Sv: Dyr hästaffär för säljaren
Knapplån** (och väldigt långt)
Själv har jag hamnat i två tråkiga situationer, som köpare. Ingen av gångerna skyller jag på säljaren, men en av gångerna så valde vi ändå att reklamera köpet. Båda gångerna hävdar jag att det är veterinärens "fel" i det hela eller hur man ska uttrycka det på bästa sätt. Självklart så är veterinärer mänskliga, men i just dessa fall har det blivit bekymmer för oss. Jag vill själv säga att jag är livrädd för att vara säljare. På många besiktnigar så går hästen inte igenom på röntgen och hästens värde sjunker extremt, och om hästen går igenom så kan man ändå inte vara lugn förrens det gått tillräckligt lång tid för att det inte ska gå att häva köpet. Som köpare, om det verkligen ÄR fel, så är det inte heller konstigt att man vill reklamera, mkt pengar som står på spel. Hela hästhandeln är egentligen ett enda stort risktagande. Ska berätta lite om mina "problem" och hur det blivit löst:
Fall 1.
Provrider en 6åring som jag fastnar för. Han provrids på hackamore med förklaringen att han nyss dragit vargtänder. Provrider igen några dagar senare men på bett. Han slår lite med huvudet men både förmedlare och jag förutsätter att det beror på de nydragna tänderna. Jag köper hästen efter en klinikbesiktning UA. Hästen röntgas INTE eftersom det finns plåtar UA som är mindre än ett år gamla. Veterinär tycker det är helt onödigt och det låter rimligt i våra öron. Problemen börjar dyka upp ganska snart hemma. Så fort jag börjar sätta lite högre press på hästen så kommer protesterna. Dessutom börjar hästen tappa hull trots massor av foder och vi får råd av tränare att åka till tandläkare med hästen eftersom han nyligen är åtgärdad i munnen. Hos våran tandläkare (en av landets mest kända) så syns på röntgen en stor spricka i en tand samt lite annat som behöver åtgärdas. Tandläkaren kan inte garantera att detta har varit problemet till smärtan men ser det som en möjlighet. Efter behandling och vila så sätter jag igång hästen igen men problemen blir värre. Det blir rent livsfarligt att rida eftersom hästen ställer sig rätt upp och är nära att slå över. Hästen ställs av och en snabb kontakt sker med den som förmedlade hästen. Detta ville vi alltså göra INNAN veterinärbesök så köparen får veta att inte allt är som det ska, utifall det är något gammalt. Vi åker till klinik för utredning, detta är 4månader efter köp. Hästen böjs, INGEN reaktion. Hästen longeras, ingen speciell hälta men veterinären tycker hästen saknar "gnista". En testryttare som också är veterinärassistent på kliniken ska "provrida", han rider ett halvt varv på volten innan han håller på att slå över och hoppar därför av. Hästen röntgas. På ena bakknät så ser veterinären en deffekt på skelettet. Direktkontakt tas med säljaren på plats som ger veterinären och oss tillåtelse att ta del av gamla röntgenplåtar. Och vad ser vi inte där? Jo, samma deffekt finns på de gamla plåtarna som skulle vara UA. Hästen bedövas på det aktuella stället och är då helt ridbar. Vi vill reklamera köpet och förra ägaren gör det utan problem. De är mkt välkända och vill inte få dåligt rykte. Vi får tillbaka inköpssumman samt kostnaden för utredningen. Vi blev glada att det gick komplikationsfritt samtidigt som det är synd om säljaren som trodde han sålde en häst som var helt ok för att veterinären som röntgat när de själva köpte hästen hade missat detta. Vi krävde absolut inte ersättning för hästens omkostnader gällande box, foder, hovslagare mm.
Fall 2
Ska nu köpa mig en ny häst. Hittar en 7åring som tävlat med bra resultat. UA på böjprov men veterinären säger att han är "något trång" i glidleden (?) på ena bakbenet men att det inte kommer att påverka hästen alls och är helt ofarligt. Vi frågar om det inte är risk för spatt men veterinären hävdar att det inte är det. Vi köper hästen och allt känns bra. Tränar och tävlar utan problem, hästen är mkt ridbar. Men efter ett år så ändras allt. Hästen börjar tappa bjudningen och efter att han första gången under tiden jag haft honom stannar (på en tävling) så går jag till veterinären som besiktat på tävlingsplatsen. Hon böjer inte men konstaterar att hästen ser ojämn ut i kroppen, som om han går och avlastar. Rekomenderar oss att åka till klinik. På kliniken röntgas hästen och veterinären säger att han har spatt. Vi återberättade vad veterinären som besiktat vid köpet sade och veterinären vill då kolla på plåtarna från då. Vi bekostade ju den röntgen och äger därför plåtarna så veterinären får kolla på dem. SOLKLAR spatt säger han, på BÅDA benen även på gamla plåtarna. Ett mycket tråkigt besked för oss. Men vi orkar inte dra igång en reklamation igen och dessutom så känner vi att det verkligen inte är säljarens fel utan veterinärens. Dessutom så hade vi inte kontaktat förra ägaren när problemen började och innan utredningen, så vi tyckte att detta får vi försöka få bukt med själva, bära eller brista. Vi tar kontakt med veterinären som besiktat hästen men hon hävdar fortfarande att det inte är spatt. Fler veterinärer på min klinik får titta på plåtarna och alla säger att det ÄR spatt, utan tvekan, inte ens bara lite. Vi behandlar med tildrén, med kortvarig positiv effekt, vi behandlar sedan men kortison med ännu kortvarigare positiv effekt. Veterinären på kliniken utesluter operation och vill dömma ut hästen. Detta är 10 månader efter första behandling, och hästen blir bara sämre och sämre och är nu även halt i hagen, inte bara under ryttare. Tyvärr visar det sig inte vara så enkelt. Veterinären som besiktade och som hävdar att det ej är spatt, har mkt god relation med försäkringsbolaget (vilket vi ej visste innan) och försäkringsbolaget sätter sig på tvären, tycker att vi inte gjort tillräckligt. Vi får välja på att få halva summan och T-märka eller fortsätta behandla, något annat är det inte tal om. Grejen är det att T-märka en halt valack som uppenbarligen lider, och som ingen kan använda som promenadhäst känns bara patetiskt och hemskt. Hästen i fråga är 178 hög, svårfödd, lättsressad och rädd för karlar, inte ens om han skulle hålla som promenadhäst skulle han vara lämplig för det. Dessutom så skulle vi förlora 75000 av inköpsvärdet på det.
Vi får helt enkelt på försäkringsbolagets begäran byta klinik och fortsätta behandling. (Man kan ju undra om de ifrågasätter sina kollegors kompetens om de begär klinikbyte). Nya kliniken kollar på hästen, kollar på plåtarna och frågar varför hästen lever. Vi behandlar men ingen förbättring sker och även denna veterinär skriver ett intyg om utslagning. Sedan så tar det två månader (!) innan vi försäkringsbolaget ger oss klartecken att avliva. Hästen tas bort 4,5 månad efter första utdömningen.
Sista fallet hade egentligen inte att göra med att häva köpet, men visar att man inte alltid kan lita på veterinärer heller. Både vi som köpare samt säljaren hamnar i kläm och framförallt sista fallet blev extremt kostsamt för oss.
Sen tycker jag synd om alla säljare som ska sälja hästarna varav en stor del har röntgendeffekter så hästarna inte accepteras av försäkringsbolaget. Jag har vid ett par tillfällen fått avböja köp pga detta och då står säljaren med en frisk häst som tappat halva värdet. Jag är själv intresserad av avel men är livrädd för allt vad som gäller besiktningar, försäljning mm.
Ni får gärna reflektera över mina "fall" och säga vad ni tycker om det hela samt om det är något som är otydligt.
Mvh Maria