Dottern vill inte rida samma diciplin.

[Roheryn]

Är det så? Jag har sett flera som rider som vanligt med sina islandshästar. Men kanske är mycket jobb bakom det då?
Har ingen aning själv då rasen aldrig intresserat mig, känns så läskigt att glida fram nära marken

Spretig hoppförmåga hos islandshästarna skulle jag säga! Jag har under de 45 år jag hållit på med rasen både träffat riktigt, riktigt bra hoppare och såna som knappt tar sig över en markbom

 

[Unafraid]

Jag tänker att man får se på individen. Fungerar individen till hoppning och dressyr? Jag har haft två varmblodstravare som ridhäst, den ena kämpade på men var lämplig att hoppa runt 80 cm med (tävlade någon gång en meter), den andra tävlade jag 110 på och tränade 120 på. Kompisens var rent livsfarlig om det blev bommar framför honom

Låg nivå hoppning/dressyr går de flesta hästarna att rida oavsett ras, om det är rätt individ.

 

[Grazing]

Jag tänker att man får se på individen. Fungerar individen till hoppning och dressyr? Jag har haft två varmblodstravare som ridhäst, den ena kämpade på men var lämplig att hoppa runt 80 cm med (tävlade någon gång en meter), den andra tävlade jag 110 på och tränade 120 på. Kompisens var rent livsfarlig om det blev bommar framför honom

Låg nivå hoppning/dressyr går de flesta hästarna att rida oavsett ras, om det är rätt individ.

Så är det, när jag växte upp lärde jag mig att hoppa på travhästar och dom var fantastiska på det. Sen var dom lätta att hoppa också då dom sällan hoppade så mycket med ryggen så dom var lätta att hänga med. Sen så var såklart kanske inte deras teknik alltid den bästa men över kom dom och högt hoppade dom och med en väldig glädje. Vissa hade dålig galppp och vissa bättre, men man kommer långt på viljan.

 

[Lingon]

Ja precis, gäller islandshäst så ändra svar utifrån det då!

Det beror ju på vad dottern vill göra med ponny. Vill hon tävla i dressyr och hoppning blir det ju mycket roligare om hon har en ponny som har förutsättningar för just dressyr och hoppning. Vill hon rida ut i skog och mark med kompisarna så är det viktigaste att ponnyn är trygg och stabil. Då är rasen och gångarterna mindre viktiga.

Oavsett så passar varken en för liten ponny eller två unga islandshästar som du vill träna för gångartstävlingar speciellt bra för nåt av det.

Med det sagt, nä, hon behöver ju inte ha en egen ponny. Det kanske får räcka med ridskola och en eventuell medryttarhäst i framtiden?

 

[tuaphua]

Hej!
Har ett smärre dilemma som jag bara vill ventilera lite.

Har två hästar och en ponny i familjen, och har en dotter på 12 år som varit med i stallet sedan hon var 3.
Samt en man som ev kommer att vara mer delaktig i motion av hästar när de är färdigutbildade då det är två unghästar.
Ponnyn är nu urvuxen och motioneras för hand/tömkörning mm.
Hästarna har bra stam och tanken finns på både tävling och avel i framtiden.

Problemet i nuläget är att den diciplin som vi är inriktade på inte lockar dottern.
Hon rider på vanlig ridskola/engelsk ridning och alla vänner har egna ponnyer och intresserade av antingen dressyr eller hoppning.(vanligaste)

Har inte hjärta att sälja ponnyn och tre stycken är nog på alla sätt.
Vill inte slösa bort två unghästarna och skola dem i en diciplin de inte är avlade för, men samtidigt känns det ju viktigt att dottern får utvecklas, och behålla sitt intresse för ridning och hästar.

Hur hade ni tänkt?

Jag bröt nacken som 15-åring och kunde inte rida annat än islänning efter. Fick en islandskorsning som var 4-gångare.
Det var svårt att hitta tränare inom engelskt som förstod sig på hur man skulle hjälpa hästen separera sina rätt kassa gångarter och få en fungerande galopp. Jag hittade ingen under många års testande av olika tränare.
Jag ramlade över tränare som blandade klassisk dressyr/AR/tävlingsdressyr. Då först fick jag rätt hjälp. Jag red honom som tregångare i dressyr och han blev fin för sina förutsättningar. Men OJ vad mycket mer det krävs av ryttaren än på en häst avlad för det. Och den hästen hade inte blivit så bra med endast vanliga C-tränare, ridlärare etc.
Och även om han kunde hoppa högt enstaka språng på ren vilja och styrka hade han ju absolut för kass galopp för att bli en vettig hopp-ponny, även om ryttaren var duktigare än mig på hoppning.
När jag väl hittade tränare som kunde hjälpa oss så började jag för dem samtidigt som andra som var ungefär lika begåvade/utbildade som mig men som hade hästar avlade för dressyr. Det gick mkt snabbare för dem att utvecklas iom rena gångarter och bättre exteriör öht för jobbet. Det var en tjej med en varmblodstravare som det gick långsammare för.
Jag hade så starkt band till min luddgubbe att jag ville behålla honom trots allt. Och hade kvar honom när jag var vuxen och jobbade som dressyrtränare. Men då hade jag en till häst, mer lämpad för dressyr.
Jag tror det är att ge en unge en rätt rejäl uppförsbacke att jobba i. Det blir mkt svårare att hitta tränare och rida engelskt med den rasen. Det blir svårare att separera gångarterna. Det blir svårare att hoppa.

Jag har själv inga barn. Men jobbar som tränare och har många hästvänner med barn som rider. Många av ungarna har valt andra inriktningar än föräldrarna. Man vill åt olika ridkänslor och det är fine. Jag hade jättefint med min luddgubbe och jag fick lära mig oerhört mkt med honom just för att han hade så svårt. Jag jobbar ibland med islänningar och gillar mentaliteten och tycker det är skoj. Men idag kan jag uppskatta känslan av en häst som har lätt för det jag gör och som ger en annan känsla. Därför har jag annan ras själv.
Jag hade sålt ponnyn och gett dottern en häst att utvecklas med och som hon kan vara med i gemenskapen med. Jag hade velat ge henne en enklare ridkänsla om det är de grenar hon vill syssla med. Så hon får lyckas och får ett grundsjälvförtroende. Det sitter ofta kvar längre än man tror, det man gör som ung.
En trevlig barnponny brukar vara rätt hett eftertraktad dessutom.

 

[abc]

Det låter ju som ingen av dina 3 är lämpliga för dottern? En är urvuxen och 2 är unghästar. Om du inte vill sälja ponnyn, kan du väl sälja ena unghästen? Och köpa en äldre välutbildad allroundponny. Individ är viktigare än ras när det är på lägre nivå och ingen elitsatsning.

 

[Ajda]

Hej!
Har ett smärre dilemma som jag bara vill ventilera lite.

Har två hästar och en ponny i familjen, och har en dotter på 12 år som varit med i stallet sedan hon var 3.
Samt en man som ev kommer att vara mer delaktig i motion av hästar när de är färdigutbildade då det är två unghästar.
Ponnyn är nu urvuxen och motioneras för hand/tömkörning mm.
Hästarna har bra stam och tanken finns på både tävling och avel i framtiden.

Problemet i nuläget är att den diciplin som vi är inriktade på inte lockar dottern.
Hon rider på vanlig ridskola/engelsk ridning och alla vänner har egna ponnyer och intresserade av antingen dressyr eller hoppning.(vanligaste)

Har inte hjärta att sälja ponnyn och tre stycken är nog på alla sätt.
Vill inte slösa bort två unghästarna och skola dem i en diciplin de inte är avlade för, men samtidigt känns det ju viktigt att dottern får utvecklas, och behålla sitt intresse för ridning och hästar.

Hur hade ni tänkt?

Hade absolut sett till att ha en ponny till dottern som lämpar sig för den disciplin hon intresserar sig för.

Spara på en urvuxen ponny och unghästar som intresserar dig kommer ta död på hennes intresse.

 

[Ajda]

Vi var i en liknande sits. Jag hade två islänningar. Dottern ville hoppa. Vi gjorde ett försök med den ena. Som hade fin hoppteknik. Men livrädd och var som en vinglig orm fram till hindren och blandade gångarterna hej vilt emellan.

Vi köpte en c ponny.

Nu är hon 17 och har faktiskt börjat intressera sig för islandshästarna också. Så hopp finns.

