En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 12

Status
Stängd för vidare inlägg.
Menar du det som att det är lika vanligt med mens under graviditet som under amning? Jag hävdar inte motsatsen utan blev mest förvånad eftersom min upplevelse av de runt mig är att var och varannan fick mens trots amning men har aldrig hört om någon som haft mens under graviditet. Enstaka blödningar absolut inte men inte i mängd, tid, och återkommerande som mens.
Nej alltså jag menar att man (okej jag) mest hört om folk som tror att medan man är gravid eller ammar så har man inte mens. Men så dyker det upp en hel del som har mens ändå. Jag har noll och ingen statistik mer än att ha hängt i gravidtråden i snart tio år.
 
Ja, men är väl dags att göra er sällskap här.
31 år och har en dotter på 2,5 år.
Eftersom dottern blev till på första försöket så ville vi inte börja göra syskon för tidigt, för att sambon ska hinna bli klar med studierna i vår osv innan (så jäkla dumt såhär i efterhand). Det är inte lika självklart denna gången. 4:e försöket och nu vet jag inte ens vad som händer. Har cyklar på 27-30 dagar, mensen borde kommit ons-fre förra veckan, uteblev och jag började ju få förhoppningar minst sagt. Min bästa vän hörde av sig i fm och sa att hon plussat, och jag berättade om min uteblivna mens, fnittriga båda två och jag snabbt som attan iväg till apoteket för att köpa grav test, tvär negativt, inte en tillstymmelse till något streck. Besvikelsen är enorm :(

Fattar inte ens varför cykeln helt fuckat upp nu helt plötsligt även, den är alltid 27-30 dagar. Kanske är som dem säger att man tänker på det för mycket? Men är ju sjukt att man kan tänka bort mensen.
Så nu får man väl försöka chilla ner en aning och vänta in mensen :meh:

Det där med att man skulle kunna övertänka så mycket att det påverkar ens fertilitet måste rimligen vara en myt. Kroppen ska nog vara under mycket svår stress för att det ska påverka ens förmåga att bli med barn.

Förstår att det måste kännas konstigt när det första gick så lätt, men försök tänka att det inte är något onormalt alls att det inte hänt ännu. Jag startade en tråd här för något år sedan där jag frågade hur det gått för personer som har barn. Svårt eller lätt, snabbt eller långsamt. Det jag la märke till var att många haft det olika med syskonen. Ena gått plättlätt och det andra tog längre tid, eller tvärtom. Jag har nog tidigare tänkt lite att man antingen har lätt eller svårt, men lärde mig att det kan ha varit både och för samma person. Med det sagt så behöver det ju absolut inte bli svårt för er med den andre, det kanske bara är nästa eller ett par försök fram! Så försök slappna av, inte för fertilitetens skull men för din egen :heart
 
Det där med att man skulle kunna övertänka så mycket att det påverkar ens fertilitet måste rimligen vara en myt. Kroppen ska nog vara under mycket svår stress för att det ska påverka ens förmåga att bli med barn.

Förstår att det måste kännas konstigt när det första gick så lätt, men försök tänka att det inte är något onormalt alls att det inte hänt ännu. Jag startade en tråd här för något år sedan där jag frågade hur det gått för personer som har barn. Svårt eller lätt, snabbt eller långsamt. Det jag la märke till var att många haft det olika med syskonen. Ena gått plättlätt och det andra tog längre tid, eller tvärtom. Jag har nog tidigare tänkt lite att man antingen har lätt eller svårt, men lärde mig att det kan ha varit både och för samma person. Med det sagt så behöver det ju absolut inte bli svårt för er med den andre, det kanske bara är nästa eller ett par försök fram! Så försök slappna av, inte för fertilitetens skull men för din egen :heart
Ett mycket tydligt exempel på att fertiliteten inte går ner under stress är att det i alla tider har fötts fler barn under krig än under fredstider. Krig måste vara det absolut mest stressande en människa kan vara med om så tanken att stress skulle kunna påverka fertiliteten negativt kan vi alla lämna bakom oss. Det är, har alltid varit och kommer för alltid att förbli en myt.
 
Ett mycket tydligt exempel på att fertiliteten inte går ner under stress är att det i alla tider har fötts fler barn under krig än under fredstider. Krig måste vara det absolut mest stressande en människa kan vara med om så tanken att stress skulle kunna påverka fertiliteten negativt kan vi alla lämna bakom oss. Det är, har alltid varit och kommer för alltid att förbli en myt.
Jag tänker ändå att det finns individuella skillnader. För mig räcker det med vanlig vardagsstress för att min fertilitet inte ska vara på topp. Och när jag tydligt får skillnad i min stressbearbetning och framför allt återhämtning så börjar min pcos-kropp så sakta att funka igen.

Väldigt många olika faktorer påverkar detta med stresshantering för mig. Både mentala (upplevd stress, upplevd återhämtning, sinnesstämning) och fysiska (näring/mineraler/vitaminer, sömn, andning, nivå av insulinresistens, spänningar i kroppen, nivå av fysisk aktivitet, överbelastningar i kroppen, mediciner).
 
Jag tänker ändå att det finns individuella skillnader. För mig räcker det med vanlig vardagsstress för att min fertilitet inte ska vara på topp. Och när jag tydligt får skillnad i min stressbearbetning och framför allt återhämtning så börjar min pcos-kropp så sakta att funka igen.

Väldigt många olika faktorer påverkar detta med stresshantering för mig. Både mentala (upplevd stress, upplevd återhämtning, sinnesstämning) och fysiska (näring/mineraler/vitaminer, sömn, andning, nivå av insulinresistens, spänningar i kroppen, nivå av fysisk aktivitet, överbelastningar i kroppen, mediciner).
Individuella skillnader finns såklart. Precis som min mens försvann när jag hamnade under 21 i bmi (jag ser dock ut som ett benrangel då, verkligen ingen vacker syn och jag hade stl 32-34 på kläder) medans andra har kvar sin mens även vid riktig undervikt men när man pratar om att människor ska slappna av för att bli gravida så är det bara fel fel fel. Vi människor fungerar generellt inte så att vi blir mindre fertila vid stress. Vi blir inte ens mindre fertila vid svält (vilket verkligen är stress för kroppen) förren det är riktigt riktigt illa. Att säga till någon att hen ska slappna av för att bli gravid är att bara lägga än mer skuld och jobbiga känslor på den som redan mår väldigt dåligt. Det tycker inte jag att man ska göra.

Sedan att man ser till att fylla på med bra näring, se till att man får i sig både vitaminer, mineraler och aminosyror i lagom mängd, att röra på sig, att se till att kroppen mår väl på alla sätt är såklart en fördel men det är det ju alltid, inte bara vid önskan att bli gravid. Mitt första barn blev till när jag fortfarande var anorektiker. Jag hade ingen mens och hade inte haft på länge men uppenbarligen fick jag ägglossning och lyckades träffa den. Ibland är det bara så att det blir en lyckoträff medans det andra gånger är så väldigt mycket svårare men jag tycker inte att man ska lägga ytterligare press på någon som redan har det jobbigt genom att säga att "bara du slappnar av så kommer du bli gravid".
 
Jag läste någonstans, och har för mig att det faktiskt stämmer med, att för ett fullt "normal-fertilt par" är det c.a 25-35% chans att bli gravida OM man prickar rätt mitt på ägglossningen. Det tycker jag hjälpte mig att inte oroa mig i förtid ens för 7-8 mån sen, att det är trots allt mkt tur och slump som ska till.
 
Jag läste någonstans, och har för mig att det faktiskt stämmer med, att för ett fullt "normal-fertilt par" är det c.a 25-35% chans att bli gravida OM man prickar rätt mitt på ägglossningen. Det tycker jag hjälpte mig att inte oroa mig i förtid ens för 7-8 mån sen, att det är trots allt mkt tur och slump som ska till.

Ibland känns graviditet lite som ett mysterium, tycker jag. Men ja, jag tror också att mycket är tur och slump. Sen förstår jag att man blir både orolig och otålig. Jag har haft vänner som fått missfall och andra där det tagit tid att bli med barn, vilket resulterat i en oerhört oro hos dem. När man står utanför är det ju enkelt att se att det som sker är inom normala ramar, och inget anledning att bli orolig. Men när man är mitt i det själv så känner man såklart annorlunda.
 
Jag läste någonstans, och har för mig att det faktiskt stämmer med, att för ett fullt "normal-fertilt par" är det c.a 25-35% chans att bli gravida OM man prickar rätt mitt på ägglossningen. Det tycker jag hjälpte mig att inte oroa mig i förtid ens för 7-8 mån sen, att det är trots allt mkt tur och slump som ska till.
Fast det där med 7-8 månader är en sanning med modifikation. Problemet är att det är ett medelvärde. Då det finns några väldigt få som blir gravida efter två år så blir värdet lite skevt.

Det normala är att bli gravid efter 1-3 månader (cirka 1-3 försök). Sen finns det några eftersläpare som blir gravida efter 6 till 8 månader. Men ju längre man kommer från 1-3 månader ju större risk är det att man kommer behöva hjälp.
 
Jag opererade bort min endometrioscysta på äggstocken i måndags och punkterade en liten till på andra äggstocken! 🎉 Känns skönt att ha rensat ut det även om jag fick betala hela kalaset själv. Nu påbörjar vi visumprocessen igen och förbereder för embryo transfer i Ryssland i april/maj. Så spännande! Tionde gången gillt! 🤞
 
Det blir garanterat inte knas för att du tänker för mycket på syskon ;).
4 försök räknas ändå inom det normala.

Är du säker på att du hade ägglossning förra månaden? Om man hoppar över en ägglossning, vilket ofta händer nån gång per år, kan blödningen bli sen och lite långdragen.

Förstår det känns trist när man tror det ska visa positivt dock.
Jag har testat med rfsu ägglossningsstickor i 2 månader och jag får absolut stegring kring där jag bör ha ägglossning, men det starkaste strecket blir aldrig riktigt lika starkt som kontrollstrecket. Så jag vet faktiskt inte.
Och i övrigt känner jag inte när jag har ägglossning direkt, kan ha lite, lite molande värk ett par dagar kring ägglossningstider, men inte tydligare än så.

Mensen dök upp på tisdag morgonen på cykeldag 34 (har aldrig hänt innan att den varit så sen)
Har beställt clear blue ägglossningstest istället till nästa vända, lättare att se när/om man får en glad gubbe än stå och grubbla huruvida strecket är riktigt lika starkt som kontrollstrecket.
 
Jag opererade bort min endometrioscysta på äggstocken i måndags och punkterade en liten till på andra äggstocken! 🎉 Känns skönt att ha rensat ut det även om jag fick betala hela kalaset själv. Nu påbörjar vi visumprocessen igen och förbereder för embryo transfer i Ryssland i april/maj. Så spännande! Tionde gången gillt! 🤞
Åh vad jag håller tummarna för er!
 
Jag opererade bort min endometrioscysta på äggstocken i måndags och punkterade en liten till på andra äggstocken! 🎉 Känns skönt att ha rensat ut det även om jag fick betala hela kalaset själv. Nu påbörjar vi visumprocessen igen och förbereder för embryo transfer i Ryssland i april/maj. Så spännande! Tionde gången gillt! 🤞

Håller verkligen tummarna för er!!!

Gick allt bra med operationen?
 
Håller verkligen tummarna för er!!!

Gick allt bra med operationen?
Tack! ❤️ Ja det gick bra, mådde dåligt efteråt som väntat eftersom jag är lite känslig för narkos osv. Men nu mår jag bra även om jag är öm och svullen. De fick bort allt de skulle ta bort och det är det viktigaste!

Åh vad jag håller tummarna för er!
Tack så jättemycket! ❤️ Vågar inte hoppas för mycket men det känns ju väldigt spännande.
 
Eftersom alla mina värden är ”ungdomliga” och bra, trots 45 års ålder, tyckte genetikläkaren som utredde embryona att det bara var att prova en eller två gånger till med egna ägg, så i april blir det Riga igen då.
 
En vecka in i behandling. Givetvis fick jag biverkning illamående. Jag hatar att må illa. Kunde jag inte bara fått huvudvärk istället? (Man ska vara försiktig med vad man önskar osv, så note to kroppen: ISTÄLLET. Inte också.)
Ska man se det från den ljusa sidan så är illamåendet iaf inte konstant, och jag kräks inte. Det är bra.

@Ingela_S det var en befogad varning... ikväll är första gången som jag inte fått ner nåt alls. Tog bara 14 försök ✌
 
En vecka in i behandling. Givetvis fick jag biverkning illamående. Jag hatar att må illa. Kunde jag inte bara fått huvudvärk istället? (Man ska vara försiktig med vad man önskar osv, så note to kroppen: ISTÄLLET. Inte också.)
Ska man se det från den ljusa sidan så är illamåendet iaf inte konstant, och jag kräks inte. Det är bra.

@Ingela_S det var en befogad varning... ikväll är första gången som jag inte fått ner nåt alls. Tog bara 14 försök ✌

Haha, jag har misslyckats ofta. Man vänjer sig aldrig. :p

Vad jobbigt med illamående... Hoppas det går över snart.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
1 683
Senast: orkide
·
Gravid - 1år Välkomna till tråd 13 Här samlas alla som vill prata om hur det är att försöka få till barn! Oavsett om det är med stork, DHL...
67 68 69
Svar
1 363
· Visningar
184 523
Senast: cherie
·
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 385
Senast: Milosari
·
Tjatter LL: @bollen__ och @Islandshästryttare Deltagarlista: 1. Heffaklumpen 2. Harrysen 3. Blacksmithfarm 4. Kilauea 5. qitis 6. cirkus 7...
42 43 44
Svar
872
· Visningar
11 006
Senast: Gabby_Ossi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp