Flytta hem med sambo bortifrån...

Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

jora :) jag ansoker om doktorand positioner sa jag kommer vara sa upptagen under dem 3.5-4 aren anda att jag inte kommer ha mycket tid over pa kvallar osv. Det ar ar darfor battre att man har en langhelg tillsammans med jamna mellanrum :D

Far han jobbet som ar pa G sa kommer han ocksa vara valdigt upptagen :) funkar det inte sa funkar det inte, inget jag tanker oroa mig over nu. Daremot ar jag skitless pa att bo dar vi bor nu! Hoppas darfor pa flytt allmant inom Sverige till sommaren.
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Åh så sorgligt :( Han kan inte ens tänka sig att flytta för en kortare period, säg ett eller ett par år, för att testa?

Nix, inte ens det. Vi har diskuterat alla lösningar, men det är ett tvärt nej från honom, och iom att han är så bestämd så känns det skitjobbigt. Det finns liksom inget som kan göra att han vill flytta.
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Jag är lite i samma sits fast inte riktigt kanske. Hursom så har jag haft distansförhållande nu i ca 2år, först bodde båda "hemma", men sedan ett år bor jag ytterligare hundra mil bort. I mitt fall är det min blivande sambo som inte vill flytta. Som tur är har jag inte något emot att flytta igen om något år, skulle snarare gärna hinna med ett par ställen till innan jag bestämmer boplats. Ändå så kan jag bli lite irriterad då det av folk i bekantskapskretsen anses som självklart att jag ska flytta dit bara för att jag inte har något som binder mig vid en fysisk plats på samma sätt.

Sedan är jag ganska fascinerad över attityden att bo "hemma" är så viktigt. Jag har aldrig tyckt att geografisk placering, "kvarteren man växt upp i", "huset som farfar byggt" eller liknande är något jag måste hålla fast vid och skulle aldrig ge upp ett bra förhållande för att "flytta hem". Visst är det trevligt att bo nära familjen, men hur ofta umgås ni egentligen? Visst träffades vi oftare när jag bodde nära, typ hämta/lämna saker, skjutsa nånstans och så, men verkligen umgås gjorde vi ändå inte så mycket oftare.
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Nix, inte ens det. Vi har diskuterat alla lösningar, men det är ett tvärt nej från honom, och iom att han är så bestämd så känns det skitjobbigt. Det finns liksom inget som kan göra att han vill flytta.
Förstår att det känns fruktansvärt jobbigt. Vad sorgligt att han inte är beredd att försöka för din skull :( Har ni varit tillsammans länge?
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Förstår att det känns fruktansvärt jobbigt. Vad sorgligt att han inte är beredd att försöka för din skull :( Har ni varit tillsammans länge?

Över två år, sambo i över 1,5 år. Ja det är jobbigt. Jag måste lite välja vad jag vill göra, och det är inte enkelt!
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Hoppas det blir bra i slutänden i alla fall. Stor kram från mig!
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Fy så jobbigt det låter, att han inte vill försöka ens :(

kl
Jag bor i min sambos hemstad Lund, är uppvuxen i Östersund 120 mil bort men bodde i Malmö när vi träffades så jag har ju egentligen inte flyttat så långt. Jag har dessutom alltid sagt att jag vill bo i Lund när jag blir "stor" så det var inte så mycket att diskutera. Nu börjar vi dock fundera på om vi ska bo ett par år uppe i Östersund, dels för att vara nära min familj ett tag och för naturen men också för att sambon har lättare att få nödvändig meritering till jobb där än här. Jag har alltid sagt att jag aldrig vill bo i Östersund men häromdagen kom jag på mig själv med att faktiskt se fram emot och planera det lite! :eek:
Så för oss är det han som mest vill flytta, men mina rötter vi kommer närmare. Jag undrar vem av oss som kommer trivas bäst, jag kanske får släpa med honom tillbaka till Skåne sen... :p
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Varför säger han så blankt nej?