 

[Potatisskalaren]

Spretig hoppförmåga hos islandshästarna skulle jag säga! Jag har under de 45 år jag hållit på med rasen både träffat riktigt, riktigt bra hoppare och såna som knappt tar sig över en markbom

Samt att det beror på hur pass mycket de fått hoppa som yngre och fått chansen att träna upp tekniken vilket är långt ifrån alla som gör.
Fler borde exempelvis löshoppa sina islandshästar oftare än vad de gör. Förbättrar även galoppen.

 

[Roheryn]

Samt att det beror på hur pass mycket de fått hoppa som yngre och fått chansen att träna upp tekniken vilket är långt ifrån alla som gör.
Fler borde exempelvis löshoppa sina islandshästar oftare än vad de gör. Förbättrar även galoppen.

Ja, jag höll i löshoppningsträningar i många år i mitt förra stall (började just när jag själv hade unghäst) och det är en väldigt bra ”hålla-reda-på-benen-övning”

 

[Magnum]

Hej!
Har ett smärre dilemma som jag bara vill ventilera lite.

Har två hästar och en ponny i familjen, och har en dotter på 12 år som varit med i stallet sedan hon var 3.
Samt en man som ev kommer att vara mer delaktig i motion av hästar när de är färdigutbildade då det är två unghästar.
Ponnyn är nu urvuxen och motioneras för hand/tömkörning mm.
Hästarna har bra stam och tanken finns på både tävling och avel i framtiden.

Problemet i nuläget är att den diciplin som vi är inriktade på inte lockar dottern.
Hon rider på vanlig ridskola/engelsk ridning och alla vänner har egna ponnyer och intresserade av antingen dressyr eller hoppning.(vanligaste)

Har inte hjärta att sälja ponnyn och tre stycken är nog på alla sätt.
Vill inte slösa bort två unghästarna och skola dem i en diciplin de inte är avlade för, men samtidigt känns det ju viktigt att dottern får utvecklas, och behålla sitt intresse för ridning och hästar.

Hur hade ni tänkt?

Vill du värna dotterns intresse måste ju det gå före, tänker jag.
Det mest trista som finns är ju påtvingade intressen eller inriktningar. Och det gynnar inte utvecklingen heller.


Så som jag läser vill dottern hoppa/rida dressyr?
Funkar inte det på befintliga hästar?

Sälj en och hitta något lämpligt annars?

 

[lillsmurfagirl]

Hej!
Har ett smärre dilemma som jag bara vill ventilera lite.

Har två hästar och en ponny i familjen, och har en dotter på 12 år som varit med i stallet sedan hon var 3.
Samt en man som ev kommer att vara mer delaktig i motion av hästar när de är färdigutbildade då det är två unghästar.
Ponnyn är nu urvuxen och motioneras för hand/tömkörning mm.
Hästarna har bra stam och tanken finns på både tävling och avel i framtiden.

Problemet i nuläget är att den diciplin som vi är inriktade på inte lockar dottern.
Hon rider på vanlig ridskola/engelsk ridning och alla vänner har egna ponnyer och intresserade av antingen dressyr eller hoppning.(vanligaste)

Har inte hjärta att sälja ponnyn och tre stycken är nog på alla sätt.
Vill inte slösa bort två unghästarna och skola dem i en diciplin de inte är avlade för, men samtidigt känns det ju viktigt att dottern får utvecklas, och behålla sitt intresse för ridning och hästar.

Hur hade ni tänkt?

Problemet är dottern inte har någon häst rida på tänker jag. Två unghästar och en utväxt ponny.

Köp en häst hon vill ha. Njut av dina unghästar.
Jag tänker det spelar ingen roll om hon har en annan typ av häst för ponnyn är ingen islandshäst ändå.

 

[Silvertjej]

Skulle prioriterat dottern. Sålt ponnyn och köpt en annan som passar i utbildning för hennes disciplin, nivå och ambition. Hon är 12 - det är nu du (och maken?) har chansen. Intresset kan vara dött om ett år om hon inte får utvecklas, eller så har ni 4-5-6? år framöver då ni kan umgås med dottern i engagemanget i hennes ridning. Sedan är hon ung vuxen och då ”försvinner” de ofta lite från föräldrarna, jobb/studier på annan ort, flytt hemifrån, pojkvänner, resor…