Det skulle vara gott med lite kaffe...

[Luff]

Förväntar ni er att er partner ska fixa kaffe om ni säger dylikt?
Jag blir tokig av detta beteende som tyvärr verkar vara ett kvinnospråk.
Idag fick jag höra exempel som;
Jag säger till min sambo att det finns väldigt fina rosor på Ica....så jag får blommor.
Hon sa att det skulle vara skönt med ett badkar, sen blev hon jättebesviken när jag inte köpte ett...
Hon frös och jag erbjöd mig att värma henne men hon ville bara ha en filt...

Tänk om någon på en operation sa; -Det vore trevligt med en skalpell nu. Eller på ett bygge skulle någon säga;-Det vore bra med en spade nu...
Är det drömmen om sagoprinsen som uppfyller alla ens önskningar utan att en säger ett ord?
Och sen funkar inte det så en börjar hinta?
Och sen blir det bara patetiskt. En evig besvikelse om att drömmen inte var sann.

Snälla Bukisar, säg att ni inte gör så. Vi Bukisar talar klarspråk. Eller hur?

 

[Snowball]

Vill jag ha något fixar jag det själv då blir det som jag vill ha det

 

[Lazy Lady]

Om mitt kaffe tagit slut när vi fikar brukar jag lägga muggen ner och säga:
”-Jävla tur det inte va kaffe i den.”
Tydligare kan det inte bli

 

[tuaphua]

Förväntar ni er att er partner ska fixa kaffe om ni säger dylikt?
Jag blir tokig av detta beteende som tyvärr verkar vara ett kvinnospråk.
Idag fick jag höra exempel som;
Jag säger till min sambo att det finns väldigt fina rosor på Ica....så jag får blommor.
Hon sa att det skulle vara skönt med ett badkar, sen blev hon jättebesviken när jag inte köpte ett...
Hon frös och jag erbjöd mig att värma henne men hon ville bara ha en filt...

Tänk om någon på en operation sa; -Det vore trevligt med en skalpell nu. Eller på ett bygge skulle någon säga;-Det vore bra med en spade nu...
Är det drömmen om sagoprinsen som uppfyller alla ens önskningar utan att en säger ett ord?
Och sen funkar inte det så en börjar hinta?
Och sen blir det bara patetiskt. En evig besvikelse om att drömmen inte var sann.

Snälla Bukisar, säg att ni inte gör så. Vi Bukisar talar klarspråk. Eller hur?

Jag avslutade just ett samtal med sambon genom att skrika "JAG ÄR HUNGRIG!" när han efter att jag sagt "jag måste nog laga mat nu" och han råkade spinna vidare på en sak efter det.

Så nej, jag säger nog vad jag vill och förväntar mig inte annat än man i klarspråk uttryckt.
Och nej, jag förväntar mig inte att bli servad för att jag säger "det vore gott med/skönt med/etc".
Inte heller tänker jag kasta mig iväg och göra kaffe om han säger att "det vore gott med kaffe".

Visst gör man saker den andra inte uttryckligen bett om för att glädja dem. Jag vill leva med någon som är bjussig och försöker själv vara det. Men jag vill inte leva i en relation där det finns en massa outtalade krav.

 

[Mia_R]

Nej, jag fattar inget annat än klarspråk och talar det själv. Vill jag ha något säger jag till och jag förväntar mig att andra gör detsamma. Jag tycker det är rena tramset när folk påstår att det är ett kvinnligt sätt att uttrycka sig.

 

[Mineur]

Nej gud nej! Nån gång ibland säger jag så på skoj, men då med tillhörande tonläge och minspel så att det verkligen framgår att jag skämtar och vet att det jag säger låter urfånigt.

 

[Vira]

Jag kan säga den typen av saker på skoj ibland, men då är det uppenbart i mitt minspel och min betoning att det betyder "Jag vill också ha kaffe, kan jag få lite?" eller vad det nu är. Nyckeln är dock att det vaga uttrycket är på skoj - låter flummigt när jag skriver det, men inte konstigt irl. Tror inte att han någonsin har missförstått heller eller känt att han förväntas gissa. (Och oftast fixar jag förstås vad det än är själv, men typ när han håller på att hälla upp kaffe till sig själv och min kopp står bredvid.)