Jag hade haft väldigt svårt att behålla känslorna för en person som är så motsträvig att man inte ens är villig att försöka. Men det handlar väl om att den egenskapen brukar innebära andra egenskaper som jag inte står ut med.
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Sedan är jag ganska fascinerad över attityden att bo "hemma" är så viktigt. Jag har aldrig tyckt att geografisk placering, "kvarteren man växt upp i", "huset som farfar byggt" eller liknande är något jag måste hålla fast vid och skulle aldrig ge upp ett bra förhållande för att "flytta hem". Visst är det trevligt att bo nära familjen, men hur ofta umgås ni egentligen? Visst träffades vi oftare när jag bodde nära, typ hämta/lämna saker, skjutsa nånstans och så, men verkligen umgås gjorde vi ändå inte så mycket oftare.

För mig känns det som att en bit av själen finns kvar hemma. Det är hela atmosfären där, naturen, att känna sig hemma, att inte ha hundra mil till sina kompisar... Jag har en ganska bra relation med min släkt, vi träffas varje gång jag är hemma och innan jag köpte häst var det varannan/vartredje månad. När jag pluggade åkte jag hem och var hemma en månad åt gången. Nu är det mer sällan pga att det är svårare att resa när man har hästen att ta hand om och ett heltidsjobb så kan bara vara där en vecka åt gången när det passar med jobbet.

Jag är mest rädd att mina mor- och farföräldrar ska hinna gå bort innan jag tar mig hem på riktigt. För mig är det viktigt att kunna umgås spontant, åka dit över dagen eller helgen och inte att det måste vara en stor grej varje gång som det är nu då jag är hemma sällan enligt mig. Jag vill även kunna vara spontan med mina vänner och min familj på samma sätt. Jag avskyr att jag inte hinner träffa alla vänner nr jag åker hem pga att det är svårt att pussla med allas scheman.

Familjen har även ett mindre skogsbruk som jag vill vara delaktig i, vilket är svårt när man har 100 mil dit. Tanken är att i framtiden kunna driva detta och då vill jag gärna introduceras mer än jag kan idag.

Sedan är jag ingen utpräglad romantiker. Jag är inte den som bara har kärleken som krav ilivet, utan jag vill även ha andra dela som fungerar. Jag är inte lycklig av att hålla handen i soffan varje kväll om jag i utbyte mot det måste göra avkall på allt ovanstående. Då sitter jag hellre ensam i soffan så att säga, men har det andra runt knuten.
 
Senast ändrad:
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Menar du alltså att "alla" vänner och familj/släkt bor på samma ställe? Fascinerande! Jag har då vare sig hela släkten eller alla vänner på samma ställe, så ur den synvinkeln blir det svårt att bestämma bostadsort.

Din uppfattning om att bo hemma verkar vanlig, men för att du ska vara villig till ett förhållande måste du alltså hitta någon annan "från byn" eller någon som är beredd attge upp allt det som du tycker är viktigast i livet?

Naturligtvis är det inte bara kärleken som ska fungera, men jag är övertygad om att det finns flera sätt att leva sitt liv på och ändå vara lycklig, bara att man inte vet om alla sätt från början. Och flyttar man till ny ort betyder inte det att man aldrig mer får hitta en ny vän. Snittavståndet till vännerna borde minska med tiden.
 
Senast ändrad:
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Vilken frän ton du har..? Jag tycker att stjarnfrugt förklarar ganska väl hur hon tänker.

Kanske behöver hon bara hitta nån som resonerar som du - som inte tycker att det är så viktigt att bo där han växte upp. Det är ju inte att ge upp nåt om man inte tycker att det är så viktigt.

