Jag tror mkt på att bestämma sig för en grej som man ska göra bra. Och typ bara fokusera på den. Och vara nöjd med just den grejen.Ärtan har ju känts så himla fin i dressyren senaste passen så jag spontananmälde till en LA3 igår kväll.
Samma ställe som sist, då hade jag bra känsla när jsg red fram. Den ville inte alls infinna sig igår, hon var lite spänd, blev lång och tryckte mot innerskänkeln.
Det fortsatte dessvärre även inne på banan, det var inte dåligt men blev inte bra heller. Avslutade dessutom med sämsta halten någonsin
Slutade på 65.8 % under 0,5 procent från placering bara för jag skulle få känna mig lite extra missnöjd
Jag ser ju på filmen att jag har för lång tygel och handen blir för låg. När hon blir spänd behöver jag rida med självförtroende, inte bara släppa ut tygeln och ge upp
Det gör ju inte att det blir bättre. Men den här gången blev jag inte lika besviken, mer driven att få göra om och göra rätt.
Jag vill visa att jag kan, jag vill ge Ärtan bättre förutsättningar att få visa vilken fin häst hon faktiskt kan vara om hon får rätt support från mig!
Inför en start bestämde jag mig för att det enda jag skulle göra var att ha Caspian framme för skänkeln, inne i kontakten. Då fick takt, böjning osv skita sig om det gjorde det men det var viktigt att jag hittade ett framåtläge. Den starten är fortfarande min bästa i livet tror jag. Har ridit på högre % efter, men inte samma häftiga tryck. Mirre går inte riktigt att få dit ännu. Han blir hastig ännu.