 

[Breaktown]

Jag skulle nog påstå att jag tycker "bukisar" är sju resor värre än "det skulle vara gott med lite kaffe"

Jag tycker dina exempel är lite olika. Att säga "det skulle vara gott med lite kaffe" innebär ju trots allt man skulle vilja ha kaffe. "Det finns fina blommor på Ica" och förvänta sig att partnern ska fatta att man önskar blommor är ju jättemärkligt.

Jag kan säga saker liknande det om kaffet. Men då är det likt @Vira övertydligt vad jag menar och del av vår interna jargong som går åt båda hållen. Något liknande det om blommorna skulle jag aldrig säga.

 

[Bison]

Jag dricker förvissa inte den där sörjan som kallas kaffe men vill jag ha något hämtar jag det eller ber att få det.

Inget hintande om det inte är del av jargong och larv.

 

[Mumma]

En bekant till mig brukade beklaga sig över att hennes man är så hopplöst oromantisk, han köper blommor åt henne bara ett par gånger i månaden, och att hon måste ofta ge honom en massa hintar för att han ska förstå vad hon vill.

Har lite svårt att förstå sådana tankegångar, vill man ha blommor kan man ju som självständig vuxen kvinna med egna pengar köpa dem själv. Att mer eller mindre tvinga partnern att köpa blommor för att man vill att han ska vara romantisk... för mig i alla fall blir det helt fel.

 

[Hazel]

Om jag säger "jag såg något fint på x ställe" så brukar det handla om att jag vill prata om den saken, typ komma på om jag verkligen vill ha den eller inte. Nu har jag ingen partner men om det skulle gå tillräckligt med tid mellan att jag sa att nåt va fint, och partners skulle förstå hinten och sedan köpa det då hade jag antagligen bestämt mig för att jag inte ville ha grejen ändå, vem har tid att vänta på att nån annan ska köpa nåt som man verkligen vill ha? Alltså hade det snarare varit partnern i det läget som behövt tala klarspråk och sagt "Ge nu fan i att köpa den fina grejen för jag vill ge den till dig"

 

[Ullmerkott]

Vill jag ha något fixar jag det. Tycker jag att någon annan borde fixa något säger jag det. Försöker jag luska ut om det finns gemensamt intresse för att fixa något kan det absolut bli den typen av hintande.

 

[nejlica]

Ligger absolut inte för mig att hinta om något jag tycker min partner bör köpa åt mig, men "det vore nog gott med kaffe" är det nog någon av oss som säger flera gånger i veckan Betyder absolut inte att jag tycker att min partner bör fixa det åt mig, utan mer en avstämning om han också vill ha, eller föreslår något annat och om vi båda är sugna på något så kommer vi överens om vem som fixar.

 

[Görel]

Min mamma kunde vara sån, med outtalade förhoppningar på omgivningen, vilket kunde reta mig till vansinne. Därför försöker jag att vara tydlig och kan köpa mina blommor själv om jag vill ha några.

 

[Enya]

Förväntar ni er att er partner ska fixa kaffe om ni säger dylikt?
Jag blir tokig av detta beteende som tyvärr verkar vara ett kvinnospråk.
Idag fick jag höra exempel som;
Jag säger till min sambo att det finns väldigt fina rosor på Ica....så jag får blommor.
Hon sa att det skulle vara skönt med ett badkar, sen blev hon jättebesviken när jag inte köpte ett...
Hon frös och jag erbjöd mig att värma henne men hon ville bara ha en filt...

Tänk om någon på en operation sa; -Det vore trevligt med en skalpell nu. Eller på ett bygge skulle någon säga;-Det vore bra med en spade nu...
Är det drömmen om sagoprinsen som uppfyller alla ens önskningar utan att en säger ett ord?
Och sen funkar inte det så en börjar hinta?
Och sen blir det bara patetiskt. En evig besvikelse om att drömmen inte var sann.

Snälla Bukisar, säg att ni inte gör så. Vi Bukisar talar klarspråk. Eller hur?

Nej jag gör inte så. Har jag någon gång hintat med "det skulle vara gott..." så har det varit på skoj, och tydligt att det varit på skoj. Min reaktion på ett sådant beteende skulle vara "gå och fixa själv". Jag tycker för övrigt att det är lite gubbigt, kaffehinten alltså, och känner mig otroligt anti mot sådant. Jag har inget emot att hjälpa, bjuda eller fixa och ta hand om, men just hintande gör mig anti. Tala klarspråk så jag fattar, jag är trög.

Jag minns för övrigt att jag beklagade mig över att min man inte köpte blommor åt mig så ofta och då sa jag rakt ut till honom att "kan du inte köpa blommor till mig, jag vill ha det ibland". Fast jag fick inte blommor oftare för det...

 

[Fetaost]

När jag säger "det skulle vara gott med lite kaffe nu" så följer jag upp med att fråga särbon "vill du också ha?" och så sätter jag på. Han gör lika dant. Gäller även allt annat utöver kaffe. Förklätt språk är inte min grej.

 

[Nahar]

Jag har uppfattat det mer som en stereotypt manlig sak det här med att inte kommunicera vad en vill ha eller önskar ordentligt. Och att det också, åtminstone i äldre generationer, ofta serveras, efter bara en grymtning eller en pekning, av närmsta kvinna. Överdriver såklart lite i ovan exempel, men känner att lite av tanken kring att det är tjejer som ställer "orimliga" krav på sina partners också kan handla om att män generellt är sämre på att vara lyhörda för andras behov. Verkar ju förhoppningsvis börja bli lite förändring på det nu. Ta i trä.

Men för den skull så tycker jag exemplet om blommorna var helt orimligt, och det om kaffet hade jag nog stört mig lite på. Lyhördhet i all ära, men med blommorna är det ju snudd på tankeläsning som önskas.

 

[Fetaost]

Jag har uppfattat det mer som en stereotypt manlig sak det här med att inte kommunicera vad en vill ha eller önskar ordentligt. Och att det också, åtminstone i äldre generationer, ofta serveras, efter bara en grymtning eller en pekning, av närmsta kvinna. Överdriver såklart lite i ovan exempel, men känner att lite av tanken kring att det är tjejer som ställer "orimliga" krav på sina partners också kan handla om att män generellt är sämre på att vara lyhörda för andras behov. Verkar ju förhoppningsvis börja bli lite förändring på det nu. Ta i trä.

Men för den skull så tycker jag exemplet om blommorna var helt orimligt, och det om kaffet hade jag nog stört mig lite på. Lyhördhet i all ära, men med blommorna är det ju snudd på tankeläsning som önskas.

Intressant!!!
Jag tycker att det i alla tider har tillskrivits kvinnor att "talar i gåtor" och hinta men själv upplevt att jag oftast varit den som haft rakast och tydligast dialog i förhållanden. Jag tycker män mer tiger och förväntar sig att man ska förstå vad de menar/vill genom hur de har handlat i frågan.

 

[Luff]

Jag har uppfattat det mer som en stereotypt manlig sak det här med att inte kommunicera vad en vill ha eller önskar ordentligt. Och att det också, åtminstone i äldre generationer, ofta serveras, efter bara en grymtning eller en pekning, av närmsta kvinna. Överdriver såklart lite i ovan exempel, men känner att lite av tanken kring att det är tjejer som ställer "orimliga" krav på sina partners också kan handla om att män generellt är sämre på att vara lyhörda för andras behov. Verkar ju förhoppningsvis börja bli lite förändring på det nu. Ta i trä.

Men för den skull så tycker jag exemplet om blommorna var helt orimligt, och det om kaffet hade jag nog stört mig lite på. Lyhördhet i all ära, men med blommorna är det ju snudd på tankeläsning som önskas.

Jag är en tolkare, absolut. Jag sträcker fram drycken när någon tittar på sitt glas. Eller större storlek hylsnyckel när jag ser att det blivit fel innan jag får frågan. Det är ju en helt annan kommunikation. Detta gör jag oavsett relation. Främlingar får också samma "service", också oavsett kön o ålder.

Men för det så sitter jag inte och suckar över ett halsband i en tidning och lägger den framför maken och hummar. Så som kvinnliga bekanta sagt sig göra!
Det här beteendet har jag aldrig sett en man syssla med.

 

[Enya]

Intressant!!!
Jag tycker att det i alla tider har tillskrivits kvinnor att "talar i gåtor" och hinta men själv upplevt att jag oftast varit den som haft rakast och tydligast dialog i förhållanden. Jag tycker män mer tiger och förväntar sig att man ska förstå vad de menar/vill genom hur de har handlat i frågan.

Jag har en tonårig son som fungerar lite så! Det gör mig tokig ibland, för jag hänger inte med i att han har hintat något och då fräser han något surt som gör att jag fattar att jag då missat det han hintat om. Det är ibland en källa till gräl mellan honom och hans syskon också så det är inte bara jag som inte alltid begriper det där.