som att det skulle inte alls vara fel om några av de här experterna började med ekonomisk avel av "vanlig svb" för ridskolor och personer i allmänhet. Och körde på lite vanliga gamla regler om tre fingrars utrymme och inte för långa och elastiska kotor och för stor gång osv.

Även om man kan förstå såklart att hobbyuppfödare måste gå på att försöka hoppas på att få fram "den" dressyrhästen någon gång i livet och satsa helhjärtat på gigantiska gångarter och elastiska steg.
 
Fast du komplicerar alldeles i onödan. Grundproblemet ÄR bristande kommunikation och samspel och dålig balans. Börjar man där, så försvinner andra problem.

Så länge vi inte förstår oss på hästens natur, hur den ÄR, hur den tänker och fungerar och svarar på olika stimuli, så kommer vi få problem som inte åtgärdas främst med "tekniker" för huvudpositioner och annat.

För om ganaschvinkeln är för snäv, så är det ju bara att låta halsen bli längre. Ofta behöver den då också ha huvudet lägre, och det är där problemet börjar för dom flesta. För dom kan inte kontrollera hästens framfart med mindre än att "dra i tyglarna", vilket leder till att hästen antingen kortar upp halsen och drar upp huvudet, eller sänker halsen och drar in nosen om ryttaren lyckats få hästen att sluta "dra upp". DET är grundproblemet. Bara för att ganaschvinkel är snäv ska ju inte hästen behöva gå med huvudet bakom lod. Den behöver bara sänka huvudet så blir halsen längre, nosen kan vara kvar framme så att ganaschvinkeln är öppen utan problem när man inte behöver DRA I TYGLARNA för kontrollen.

Det är ett ridtekniskt FEL helt enkelt och det är detta FEL som behöver åtgärdas. Och det måste ju åtgärdas som att ändra tekniken, tex sluta dra i tyglarna för att få kontroll. Man kommer inte åt problemet genom att fokusera på symptomen, man måste åtgärda det som orsakar symptomen.

Visserligen kan inlärda befästa reflexer sitta kvar länge, men det är mycket lättare att jobba med dom "reflexerna" när själva grundproblemet är borta. Men så länge grundproblemet finns kvar blir man beroende av dessa konstlade tekniker och metoder för att öht få igenom något i ridningen. Tyvärr.

Men alltså..

Jag rider enligt ett system där man har hjälper för att påverka kroppsdelarna för att kunna formge korrekt så att arbetet blir sunt. Jag börjar med låg energi och justerar balansen först och främst, i böjning. Som du vet efter tretusen trådar.
Jag jobbar enligt devisen: Balans, lösgjordhet, skolning, energi. I den ordningen..
När hästen är i balans och lösgjord är dn mottaglig för skolningen. Där får den rent tekniskt utbildas och sen adderar jag energin.
Så nej, jag har heller inte problem med att hästarna skenar runt på ngt sätt, är spända, inte förstår, blir skdade, inte går att formge etc. Jag jobbar bla med rehab genom dressyren. Så hästarna inte bara "inte går sönder", de blir friska.
Vad i metoden är det då som är så kasst menar du?
Är det inte kasst så behöver du inte svara just till mig i alla fel som du upplever folk gör med dra i tygel, rida rakt, hålla saker på plats statiskt eller vad fasen det är. De monologerna kan jag hoppa över iom att det inte rör mig.
 
Men alltså..

Jag rider enligt ett system där man har hjälper för att påverka kroppsdelarna för att kunna formge korrekt så att arbetet blir sunt. Jag börjar med låg energi och justerar balansen först och främst, i böjning. Som du vet efter tretusen trådar.
Jag jobbar enligt devisen: Balans, lösgjordhet, skolning, energi. I den ordningen..
När hästen är i balans och lösgjord är dn mottaglig för skolningen. Där får den rent tekniskt utbildas och sen adderar jag energin.
Så nej, jag har heller inte problem med att hästarna skenar runt på ngt sätt, är spända, inte förstår, blir skdade, inte går att formge etc. Jag jobbar bla med rehab genom dressyren. Så hästarna inte bara "inte går sönder", de blir friska.
Vad i metoden är det då som är så kasst menar du?
Är det inte kasst så behöver du inte svara just till mig i alla fel som du upplever folk gör med dra i tygel, rida rakt, hålla saker på plats statiskt eller vad fasen det är. De monologerna kan jag hoppa över iom att det inte rör mig.
Fast jag syftar inte på hur du arbetar med hästar, utan på hur de beskriver skeendet. Vi diskuterar ju här en specifik problematik. Det handlar inte om dig och hur du tränar, utan rent generellt i diskussionen, hur fokus bör vara enligt mig. Skulle kanske ha skrivit "delvis kl" på en del av texten. Ber om ursäkt för det.

