B
Bella70
Har inte skrivit här innan men tänkte att jag kankse kunde få något gott råd av utomstående. I måndags råkade min foderhäst ut för en hemsk olycka. Han hade under natten fastnat med båda bakbenen i ett färister, och vi blev tvungna att avliva honom på plats. Inget svårt beslut då han led så, men sorg och tomhet finns. Han och min 1-åring hade gått i nya hagen med ny flock i 3 dagar pga. att 1-åringen hade kastrerats några dagar innan och behövde springa och så gick det bara valacker här. Efter olyckan frågade markägaren om jag ville ta hem min 1-åring om det kändes lugnare för mig de skulle inte bli arga. Jag tog hem honom han var så förvirrad och olycklig så jag tyckte han skulle få gå i sin gamla vana flock. Nästa dag kommer markägaren som jag är granne med ned till stallet när jag hämtar hem hästarnas saker. Får då en last av anklagelser lastade på mina redan tyngda axlar. De hade inte sovit på natten sett allt det hemska (som om inte jag gjort det) och kunde de inte jobba så var det hela mitt fel för att jag tagit hem Brizing och inte längre hade något förtroende för dem. Jag kunde inget säga blev förkrossad! Bara hummmade och nickade, sa bara att jag trodde de inte ville ha kvar min häst där längre att det var lugnare för dem. Jag har inte klandrat någon för det som hänt, finns ingen att klandra det var en olycka. Det jag har gjort är att ha handlat i god tro! Till min undran efter långt utlägg. Gjorde jag helt helt fel i att ta hem Brizing till kompisarna?