Drömmen om egen häst- dock vill inte min man.

[Roheryn]

Det hela bygger förstås på att man skapar sig ett hästliv där man kan få hjälp om det kör ihop sig. Att ha hästen hemma är kanske inte lösningen då, utan man får se till att stå på ett ställe där man kan köpa hjälp vid behov. Och oavsett vad, behöver man kratta manegen hemma och förbereda partnern på att det kan komma perioder där man behöver åka till stallet (eller hästkliniken) oavsett vad annars som händer. Det är därför det troligen funkar dåligt att köpa häst när man har riktigt små barn. Men TS barn är 7 och 10 och går att stoppa i bilen och ta med sig om man måste.

Jag har inte skrivit att TS man är en självisk idiot, och det har inte TS heller gjort. Men TS beskriver en situation där mannen har egna tidskrävande hobbyer och eget företag (väl? Jag kan ha missförstått) och inte verkar vilja ändra på något för att ge TS plats för sin hobby. Utifrån det har jag berättat hur det var för mig i en lite liknande situation: min lösning var att skaffa så mycket hängslen och livrem som jag kunde i hästtillvaron ( = buffert, möjlighet att köpa hjälp m.m.) och i övrigt styra om min tid så att jag fick ihop det jobbmässigt. För mig var det värt det, inte bara för att jag fick ha min häst utan för att relationen och familjelivet fick mer balans och blev mer jämställt även i övrigt.

Jag håller väldigt mycket med om jämställdshetsaspekten - jag köpte vår första egna häst när min dotter bara var fyra månader, och det innebar att jag var tvungen att lämna dottern hos sin pappa ett par timmar varje dag för att sköta och rida hästen. Det tror jag faktiskt var det bästa jag kunde göra för deras relation (och min mentala hälsa)!

Numera har vi (jag och dottern) flera hästar och egen gård, och det är ett helt annat jobb och åtagande än att "bara" ha en eller två hästar inhyrda, vilket vi hade i många år. Så jag skulle råda TS att börja med en inhyrd egen häst!

 

[Lingon]

Jag har hästarna hemma och sköter dem själv och har gjort så de senaste 15 åren. Det går alldeles utmärkt eftersom jag ,allteftersom åren gått, har jobbat fram lösningar för att förenkla arbetet. Innan hjälpte min mamma mig med lunchhö och ibland intag på kvällen. Maken har insett att han inte har någon som helst talan när det gäller mina fritidsintressen. Lika lite som jag har någon talan om hans. Jag blir, liksom flera andra här, synnerligen provocerad av din mans inställning till ditt fritidsintresse. Så jäkla typiskt att reagera så bara för att man riskerar att bli av med delar av uppmärksamheten till förmån för en fyrbent kärlek.

Så jag säger också KÖR!

Var noga med att tänka igenom allt och gör det så lättskött som möjligt för dig. Uppvärmt vatten, ordnad utfodring som passar hästarna. Hårdgjorda ytor så du slipper lera. Bra lagringsmöjligheter för gödsel. Bra uppställningsplats för skötsel och hovslagare osv.

Jag tror att det bästa är att du tänker dig att sköta allt själv och att dina föräldrar eller annan granne kan ta hand om det om du inte är hemma. Att ha inackorderingar kan kännas bra, men leder inte helt sällan till strul är min erfarenhet.

Men när man är i ett förhållande OCH har barn ihop kan ingen av parterna kör sitt eget race så som du beskriver eftersom man ingått ett avtal som inte går att förhandla om (såvida man inte väljer att avsluta förhållandet). Barnen behöver omvårdnad och uppmärksamhet. De behöver läxhjälp, passning när de är i den åldern, middag på bordet Osv.

Och varför skulle TS önskan att ha häst vara viktigare (eller för den delen mindre viktig) än makens önskan om att umgås med den han valt att leva sitt liv med? Jag blir så provocerad av alla som säger att TS bara ska köra sitt race och skita i vad mannen hon valt att leva sitt liv med tycker. Att ha häst är ingen vanlig hobby. Det är en livsstil. Om livsstilen är viktig för TS ska hon naturligtvis leva så. Men om hon vill hennes man ska vara lycklig också så måste den livsstilen passa in i deras gemensamma liv. Det är bådas ansvar att de till att de kan komma på en bra lösning som funkar för just deras familj.

Ett förhållande (speciellt med barn inblandade) är ett samarbete inte en soloshow (varken för TS eller hennes man). Sen är det ju det bästa om alla i familjen kan få leva sin dröm samtidigt naturligtvis!

Mitt råd till TS är att läsa på ordentligt, prata med folk som har sina hästar hemma, hur mycket kostar allt, hur mycket tid kommer det ta (inledningsvis för att sätta igång och sen per dag när allt är igång) och hur löser man de problem som uppstår på ett sätt som funkar för familjen. Ju mer realistisk data om tid och ekonomi TS kan presentera, desto lättare blir det att få vardagspusslet att gå ihop så att alla i familjen kan leva lyckligt tillsammans. Viktigt här att inte alltför mycket vara beroende av eventuella inackorderingars hjälp. Man vet aldrig hur bra/dåligt det kommer att fungera. Finns stall där det funkar utmärkt och stall där det funkar uselt och stallägaren helst hade varit utan inackorderingar men har inte tiden/ekonomin och det blir sällan bra för någon. Det kan ju vara så att TS man nu är negativt inställd till det men att han när han får fakta på bordet inser att det visst kommer att fungera och kan bli riktigt bra.

 

[Oknytt]

Men när man är i ett förhållande OCH har barn ihop kan ingen av parterna kör sitt eget race så som du beskriver eftersom man ingått ett avtal som inte går att förhandla om (såvida man inte väljer att avsluta förhållandet). Barnen behöver omvårdnad och uppmärksamhet. De behöver läxhjälp, passning när de är i den åldern, middag på bordet Osv.

Och varför skulle TS önskan att ha häst vara viktigare (eller för den delen mindre viktig) än makens önskan om att umgås med den han valt att leva sitt liv med? Jag blir så provocerad av alla som säger att TS bara ska köra sitt race och skita i vad mannen hon valt att leva sitt liv med tycker. Att ha häst är ingen vanlig hobby. Det är en livsstil. Om livsstilen är viktig för TS ska hon naturligtvis leva så. Men om hon vill hennes man ska vara lycklig också så måste den livsstilen passa in i deras gemensamma liv. Det är bådas ansvar att de till att de kan komma på en bra lösning som funkar för just deras familj.

Ett förhållande (speciellt med barn inblandade) är ett samarbete inte en soloshow (varken för TS eller hennes man). Sen är det ju det bästa om alla i familjen kan få leva sin dröm samtidigt naturligtvis!

Mitt råd till TS är att läsa på ordentligt, prata med folk som har sina hästar hemma, hur mycket kostar allt, hur mycket tid kommer det ta (inledningsvis för att sätta igång och sen per dag när allt är igång) och hur löser man de problem som uppstår på ett sätt som funkar för familjen. Ju mer realistisk data om tid och ekonomi TS kan presentera, desto lättare blir det att få vardagspusslet att gå ihop så att alla i familjen kan leva lyckligt tillsammans. Viktigt här att inte alltför mycket vara beroende av eventuella inackorderingars hjälp. Man vet aldrig hur bra/dåligt det kommer att fungera. Finns stall där det funkar utmärkt och stall där det funkar uselt och stallägaren helst hade varit utan inackorderingar men har inte tiden/ekonomin och det blir sällan bra för någon. Det kan ju vara så att TS man nu är negativt inställd till det men att han när han får fakta på bordet inser att det visst kommer att fungera och kan bli riktigt bra.

Fast varför ska det vara på kvinnan att hela tiden kompromissa och skita i sina drömmar, sina mål och sitt liv för att få det att fungera i en familj?

Uppenbarligen kör ju hennes man redan sitt race med flera tidskrävande hobbies, och gud förbjude om hon skulle skaffa sig något eget som inte involverar honom och ta från deras gemensamma tid, nä gud bevars, det går ju ICKET! Dessutom kan en man likväl som en kvinna passa barnen, läsa läxor och laga middag. Du behöver liksom inte två X kromosomer för det.


Ibland blir jag på riktigt mörkrädd över hur vissa av oss lever i 2021 men mentalt tycks vara kvar nånstans kring 1920.

 

[Sleepy]

Ju mer realistisk data om tid och ekonomi TS kan presentera, desto lättare blir det att få vardagspusslet att gå ihop så att alla i familjen kan leva lyckligt tillsammans.

Presentera för vem? Och varför?

 

[Lingon]

Fast varför ska det vara på kvinnan att hela tiden kompromissa och skita i sina drömmar, sina mål och sitt liv för att få det att fungera i en familj?

Uppenbarligen kör ju hennes man redan sitt race med flera tidskrävande hobbies, och gud förbjude om hon skulle skaffa sig något eget som inte involverar honom och ta från deras gemensamma tid, nä gud bevars, det går ju ICKET! Dessutom kan en man likväl som en kvinna passa barnen, läsa läxor och laga middag. Du behöver liksom inte två X kromosomer för det.


Ibland blir jag på riktigt mörkrädd över hur vissa av oss lever i 2021 men mentalt tycks vara kvar nånstans kring 1920.

Fast håller han på med så tidskrävande hobbys? I nuläget lägger de lika mycket tid på hobbys enligt TS. Med egen häst/hästar, eget stall med all skötsel det kräver så kommer TS definitivt vara den som lägger mest tid på sin hobby.

 

[Sleepy]

Fast varför ska det vara på kvinnan att hela tiden kompromissa och skita i sina drömmar, sina mål och sitt liv för att få det att fungera i en familj?

Uppenbarligen kör ju hennes man redan sitt race med flera tidskrävande hobbies, och gud förbjude om hon skulle skaffa sig något eget som inte involverar honom och ta från deras gemensamma tid, nä gud bevars, det går ju ICKET! Dessutom kan en man likväl som en kvinna passa barnen, läsa läxor och laga middag. Du behöver liksom inte två X kromosomer för det.


Ibland blir jag på riktigt mörkrädd över hur vissa av oss lever i 2021 men mentalt tycks vara kvar nånstans kring 1920.

Det skrämmande är att män skaffar sina hobbies bara sådär, utan vidare eftertanke (eller diskussion med partnern) om tidsåtgång eller kostnader. Men kvinnor ska av någon anledning presentera budget och exakta tidsscheman och BE OM LOV? För tänk om hon får mindre tid till sin man och sina barn - och mer till sig själv och sitt eget välmående? Hu.

Dumheter.

 

[Lingon]

Presentera för vem? Och varför?

För sin man och för att de är i ett förhållande och har barn tillsammans. Då planerar man sina liv tillsammans. Vill man inte planera sina liv tillsammans så låter man bli men då är kanske inte gemensamma barn en bra idé. I en familj hjälps man åt så att vardagen går ihop.

 

[Lingon]

Det skrämmande är att män skaffar sina hobbies bara sådär, utan vidare eftertanke (eller diskussion med partnern) om tidsåtgång eller kostnader. Men kvinnor ska av någon anledning presentera budget och exakta tidsscheman och BE OM LOV? För tänk om hon får mindre tid till sin man och sina barn - och mer till sig själv och sitt eget välmående? Hu.

Dumheter.

Tycker du verkligen att eget stall och egna hästar bara är en hobby motsvarande andra hobbys?

 

[Lingon]

Det skrämmande är att män skaffar sina hobbies bara sådär, utan vidare eftertanke (eller diskussion med partnern) om tidsåtgång eller kostnader. Men kvinnor ska av någon anledning presentera budget och exakta tidsscheman och BE OM LOV? För tänk om hon får mindre tid till sin man och sina barn - och mer till sig själv och sitt eget välmående? Hu.

Dumheter.

Jag tycker att hennes man också borde se till att hans hobbies funkar för hela familjen. Nu har TS inte berättat vilka hobbys hennes man har så vi vet ju inte hur tidskrävande de är och hur pausningsbara de är. Hästen är iaf inte ett dugg pausningsbar.

 

[evertsson86]

Jag får ont i magen av din trådstart. Det får mig att tänka på en tid då kvinnor fick be om lov att få arbeta och om de fick lov så fick det såklart inte inkräkta på familjelivet eller sysslorna i hemmet. Jag hade i ditt läge verkligen funderat igenom hur det känns inom dig att han beter sig som om han har någon slags bestämmanderätt över dig och när du har kommit fram till det så ta upp hur det känns med honom. Det här går så mycket djupare än att du vill ha häst.

Du är inte någon form av hjälpreda/assistent som ska fixa och dona åt honom. Ni ska vara jämlika. Det är inte jämlikt att han anser att du ska be om lov för att leva det liv du vill.

Sålänge du betalar för dina hästar så ser jag ingen som helst anledning till att han ska lägga sig i men som sagt, jag tycker att du ska fundera över hur det här känns och ta upp det med honom för det här riskerar att ge bitterhet i ett senare skede annars.

Oj detta lät hemskt och jag vill verkligen förtydliga att så som du beskriver inte är fallet hos oss. Såklart jag känner att jag måste lyfta frågan med honom eftersom vi är en familj. Och att köpa häst är ett stort beslut som jag ändå tycker man borde diskutera innan.
Både tidsmässigt och ekonomiskt trots att det är ”mina pengar”

 

[Sleepy]

För sin man och för att de är i ett förhållande och har barn tillsammans. Då planerar man sina liv tillsammans. Vill man inte planera sina liv tillsammans så låter man bli men då är kanske inte gemensamma barn en bra idé. I en familj hjälps man åt så att vardagen går ihop.

Det en gör i ett förhållande är att önska varandra att vara lyckliga och trivas med livet. Ts man bör lyssna på vad hon drömmer om att göra med sitt liv och stötta henne i det, för att han älskar henne och vill se henne lycklig:

"Jag har haft en dröm om att skaffa en egen häst sen jag var typ10 år. Men i den åldern var det ju såklart bara en dröm.
Nu är jag 35 år och har egentligen alla förutsättningar för att skaffa egen häst."

 

[evertsson86]

Först ville jag dundra på som en oxe som sett rött mest för att jag blev så irriterad på inställningen till din man. Men sen när jag tänker efter lite, det är ju en del att tänka på innan man skaffar häst. Som dom flesta av oss som haft häst/hästar vet är det mer en livsstil än en hobby och det är klart att det påverkar ens förhållande och familjelivet. Så att ha en plan för ekonomin, resor, barnas intressen, läxhjälp, egentid för partner, tid tillsammans som par etc, det tåls ju att diskuteras. Så gör en plan tillsammans, som någon nämnt i tråden, kanske börja med att hyra häst? Jag ser mest positivt med att ha häst, tänker att tiden ni sedan har tillsammans blir så mycket bättre om båda tillåts leva sitt liv både som individer och som en del av familjen. Om ni sätter er ner och har en ordentlig diskussion kanske han blir mer positivt inställd. Hoppas på att ni hittar en bra lösning så att alla kan må bra och ha det roligt tillsammans och var för sig

Tack!

 

[Lingon]

Oj detta lät hemskt och jag vill verkligen förtydliga att så som du beskriver inte är fallet hos oss. Såklart jag känner att jag måste lyfta frågan med honom eftersom vi är en familj. Och att köpa häst är ett stort beslut som jag ändå tycker man borde diskutera innan.
Både tidsmässigt och ekonomiskt trots att det är ”mina pengar”

Ja men precis, man är ju en familj och i en familj så pratar man igenom stora beslut som påverkar hela familjen. Det betyder inte att man ber om lov. Men man kan säga att det här är jätteviktigt för mig. Så här hade jag tänkt lösa det här och det här. Det kommer ta si och så mycket tid/pengar. Vad tror du? Kan vi få det att funka?

Och om du vill ha inackorderingar så tycker jag definitivt att din man måste vara med på det eftersom inackorderingarna faktiskt kommer vara hemma på er gård dagligen. Där tycker jag att man får acceptera om den ena inte vill ha folk springande.

 

[Lingon]

Det en gör i ett förhållande är att önska varandra att vara lyckliga och trivas med livet. Ts man bör lyssna på vad hon drömmer om att göra med sitt liv och stötta henne i det, för att han älskar henne och vill se henne lycklig:

"Jag har haft en dröm om att skaffa en egen häst sen jag var typ10 år. Men i den åldern var det ju såklart bara en dröm.
Nu är jag 35 år och har egentligen alla förutsättningar för att skaffa egen häst."

Och om hennes dröm gör honom olycklig? Har inte hon då en skyldighet att göra honom lycklig också? Eller är den som först säger sin dröm som får den förverkligad och den andra ska bara ge och ge? Ett förhållande blir alltid bättre om man istället respekterar varandra och ger och får. Inte bara tar.

 

[Sleepy]

Och om hennes dröm gör honom olycklig?

Då är det läge att kasta ut honom.

 

[Capybara]

Oj detta lät hemskt och jag vill verkligen förtydliga att så som du beskriver inte är fallet hos oss. Såklart jag känner att jag måste lyfta frågan med honom eftersom vi är en familj. Och att köpa häst är ett stort beslut som jag ändå tycker man borde diskutera innan.
Både tidsmässigt och ekonomiskt trots att det är ”mina pengar”

Du har beskrivit att:

- han har eget företag, du jobbar deltid
- du sköter mer i hemmet
- han spelar hockey och paddel samt tränar
på gym
- du har en medryttarhäst långt borta som tar en del tid att pendla till - och som han tycker tar för mycket tid.

Utifrån denna beskrivning: kan du se varför en del har reagerat på att det låter lite orättvist? Sen kan det förstås finnas aspekter som vi inte har koll på - det vet ju bara du själv.

I allmänhet, om än inte i samtliga fall, är det väl fortfarande så att lejonparten av ansvaret för barn och hem landar på kvinnan. Jag tror därför att många av oss som svarar har erfarenhet, egen eller andras, av att kvinnor får kämpa fram tid för sina intressen mycket hårdare.

Utifrån detta: kan ni kartlägga tiden? Jag vet att många är motståndare till denna typ av ”millimeterrättvisa”. Men det går inte ändra på det man inte ser.

 

[Habina]

Alltså pengarna kan jag rådda och tiden också, men visst jag kommer ju vara borta lite varje dag men jag tror inte familjen står och faller på det.
Jo han spelar hockey, gymmar och spelar paddel så han har också fritidsintressen.

Här står det om makens hobbies @Lingon TS uppskattar att det går åt ca 8 h per person, men sedan tittar maken också på fotboll på tv, vilket just nu gör att han lägger mer tid på sina intressen (sen kan det mycket väl vara så att TS räknat fel, åt ena eller andra hållet, det vet vi ju inte).

 

[Lingon]

Då är det läge att kasta ut honom.

Eller läge för honom att dumpa henne om hon bara kör över honom i den här frågan. Men nu låter det som att TS och hennes man har ett lite sundare synsätt än du så jag tror nog att det finns en chans att lösa det bara de båda två är villiga till det.

 

[Lingon]

Du har beskrivit att:

- han har eget företag, du jobbar deltid
- du sköter mer i hemmet
- han spelar hockey och paddel samt tränar
på gym
- du har en medryttarhäst långt borta som tar en del tid att pendla till - och som han tycker tar för mycket tid.

Utifrån denna beskrivning: kan du se varför en del har reagerat på att det låter lite orättvist? Sen kan det förstås finnas aspekter som vi inte har koll på - det vet ju bara du själv.

I allmänhet, om än inte i samtliga fall, är det väl fortfarande så att lejonparten av ansvaret för barn och hem landar på kvinnan. Jag tror därför att många av oss som svarar har erfarenhet, egen eller andras, av att kvinnor får kämpa fram tid för sina intressen mycket hårdare.

Utifrån detta: kan ni kartlägga tiden? Jag vet att många är motståndare till denna typ av ”millimeterrättvisa”. Men det går inte ändra på det man inte ser.

Varför är det värre att spela hockey,padeloch gå på gym än att ha häst? TS har sagt att de är borta från hemmet pga hobbys lika länge i dagsläget (8 h var). Och vi kan nog alla enas om att det tar längre tid att ha egna hästar+stall än vad det tar att ha medryttarhäst två dagar i veckan.

 

[Lingon]

Här står det om makens hobbies @Lingon TS uppskattar att det går åt ca 8 h per person, men sedan tittar maken också på fotboll på tv, vilket just nu gör att han lägger mer tid på sina intressen (sen kan det mycket väl vara så att TS räknat fel, åt ena eller andra hållet, det vet vi ju inte).

Ja, och TS kanske läser bok, tittar på filmer/serier, går promenader eller vad nu TS gör förutom att ha medryttarhäst.