Sen är jag inte riktigt överens, eller håller med, i allt det du beskriver om detta skeende heller.

Tex angående "manken" om hästen har huvudet för lågt, så kommer inte manken "upp" hur mycket du än försöker oavsett huvudposition (ganaschvinkel). Den är "låst" i det läget (bogbladen trycks ihop) pga dom starka muskler och ligament på halsens ovansida som då hindrar bogbladen från att "öppna sig" (bredda).

Hur mycket man än försöker förklara hur bakom lod inte är ett problem, bara huvudet är lågt och ganaschvinkeln är öppen, eller att det inte har någon betydelse om "det och det" är korrekt, eller bara kontakten är lätt, så måste man ju ställa sig frågan, vad är det man vill egentligen med sin ridning? (syftar inte på just dig nu då)

Delvis KL
Det finns en anledning till varför man vill att hästen ska gå med upprest huvud/hals i dressyrarbetet, för det är där den KAN "få upp" manken optimalt. Förutom att den placerar balanspunkten på ett lämpligare ställe. Ju lägre huvudposition, desto svårare. Med nacken nedanför manken, då blir det i stort sett omöjligt.

Det blir ju mer och mer förståeligt varför hästar är mer stressade i lägre form, än i mer högrest form (tänker på den här undersökningen som var uppe tidigare i diskussionen). Hästen är inte konstruerad att arbeta i den låga form som blivit så populär nu för tiden. Varken med nosen framför eller bakom lod.

Hästens långa hals och stora huvud har den för att den ska kunna gå och beta gräs större delen av dygnet och konstruktionen med starka muskler och ligament har den fått för att inte överbelasta framdelen när den går där och betar mest hela tiden. I en flyktsituation sen så finns en inbyggd mekanism som plockas fram reflexmässigt av hästen, den höjer upp huvudet högt, lyfter upp manken (breddar bogbladen) och är redo för flykt.

Det är denna mekanism vi vill komma åt, väldigt långsökt egentligen då om vi tror vi kan få fram den med huvudet lågt, som ju är den form som hästen har när den går runt och betar, dvs INTE den form som väcker flyktmekaniken.

Inte konstigt då om hästar blir stressade om dom rids runt med för lågt huvud av ryttare som tror att det är OK bara manken är "uppe", när den inte kan vara det, eller det är mycket svårt och jobbigt för hästen att uppfylla det. Hästar är fantastiska djur, dom gör sitt yttersta för att vi ska bli nöjda.
 
Hur mycket man än försöker förklara hur bakom lod inte är ett problem, bara huvudet är lågt och ganaschvinkeln är öppen, eller att det inte har någon betydelse om "det och det" är korrekt, eller bara kontakten är lätt, så måste man ju ställa sig frågan, vad är det man vill egentligen med sin ridning? (syftar inte på just dig nu då)

Är det riktat till mig? eller vem är "man", som försöker förklara? Om det är mig du syftar på så frågade jag dig vad faran är om hästen är korrekt med nacke högst nos i lod o bara sänker sig alternativt blir sänkt?

Och vad man vill med sin ridning? Ja om du hade varit där o kunnat hade du förstått.
 
Det är inget "synintryck" som bara blir, det är ett fysiskt tillstånd för hästen som måste hålla huvudet där, fixerat, som i att muskler måste vara statiskt aktiverade hela tiden medans hästen har huvudet där. Jämför med att hålla upp en arm, kontra låta den "hänga" i konstruktionen och "svinga" med i rörelsen. Hur länge orkar du hålla upp armen?
Så om hästen har jobbat en stund i en mer PK TR form o ryttaren sänker formen så den blir låg och överlinjen rundas och blir längre då jämför du det med om du skulle stå med din arm rakt upp i luften?

*Jag visste att du va emot den låga formen också även om nosen kommer fram*
 
Fast jag syftar inte på hur du arbetar med hästar, utan på hur de beskriver skeendet. Vi diskuterar ju här en specifik problematik. Det handlar inte om dig och hur du tränar, utan rent generellt i diskussionen, hur fokus bör vara enligt mig. Skulle kanske ha skrivit "delvis kl" på en del av texten. Ber om ursäkt för det.

Sen är jag inte riktigt överens, eller håller med, i allt det du beskriver om detta skeende heller.

Tex angående "manken" om hästen har huvudet för lågt, så kommer inte manken "upp" hur mycket du än försöker oavsett huvudposition (ganaschvinkel). Den är "låst" i det läget (bogbladen trycks ihop) pga dom starka muskler och ligament på halsens ovansida som då hindrar bogbladen från att "öppna sig" (bredda).

Hur mycket man än försöker förklara hur bakom lod inte är ett problem, bara huvudet är lågt och ganaschvinkeln är öppen, eller att det inte har någon betydelse om "det och det" är korrekt, eller bara kontakten är lätt, så måste man ju ställa sig frågan, vad är det man vill egentligen med sin ridning? (syftar inte på just dig nu då)

Delvis KL
Det finns en anledning till varför man vill att hästen ska gå med upprest huvud/hals i dressyrarbetet, för det är där den KAN "få upp" manken optimalt. Förutom att den placerar balanspunkten på ett lämpligare ställe. Ju lägre huvudposition, desto svårare. Med nacken nedanför manken, då blir det i stort sett omöjligt.

Det blir ju mer och mer förståeligt varför hästar är mer stressade i lägre form, än i mer högrest form (tänker på den här undersökningen som var uppe tidigare i diskussionen). Hästen är inte konstruerad att arbeta i den låga form som blivit så populär nu för tiden. Varken med nosen framför eller bakom lod.

Hästens långa hals och stora huvud har den för att den ska kunna gå och beta gräs större delen av dygnet och konstruktionen med starka muskler och ligament har den fått för att inte överbelasta framdelen när den går där och betar mest hela tiden. I en flyktsituation sen så finns en inbyggd mekanism som plockas fram reflexmässigt av hästen, den höjer upp huvudet högt, lyfter upp manken (breddar bogbladen) och är redo för flykt.

Det är denna mekanism vi vill komma åt, väldigt långsökt egentligen då om vi tror vi kan få fram den med huvudet lågt, som ju är den form som hästen har när den går runt och betar, dvs INTE den form som väcker flyktmekaniken.

Inte konstigt då om hästar blir stressade om dom rids runt med för lågt huvud av ryttare som tror att det är OK bara manken är "uppe", när den inte kan vara det, eller det är mycket svårt och jobbigt för hästen att uppfylla det. Hästar är fantastiska djur, dom gör sitt yttersta för att vi ska bli nöjda.

Klart manken kan vara uppe och halsen ur den i låg form!
Det är ju fullt möjligt att lyfta c6-c7/halsbasen även med huvud långt ner. Det är ju liksom då man får uppsugen underhals.
Sen rider man inte runt så jämt utan varierar formen under passen. Som alltid oavsett utbildningsnivå.
Att det går beror på att hästen är i balans, lösgjord och lär sig sluta trycka ner underhalsen. Och att ryttaren inte blir för stum/hård/gör för mkt fel öht.
Jag vet dock inte om vi är ense om ens vad manke upp är. Och hals ute ur manke.
En häst som flyr och höjer huvudet brukar tvärtom trycka ner sig i marken. Raka motsatsen till höja manken. Och halsen brukar tryckas ner i c6-c7 och in i manken. Samtidigt som underhalsen kommer ner och spänns.

För ett flyktdjur är att vara i balans det minst stressande. Skolar du en häst att vara i balans och lösgjord blir de lugna om du gör det korrekt och förvaltar förtroendet en häst gör i det läget när de är just lösgjorda. I det läget har de inget muskelförsvar. DET får man förvalta och visa sig värd att lita på. Det går fint att göra och då få hästar som tycker om att arbeta, oavsett hur hög/låg formen är.
 
Fast jag syftar inte på hur du arbetar med hästar, utan på hur de beskriver skeendet. Vi diskuterar ju här en specifik problematik. Det handlar inte om dig och hur du tränar, utan rent generellt i diskussionen, hur fokus bör vara enligt mig. Skulle kanske ha skrivit "delvis kl" på en del av texten. Ber om ursäkt för det.

Sen är jag inte riktigt överens, eller håller med, i allt det du beskriver om detta skeende heller.

Tex angående "manken" om hästen har huvudet för lågt, så kommer inte manken "upp" hur mycket du än försöker oavsett huvudposition (ganaschvinkel). Den är "låst" i det läget (bogbladen trycks ihop) pga dom starka muskler och ligament på halsens ovansida som då hindrar bogbladen från att "öppna sig" (bredda).

Hur mycket man än försöker förklara hur bakom lod inte är ett problem, bara huvudet är lågt och ganaschvinkeln är öppen, eller att det inte har någon betydelse om "det och det" är korrekt, eller bara kontakten är lätt, så måste man ju ställa sig frågan, vad är det man vill egentligen med sin ridning? (syftar inte på just dig nu då)

Delvis KL
Det finns en anledning till varför man vill att hästen ska gå med upprest huvud/hals i dressyrarbetet, för det är där den KAN "få upp" manken optimalt. Förutom att den placerar balanspunkten på ett lämpligare ställe. Ju lägre huvudposition, desto svårare. Med nacken nedanför manken, då blir det i stort sett omöjligt.

Det blir ju mer och mer förståeligt varför hästar är mer stressade i lägre form, än i mer högrest form (tänker på den här undersökningen som var uppe tidigare i diskussionen). Hästen är inte konstruerad att arbeta i den låga form som blivit så populär nu för tiden. Varken med nosen framför eller bakom lod.

Hästens långa hals och stora huvud har den för att den ska kunna gå och beta gräs större delen av dygnet och konstruktionen med starka muskler och ligament har den fått för att inte överbelasta framdelen när den går där och betar mest hela tiden. I en flyktsituation sen så finns en inbyggd mekanism som plockas fram reflexmässigt av hästen, den höjer upp huvudet högt, lyfter upp manken (breddar bogbladen) och är redo för flykt.

Det är denna mekanism vi vill komma åt, väldigt långsökt egentligen då om vi tror vi kan få fram den med huvudet lågt, som ju är den form som hästen har när den går runt och betar, dvs INTE den form som väcker flyktmekaniken.

Inte konstigt då om hästar blir stressade om dom rids runt med för lågt huvud av ryttare som tror att det är OK bara manken är "uppe", när den inte kan vara det, eller det är mycket svårt och jobbigt för hästen att uppfylla det. Hästar är fantastiska djur, dom gör sitt yttersta för att vi ska bli nöjda.
Men bara...
Vi vill komma åt att hästen ska göra som när den flyr? Det om något är väl att vara spänd per definition? Häst som flyr är väl så långt ifrån målet man kan komma?
 
Men bara...
Vi vill komma åt att hästen ska göra som när den flyr? Det om något är väl att vara spänd per definition? Häst som flyr är väl så långt ifrån målet man kan komma?
Nej, vi vill komma åt mekanismen som aktiveras INNAN den flyr. Det är inte alltid den flyr när den mekanismen aktiverats heller. Mina hästar brukar ofta höja upp huvudet, lyfta manken, spana en stund, sen återgå till betandet igen.

Men jaa, problemet för dom flesta är just att komma tillrätta med den spänning som kan uppstå när hästen vill fly. Konsten är att aktivera denna mekanism utan att hästen bestämmer sig för att fly. Som när den går och betar, hör något misstänkt, höjer huvudet och lyfter manken, spanar en stund men om allt är lugnt, återgår till betandet igen.

Poängen är bara att när den går och betar, med lågt huvud, så är den inte i form för att fly, den måste höja upp huvudet först så frustreringen måste ju vara enorm för en häst som manas att "springa på" med huvudet lågt.

Men att använda huvudet lågt för avslappning och stretching är något helt annat och är ett väl fungerande verktyg för just avslappning, både fysiskt och mentalt, eftersom det liknar den form som hästen har när den går runt och betar och mår bra.

Det är väldigt logiskt och enkelt egentligen.
 
Klart manken kan vara uppe och halsen ur den i låg form!
Det är ju fullt möjligt att lyfta c6-c7/halsbasen även med huvud långt ner. Det är ju liksom då man får uppsugen underhals.
Sen rider man inte runt så jämt utan varierar formen under passen. Som alltid oavsett utbildningsnivå.
Att det går beror på att hästen är i balans, lösgjord och lär sig sluta trycka ner underhalsen. Och att ryttaren inte blir för stum/hård/gör för mkt fel öht.
Jag vet dock inte om vi är ense om ens vad manke upp är. Och hals ute ur manke.
En häst som flyr och höjer huvudet brukar tvärtom trycka ner sig i marken. Raka motsatsen till höja manken. Och halsen brukar tryckas ner i c6-c7 och in i manken. Samtidigt som underhalsen kommer ner och spänns.

För ett flyktdjur är att vara i balans det minst stressande. Skolar du en häst att vara i balans och lösgjord blir de lugna om du gör det korrekt och förvaltar förtroendet en häst gör i det läget när de är just lösgjorda. I det läget har de inget muskelförsvar. DET får man förvalta och visa sig värd att lita på. Det går fint att göra och då få hästar som tycker om att arbeta, oavsett hur hög/låg formen är.
Nej vi är nog inte överens. Manken trycks inte ner när hästen är i flyktposition. Den vill inte då vara nära marken, den behöver "lätta" fram så den snabbt kan rivstarta och fly. Det är mänsklig inverkan som kan få motsatt effekt, oftast pga dålig förberedelse och för stort kontrollbehov (dragande i tyglar tex).

Ja hästen behöver vara i balans för att du ska kunna aktivera denna mekanism utan att vilja fly. Håller med. Denna balans byggs upp med böjning och sidoförflyttning. Då kommer man även åt bogen som blir mer lösgjord. Samtidigt som du inte hindrar hästen från att fly, den kan hela tiden röra sig framåt, du bara guidar den "runt", inte drar eller håller emot, du bara öppnar upp framåt och i sidled. Man bygger upp ett förtroende, där hästen känner sig fri inom ramen.

SEN när hästen är mentalt och fysiskt i balans, då kan arbetet med att "lyfta manken" (aktivera flyktmekaniken) börja. DÅ kan man även använda den låga formen för avslappning (och stretching). Men först måste hästen lita på dig, inte känna sig begränsad av tyglar och annat, inte vara orolig för obekvämt hanterande av bettet. Inte vara orolig för att bli "ihoptryckt". Inte känna sig pressad att prestera något som den inte klarar av eller har mycket svårt för pga felaktig grundform. Då först har du grundförutsättningarna för att kunna använda denna mekanism utan skadlig spänning.

Det är egentligen väldigt logiskt och enkelt. Det är bara vi människor som vill komplicera saken.
 
Här är några filmer som visar och förklarar vad "manken upp" egentligen är. Att fokus ofta ligger på fel sak och att folk i allmänhet använder fel tänk och teknik, just för att dom inte förstår dom grundläggande principerna. Nu handlar dessa filmer inte specifikt om bakom lod och/eller för låg huvudposition, utan mer generellt vad "engaging" handlar om rent biomekaniskt. "Rygg upp" är inte alltid detsamma som "manken upp" (engaged).

Jeff Sanders

John Lyons nedan, och jaa, jag vet att @tuaphua tycker bakbenen är för raka, men detta är en häst med väldigt dåliga förutsättningar naturligt (rumpan högre än manken), så man gör det bästa möjliga av den förutsättningen. Sen den tränas förmodligen inte till piaff och levad, den ska främst kunna stoppa och vända i hög fart och då kan benen vara mer raka. Men effekten, tekniken, manken upp OCH därmed även ryggen upp, syns tydligt. Observera också att underhalsen inte alls är "uppsugen", det är ovansidan som ska välvas och det hänger ihop med manken, eller rättare sagt halskotpelaren, som lyfts upp. Underhalsen kan på vissa hästar se "uppsugna" ut, men det har med exteriören att göra, det kan helt enkelt se olika ut på olika typer av hästar. Det man bör fokusera på i sånt fall är ovansidan.

bild1.png


Här är filmen, det börjar vid 3,35.
 
Här är några filmer som visar och förklarar vad "manken upp" egentligen är. Att fokus ofta ligger på fel sak och att folk i allmänhet använder fel tänk och teknik, just för att dom inte förstår dom grundläggande principerna. Nu handlar dessa filmer inte specifikt om bakom lod och/eller för låg huvudposition, utan mer generellt vad "engaging" handlar om rent biomekaniskt. "Rygg upp" är inte alltid detsamma som "manken upp" (engaged).

Jeff Sanders

John Lyons nedan, och jaa, jag vet att @tuaphua tycker bakbenen är för raka, men detta är en häst med väldigt dåliga förutsättningar naturligt (rumpan högre än manken), så man gör det bästa möjliga av den förutsättningen. Sen den tränas förmodligen inte till piaff och levad, den ska främst kunna stoppa och vända i hög fart och då kan benen vara mer raka. Men effekten, tekniken, manken upp OCH därmed även ryggen upp, syns tydligt. Observera också att underhalsen inte alls är "uppsugen", det är ovansidan som ska välvas och det hänger ihop med manken, eller rättare sagt halskotpelaren, som lyfts upp. Underhalsen kan på vissa hästar se "uppsugna" ut, men det har med exteriören att göra, det kan helt enkelt se olika ut på olika typer av hästar. Det man bör fokusera på i sånt fall är ovansidan.

Visa bifogad fil 42179

Här är filmen, det börjar vid 3,35.

Men

På bilden där hästen står "perfekt" är huvudet bakom lod enligt det som tidigare stod i TR. Tänker man sig en linje från öga till mungipa så lutar den åt fel håll.
 
Men effekten, tekniken, manken upp OCH därmed även ryggen upp, syns tydligt. Observera också att underhalsen inte alls är "uppsugen", det är ovansidan som ska välvas och det hänger ihop med manken, eller rättare sagt halskotpelaren, som lyfts upp. Underhalsen kan på vissa hästar se "uppsugna" ut, men det har med exteriören att göra, det kan helt enkelt se olika ut på olika typer av hästar. Det man bör fokusera på i sånt fall är ovansidan.


Om du hade sett den hästen i den formen och med det uttrycket på en dressyrtävling med en dressyrryttare på, så hade du lätt kunnat ta den bilden till diss, jag tycker hästen visar spändhet och ser olycklig ut när jag tittar på bilden, ja då när den där gubben är intill.
 
När jag tittar på den högra bilden så ser jag en spänd häst med halsen indragen i manken. Om mina hästar gick i den formen när jag red så skulle jag gråta blod. Det där är inte ändamålsenligt alls. Om hästen rör sig i den där spända positionen så kommer energin skapas i bakbenen (möjligen) men istället för att fortplantas genom hästen och gå uppåt framåt genom rygg, hals och huvud så bryts den i ryggen och förs ner i frambenen.
Om detta är en form du förespråkar så förstår jag bättre ditt hyllande av de stela spända hästarna i klippen från början på nittonhundra talet.
 
Det finns en anledning till varför man vill att hästen ska gå med upprest huvud/hals i dressyrarbetet, för det är där den KAN "få upp" manken optimalt. Förutom att den placerar balanspunkten på ett lämpligare ställe. Ju lägre huvudposition, desto svårare. Med nacken nedanför manken, då blir det i stort sett omöjligt.

Den lilla forskning som finns i ämnet håller inte med dig! Marie Rhodin på SLU mfl har ju kommit fram till att det är i den djupa formen bröstryggen höjs medan länden sänks och i den höga formen sänks bröstryggen och länden höjs.
 
Senast ändrad:
Här är några filmer som visar och förklarar vad "manken upp" egentligen är. Att fokus ofta ligger på fel sak och att folk i allmänhet använder fel tänk och teknik, just för att dom inte förstår dom grundläggande principerna. Nu handlar dessa filmer inte specifikt om bakom lod och/eller för låg huvudposition, utan mer generellt vad "engaging" handlar om rent biomekaniskt. "Rygg upp" är inte alltid detsamma som "manken upp" (engaged).

Jeff Sanders

John Lyons nedan, och jaa, jag vet att @tuaphua tycker bakbenen är för raka, men detta är en häst med väldigt dåliga förutsättningar naturligt (rumpan högre än manken), så man gör det bästa möjliga av den förutsättningen. Sen den tränas förmodligen inte till piaff och levad, den ska främst kunna stoppa och vända i hög fart och då kan benen vara mer raka. Men effekten, tekniken, manken upp OCH därmed även ryggen upp, syns tydligt. Observera också att underhalsen inte alls är "uppsugen", det är ovansidan som ska välvas och det hänger ihop med manken, eller rättare sagt halskotpelaren, som lyfts upp. Underhalsen kan på vissa hästar se "uppsugna" ut, men det har med exteriören att göra, det kan helt enkelt se olika ut på olika typer av hästar. Det man bör fokusera på i sånt fall är ovansidan.

Visa bifogad fil 42179

Här är filmen, det börjar vid 3,35.
Jag har tittat på båda filmerna och blir illa till mods hur hästen i den andra filmen ser mycket besvärad ut när den instrueras att trampa under sig. Hästen visar tydligt med svansen att den känner sig pressad, men eftersom svansen är flätad så blir resultatet att den piskar sig själv. Jag kan verkligen inte förstå att någon tycker att detta är bra, ur något perspektiv.
 
När jag tittar på den högra bilden så ser jag en spänd häst med halsen indragen i manken. Om mina hästar gick i den formen när jag red så skulle jag gråta blod. Det där är inte ändamålsenligt alls. Om hästen rör sig i den där spända positionen så kommer energin skapas i bakbenen (möjligen) men istället för att fortplantas genom hästen och gå uppåt framåt genom rygg, hals och huvud så bryts den i ryggen och förs ner i frambenen.
Om detta är en form du förespråkar så förstår jag bättre ditt hyllande av de stela spända hästarna i klippen från början på nittonhundra talet.
Hästen på bilden är en brukshäst, som håller och håller och håller, trots hårt balans- och samlingskrävande arbete. Detta TROTS den dåliga exteriören.

Kan du förklara det?

Medans hästarna enligt din teoretiska förklaringsmodell går sönder, och sönder, och sönder så veterinärklinikerna är överfulla av olika utredningar och försäkringsbolagen går ut och vädjar till hästfolk om att lära sig rida.

Därför kan din teori inte stämma. Men man måste förstå att den här hästen kan stoppa, vända och galoppera i 180 med bibehållen balans, trots sin dåliga exteriör. Tack vare denna grundhållning. Och den är inte obekväm med det arbetet, trots sin dåliga exteriör.

Sen bilden visar ju inte en häst i rörelse. Den visar en skolhalt. Men garanterat att den hästen, om den blev ombedd, skulle kunna skjuta iväg i 180 knyck och/eller vända på en femkrona ur denna position. Det är ju det som räknas, vad som faktiskt fungerar sen i praktiken. Men det har man glömt bort i dagens upplysta moderna teoretiska värld, att testa om det verkligen fungerar eller ej, innan man uttalar sig om vad man tror sig se.

Spänning, jaa vad tror du? Behövs ingen spänning när musklerna aktiveras? Avslappning handlar inte om utebliven spänning i muskulaturen, inte när hästen arbetar och aktiverar hållningsmuskulaturen, när den arbetar är hållningsmusklerna i spänning, måste vara i spänning. I hårt/svårt arbete = mycket spänning. Det är en positiv spänning, det man vill ha är en nacke som är avslappnad, dvs den är flexibel och att hästen känner sig bekväm med det den utsätts för, tex den försöker inte "fly" bort.
 

Liknande trådar

Dressyr Jag har följt vc-finalen i dressyr noggrant. Det gav mig en bitter eftersmak. 90 % av ryttarna red som "kapten krok" dvs med...
Svar
15
· Visningar
1 494
Senast: Palermo
·
Western Jag köpte en häst för ca 3 veckor sedan som är dressyr riden och går lätt i form. Har alltid velat prova på western och hade en...
Svar
1
· Visningar
983
Senast: Nepenthe
·
Kropp & Själ Jag tror att jag "gått i väggen". I lördags gick ett av akvarierna här hemma sönder och så även jag. Det kändes som att allt rasade runt...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
3 991
Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
4 108
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp