Ekonomiskt risktagande vs livskvalitet

[Truddelutt]

Hej allihopa! Jag står inför ett beslut och skulle uppskatta lite utomstående perspektiv.

Jag är på väg att (nog) köpa ett litet fritidshus i Roslagen, något jag drömt om länge. Har letat hus länge, och inte hittat något som känns rätt i magen. Nu har jag hittat fritidshuset som känns rätt i magen, och området är supermysigt. Men, det är dyrare än jag hade tänkt mig. Huset behöver också en del kärlek (badrum och lite på taket) och när jag räknar på helheten – köpeskilling, renoveringsbehov och löpande kostnader – landar jag på att jag skulle ha några tusen kronor kvar i månaden till sparande och nöje plus en buffert som täcker det mesta av det kända renoveringsbehovet men inte med jättemycket marginal.

Det som gör mig kluven är att det inte är en ekonomiskt “trygg” affär, jag skulle gå från att kunna spara en hel del varje månad till att leva betydligt snålare, och inte kunna spara mycket. Samtidigt vet jag att naturen, ett eget ställe att odla på och en plats att komma bort till betyder otroligt mycket för mig, och jag har längtat efter det här länge. Men blir så kluven mellan ekonomisk trygghet och längtan efter stuga!

Så min fråga till er: hur har ni resonerat när ni stått inför liknande vägval, ekonomisk trygghet och möjlighet till stort sparande kontra något som ger livskvalitet men innebär en ekonomisk risk? Är det något ni ångrat, eller något ni är glada att ni vågade göra? All input uppskattas

 

[Dorinda]

Jag hade nog köpt. Ett fritidshus i Roslagen borde vara tämligen lättsålt om det blir för tajt i ekonomin senare

 

[Tiffany]

Vi köpte stuga dyrare än vad som var tänkt det var 2011. Det blev inga marginaler över efter köp och nödvändiga renoveringar behövde lägga om taket t ex.
Nu har jag varit i stugan mesta tiden sen i början på maj. Och det är helt underbart att ha någonstans att vara på sommarhalvåret.
Har väl ångrat oss några kortare stunder när vi stått med renovering och underhåll med tummen mitt i handen och för lite pengar.
Men i längden har det varit så mysigt att ha en stuga.
Så köp om den känns rätt och du har möjlighet!

 

[sjoberga]

Hej allihopa! Jag står inför ett beslut och skulle uppskatta lite utomstående perspektiv.

Jag är på väg att (nog) köpa ett litet fritidshus i Roslagen, något jag drömt om länge. Har letat hus länge, och inte hittat något som känns rätt i magen. Nu har jag hittat fritidshuset som känns rätt i magen, och området är supermysigt. Men, det är dyrare än jag hade tänkt mig. Huset behöver också en del kärlek (badrum och lite på taket) och när jag räknar på helheten – köpeskilling, renoveringsbehov och löpande kostnader – landar jag på att jag skulle ha några tusen kronor kvar i månaden till sparande och nöje plus en buffert som täcker det mesta av det kända renoveringsbehovet men inte med jättemycket marginal.

Det som gör mig kluven är att det inte är en ekonomiskt “trygg” affär, jag skulle gå från att kunna spara en hel del varje månad till att leva betydligt snålare, och inte kunna spara mycket. Samtidigt vet jag att naturen, ett eget ställe att odla på och en plats att komma bort till betyder otroligt mycket för mig, och jag har längtat efter det här länge. Men blir så kluven mellan ekonomisk trygghet och längtan efter stuga!

Så min fråga till er: hur har ni resonerat när ni stått inför liknande vägval, ekonomisk trygghet och möjlighet till stort sparande kontra något som ger livskvalitet men innebär en ekonomisk risk? Är det något ni ångrat, eller något ni är glada att ni vågade göra? All input uppskattas

Just stuga skulle jag aldrig köpa eftersom det är ett helvete att hinna med underhållet på sin ordinarie bostad. Men det beror såklart på hur man bor.

Annars tänker jag att en ekonomisk risk som man tänker ska ge livskvalitet är värt det, så länge det inte handlar om att man sannolikt riskerar att inte kunna försörja sig eller de man försörjningsansvar för. Dessutom får man ändra sig om det visar sig att man hade fel.

Så ställer man det mellan ”stort sparande” och livskvalitet så är pengar i finanssystemet inte värda ett halvt ruttet lingon för mig.

 

[escodobe]

Jag lägger betydligt mer än jag "borde" på mitt fritidsintresse. Jag "borde" spara mycket mer om jag var förståndig. Men samtidigt så tänker jag att jag ändå vid två tillfällen misslyckats tt göra "bostadskarriär" och jag har en hyresrätt jag trivs i och ingen annan människa att ta ansvar för. Visst jag kanske kommer ångra mig bittert över alla mina ekonomiskt dumma beslut jag tagit i mitt liv när jag blir en ganska fattig pensionär men det jag gör på mln fritid och som är "mitt liv" har trots allt ett bäst före datum fysiskt. Jag har realistiskt 15 kanske max 20 år på mig att göra allt det jag vill innan kroppen kommer börja begränsa. Dvs om inget oförutsett händer som sätter stopp innan.
Men vem vet om jag ens hinner bli pensionär - jag vill ha livskvalitet Nu. Jag har redan haft en så stor del av mitt liv som sugit pga olika orsaker att jag inte vill offra mer av det för en framtid man inte ens vet om man får uppleva.
Jag har inga skulder mer än CSN, jag kan klara ett par månader utan inkomst och jag kan lappa ihop katten och bilen om det behövs. Det får liksom duga.

 

[manda]

Jag har levt med mindre ekonomiska marginaler än vad som är kutym, för att kunna resa, volontärarbeta och studera utomlands. Under en stor del av förra decenniet jobbade jag (efter att ha bränt ut mig) i snitt tre månader om året. Byggde inget sparande utan jobbade för att kunna betala CSN, resa tor och uppehälle. Det var fantastiska år! Samtidigt har jag (och samhället) betalat rejält för det eftersom jag blev sjuk strax efter hemkomst. Tack och lov var jag i systemet igen (med sjukvård och försäkringskassa osv) men med låg SGI. Det har ekonomiskt sett stått mig väldigt dyrt senaste drygt sex åren (levt betydligt under normen för kostnadsutrymme) och jag skulle gärna gjort just ett delval annorlunda i allt detta om jag kunnat backa tiden. Men jag ångrar inte för en sekund att jag den perioden valde livskvalitet framför ekonomisk trygghet, även om jag ”betalat för det” nästan lika länge efteråt som själva perioden varade. Det har förändrat mitt liv otroligt positivt.

Det jag gjorde är såklart annorlunda än ett fastighetsköp på många sätt men jag skulle definitivt inte tycka det vore en bra idé att avstå stugan. Om något, kolla hyresmöjligheter istället, om du både vill ha kakan och äta den?

 

[Palermo]

När jag köpte min häst var det ett beslut under liknande osäkerhet. Jag valde hästen. Det är ca 19 år sedan. Det har inte varit stabilt oavbrutet under de 19 åren, men jag har löst det. Utan ånger.

 

[farin]

Om det är livskvalitet för dig så tänker jag att du behöver prova! Skulle det inte bli som du tänkt dig, oavsett om det handlar om fritidshuslivet, ekonomi eller att något annat känns mer lockande, så kan du alltid sälja igen. Eventuellt går du inte med vinst, eller till och med back om marknaden vänder totalt, du köper för ett överpris eller du måste få sålt oavsett tidpunkt.
Men mest troligt kommer du trivas med din stuga och njuta av den i många år
(Jag ångrar fler saker jag missat att hoppa på, inklusive ett hus att köpa, än saker jag faktiskt gjort. Letar nu hus, men inget duger för jag jämför med det jag inte köpte...)

 

[Görel]

Livskvalitet helt klart! Vi vet att vi lever nu, hur långa våra liv blir vet vi inte ännu.
Det finns allt för många som snålat och gnetat och inte unnat sig mycket, som sen råkat ut för något som gör att de aldrig fått glädje av sina besparingar.

 

[SaraXX]

Vad är det du ska uppnå med ditt sparande som trumfar livskvalitet?

 

[corzette]

Vårt hus ligger i en liten bruksort. Vi köpte jättebilligt, husen ÄR billiga här. När vi kommer ha renoverat klart kommer vi ALDRIG få igen pengarna. Men det här är där vi vill bo. Vi kommer få ett hus som kommer hålla livet ut. Så även om det är ett ekonomiskt dåligt beslut att köpa och renovera det här huset gör vi det gladeligen...

Livskvalite är underskattat. Men med det sagt måste man förvisso känna att man kan tillgodogöra sej den Så det inte blir "drömkåken" (Film med Björn Skifs)

 

[Saigon]

Jag hade köpt under förutsättning att priset för stugan är motsvarande marknadsvärde och inte ett överpris. För så länge det är till marknadsvärde så kan du förhoppningsvis sälja (och utan förlust ) om du skulle behöva.

 

[Bison]

Livskvalitet är värt så mycket mer en massa pengar på banken.
Jag hade köpt stugan och njutit av livet.

 

[MiniLi]

För mig hänger ekonomisk trygghet och livskvalitet ihop, men då menar jag trygghet att veta att jag har god marginal med mina utgifter. Jag är däremot usel på att spara pengar. Om du känner att du har råd och inte kommer behöva oroa dig över ekonomin så köp! Såklart förutsatt att stugans pris och renoveringar tillsammans inte överstiger vad du skulle kunna sälja för sen

 

[Palermo]

Livskvalitet är värt så mycket mer en massa pengar på banken.
Jag hade köpt stugan och njutit av livet.

Fast om man blir orolig för ekonomin, så njuter man ju inte. Det är väl liksom haken här.

 

[Bison]

Fast om man blir orolig för ekonomin, så njuter man ju inte. Det är väl liksom haken här.

Ts bad om råd, jag gav mitt råd.

 

[Iamia]

Jag tycker nog att husköp (stuga också) ändå är en av de bättre sakerna man kan spendera sina pengar på?

Har själv nyligen funderat lite på antingen husbil eller stuga. Husbil är ju egentligen ett bra sätt att bara kasta pengarna i sjön. Stuga ger bättre chans att få tillbaka sina pengar (kanske t o m med vinst om man har tur).

 

[farin]

Jag tycker nog att husköp (stuga också) ändå är en av de bättre sakerna man kan spendera sina pengar på?

Har själv nyligen funderat lite på antingen husbil eller stuga. Husbil är ju egentligen ett bra sätt att bara kasta pengarna i sjön. Stuga ger bättre chans att få tillbaka sina pengar (kanske t o m med vinst om man har tur).

Men att köpa en stuga om man vill åka runt till olika platser och röra sig mer när man är ledig är väl verkligen att kasta pengarna i sjön? Jag tänker att man använder pengarna till det som ger mest välmående, oavsett om det är en ekonomiskt klok investering eller inte

 

[tanten]

Jag lever med mycket små marginaler. Skulle kunna ha bättre maginaler och ekonomisk trygghet om jag sålde mitt hus. Men jag vill inte bo så att jag inte längre är hemma så fort jag stängt ytterdörren bakom mig.

Självklart kommer en dag när hälsan kommer att tvinga mig flytta. Men tills dess lever jag mitt liv här. Det är värt det.
Pengar på banken väger inte upp det liv jag lever nu. Trots att jag lever fattigt.

Pengar vs livskvalitet. För mig vinner livskvalitet, så länge det är möjligt.
TS - Hus går att sälja.

 

[Iamia]

Men att köpa en stuga om man vill åka runt till olika platser och röra sig mer när man är ledig är väl verkligen att kasta pengarna i sjön? Jag tänker att man använder pengarna till det som ger mest välmående, oavsett om det är en ekonomiskt klok investering eller inte

Jo, men rent ekonomiskt är det ju skillnad. Och TS ville ha stuga men var orolig att det inte var en ”trygg” affär.