För min del vill jag bo nära min familj. Min kille behöver inte bo nära sin, tvärtom - han vill iväg. Är det då orättvist att han får ge upp nåt som jag inte behöver ge upp? Knappast.
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Har inte läst alla inlägg, men min sambo kommer från Tyskland och vi träffades när han flyttade till Sverige.
För ett år sen och 3 år tillsammans så flyttade vi till Tyskland och han vet att jag vill tillbaka till Sverige inom max 4-5 år, vilket han också verkar vilja.
Men jag har alltid en liten "rädsla" att han ska vilja bo kvar i Tyskland eller flytta tillbaka till Tyskland, vilket jag skulle förstå om han vill vara i sitt hemland och nära familj osv, men jag vill verkligen vara i Sverige! Men den dagen den sorgen:) Som tur är så trivs han otroligt bra i Sverige!
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Det är ju jag det. Jag har flyttat till min sambos kommun många mil hemifrån. Men här är mitt liv och här är jag hemma så jag tänker aldrig på det.

Däremot tar det emot att flytta med honom hem till min lilla håla i Norrland. Jag vet ju att vissa blir galna där uppe. Det är jag tveksam till även om jag inser att det är mycket bättre för barnen att växa upp och gå skola där, än här nere där allt är mycket "hårdare". Vi har ju hört av andra föräldrar att barnen måste armbåga sig fram i skolan och vara tuff, men till vi det? Tycker vi att det är något barnen måste växa upp med?
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Menar du alltså att "alla" vänner och familj/släkt bor på samma ställe? Fascinerande! Jag har då vare sig hela släkten eller alla vänner på samma ställe, så ur den synvinkeln blir det svårt att bestämma bostadsort.

Jag tror det är rätt vanligt på vissa orter att i princip hela släkten bor inom 10 mils radie.

Din uppfattning om att bo hemma verkar vanlig, men för att du ska vara villig till ett förhållande måste du alltså hitta någon annan "från byn" eller någon som är beredd att ge upp allt det som du tycker är viktigast i livet?

Det är väl det som är grejen, för vissa är det viktigt och för andra är det inte ett dugg viktigt. Många har ju också en gång flyttat (p.g.a. studier, jobb, reslust) och sedan blivit hemvändare. Brukar vara extra vanligt när barnen kommer och man vill att de ska kunna få en vardaglig relation med mor- och/eller farföräldrar. Så jag tror inte tvunget att man behöver träffa någon "från byn" för att ändå kunna få bo där man vill.

Naturligtvis är det inte bara kärleken som ska fungera, men jag är övertygad om att det finns flera sätt att leva sitt liv på och ändå vara lycklig, bara att man inte vet om alla sätt från början. Och flyttar man till ny ort betyder inte det att man aldrig mer får hitta en ny vän. Snittavståndet till vännerna borde minska med tiden.

Alltså, för min del har jag redan gjort detta både i Sverige och utomlands och har trivts utmärkt på annan ort men jag är faktiskt noll intresserad av att göra det igen (i alla fall som livet ser ut idag på familj, jobb och barnfronten). För de som har sjukliga och gamla föräldrar kan jag också förstå att det känns viktigt att vara nära.
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Då missföstod jag, ursäkta! :)
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Jag tror det är rätt vanligt på vissa orter att i princip hela släkten bor inom 10 mils radie.

Det där tycker jag verkligen är fascinerande på riktigt! Jag har alltid sett det som naturligt att folk rör på sig. Kanske är det för att jag är uppväxt i en storstadsregion som det var mer regel än undantag att kompisarna, och jag själv, hade mor- och/eller farföräldrarna samt annan släkt förstås en bit bort. Båda mina föräldrar är inflyttade där de bor idag, mamma flyttade dock redan när hon fortfarande bodde hemma.

Det är väl det som är grejen, för vissa är det viktigt och för andra är det inte ett dugg viktigt. Många har ju också en gång flyttat (p.g.a. studier, jobb, reslust) och sedan blivit hemvändare. Brukar vara extra vanligt när barnen kommer och man vill att de ska kunna få en vardaglig relation med mor- och/eller farföräldrar. Så jag tror inte tvunget att man behöver träffa någon "från byn" för att ändå kunna få bo där man vill.

Ja, det är olika förstås. Och så länge alla är överens går det bra ändå! För min egen del är vi överens om att jag flyttar. Det har varit några punkter som varit avgörande för att det ska kännas ok. Förutom mer privata överenskommelser så är den geografiska placering fördelaktig, inte att det är just där utan snarare närhet till större städer trots lantlig bostadsort vilket gör det möjligt för mig att jobba med det jag vill och också ha möjlighet att byta företag/bransch/arbetsort. Det ligger också nära lämpliga knutpunkter som underlättar resande. Hade min blivande sambo velat bo på en liknande ort där jag själv bor just nu hade jag varit betydligt mer tveksam.
 
Senast ändrad:
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Tack för svaren alla!

Inglorion: Okej! :) Jamen då låter det ju som sagt som om det kan funka bra:) Jo, en liten allmän flytt inom Sverige skulle jag också vilja göra inom en överskådlig framtid, lite omväxling kunde vara kul...

Betazoid: Jo, jag säger som du, jag skulle också kunna tänka mig att "hinna med ett par ställen till" innan jag flyttar till huset med stort H och där jag vill bo "för alltid" liksom...

Sen det du skriver om att folk ser det som självklart att det är du som ska flytta, det kan jag hålla med om lite iom att det är jag som bor i Skåne nu, borta från min familj. Det känns som om vissa tänker att jamen du bor ju redan här, då kan du ju fortsätta bo här, så X slipper flytta.... men han bor ju nära sin familj nu, då kan ju jag få göra det sen.. aah, jag vet inte om det bara är som det känns...

Sen det du skriver att det är så viktigt att flytta hem... jag håller med! Eller, jag höll med... innan, för några år sen, kände jag inte såhär... Min bästa vän, som också är uppvuxen i Dalarna, 300 meter ifrån mig :p.. har alltid sagt att hon ska "flytta hem" sen och bo där, men jag har sagt och tyckt att det inte var så viktigt för mig.. men sen har det kommit... och nu, ja, jag känner att jag vill bo där "sen"... ska jag ha barn, vilket jag inte vet ännu, vill jag att de ska växa upp där o så... få en bra relation med sina morföräldrar som någon skrev..

Sen det här med min relation till familjen.. Jag kan ju tycka att min relation med familjen är bättre nu, när vi inte ses så ofta, så man hinner sakna varann o så.. men, det är ju naturen jag vill ha också.. och platsen liksom, inte bara familjen nära...

stjarnfrugt: Jag håller med, man har själen där liksom på ett sätt... Denna veckan är ju "Halv åtta hos mig" om någon tittar på det, i Leksand, alltså typ hemma hos mig och ooh, vad jag längtade hem när jag såg det...

Got2Be: Ja, man får tänka så! Den dagen den sorgen, som niphredil också skrev. :) Men vad bra att han trivs i Sverige iaf!


//r
 
Sv: Flytta hem med sambo bortifrån...

Det där tycker jag verkligen är fascinerande på riktigt! Jag har alltid sett det som naturligt att folk rör på sig.

Jag är också lite förvånad, faktiskt. Väldigt många pluggar ju vidare numera, inte sällan på annan ort. Så flyttar man inte av andra skäl så gör man det för att läsa och efter det kanske man fortsätter flytta för att få jobb. Vill man verkligen inte se mer än orten där man växte upp?

Efter tio år på min plugg/jobbort flyttade jag tillbaka till samma landsända, dock inte till samma stad. Den var jag färdig med när jag flyttade.

Det som drog mig tillbaka var inte familj eller släkt utan helt enkelt naturen. Jag längtade från skogen till kusten.

Om jag hade partner som ville flytta skulle jag inte dra mig för det - men jag skulle inte flytta till arbetslöshet.
 

Liknande trådar

Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
3 4 5
Svar
87
· Visningar
6 013
Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
4 014
Senast: Mabuse
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 851
Senast: jemeni
·
Övr. Hund Lite bakgrund: Jag och min sambo har beslutat oss efter 2års funderande och diskuterande, att nu är perfekt tid för oss att adoptera en...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
7 763
Senast: Elektron
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 10
  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp