Föda hemma?

[klockmalva]

Sv: Föda hemma?

Fast inte är det vackert med en stackars människa som har så ont att hon inte kan vara inomhus, utan springer ut naken mitt i natten och skriker av smärta? Det låter för mig mest sorgligt och hemsit, och av medkänsla kan jag också hoppas på att hon bara behövde ha det så en kort stund, innan de kunde åka

Om man föder utan smärtlindring och det går bra är väl det trevligt, men är man så utom sig av smärta att man springer runt naken utomhus och skriker, så skulle jag nog tycka att lite smärtlindring vore på sin plats, så att man slapp att plågas så. Det är inte vackert när människor plågas.

Fast... Jag skrek också- och hade ont. Men det var mitt "val": jag ser inget tragiskt och hemskt i det?
Naken- ja en del gillar att vara nakna?
Utomhus på natten? Pja, sommar och skönt, svalt ute i trädgården? :-)

Sen .. Vackert och vackert... Det är ju vackert att barn kommer till världen men förlossningar i sig är väl inga " skönhetsupplevelser"- med eller utan lustgas...

Och... Springer man omkring har man nog inte så ont ändå va? Jag kunde int ens stå. Inte svälja, inte prata. När det var som värst. Men jag hanterade det och det är inget tragiskt över det. :-)
S

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Föda hemma?

Fast hur ont har man ifall msn kan springa omkring? När jag hade som ondast klarade jag knappt att vända mig om när jag låg ner.

Och jag valde att föda utan ryggbedövning i dyl, inget tragiskt med det.
Ärligt talat känns det typiskt Malin Berghagen på något sätt, hon verkar vara en levande klyscha hela hon.

Och vid närmare eftertanke, vad var det som var tragiskt? Att hon skrek? Att hon gick omkring? Att hon var naken? Fattar ej.

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

Det tragiska är väl att någon är så utom sig av smärta att man springer runt naken utomhus och vrålar. Jag tänker mig att det händer strax innan man förlorar förståndet av smärta, och det verkar ju lite onödigt, när det finns hjälp att få. Vackert är det inte, i vilket fall. Mest onödigt.

 

[Lena Furberg]

Sv: Föda hemma?

Fast hur ont har man ifall msn kan springa omkring? När jag hade som ondast klarade jag knappt att vända mig om när jag låg ner.

Och jag valde att föda utan ryggbedövning i dyl, inget tragiskt med det.
Ärligt talat känns det typiskt Malin Berghagen på något sätt, hon verkar vara en levande klyscha hela hon.

Och vid närmare eftertanke, vad var det som var tragiskt? Att hon skrek? Att hon gick omkring? Att hon var naken? Fattar ej.

Men -obs!- jag är inte säker på att det var Malin B jag såg i programmet. Så jag lämnar en dörr på glänt där, att det kan ha varit någon annan. Men en kändiskvinna i "samma stil" med kändismake och stort gammalt hus på landet.

 

[Rumpnissen]

Sv: Föda hemma?

Jag hade inget behov av "lugn och ro" i den bemärkelsen. Jag hade inte alls ont av att åka och handla två dagar efter förlossningen och hade nog inte haft ont av att göra det dagen efter heller. Sambon fick handla dagen efter i vilket fall som helst eftersom han inte fick något att äta på bb. Så jag ser ingen skillnad alls. Att papporna fick äta på bb där ni var är ju bara att gratulera, så är det inte överallt. Jag var inte alls i för risigt skick för att klara mig hemma och inte min sambo heller. Jag blev snarare fruktansvärt rastlös under det ca 1½ dygnet vi tillbringande på förlossningen och bb. Jag trivdes inte alls och tyckte tiden gick skitlångsamt. Varför ska jag utsätta mig för det om jag inte behöver?

Varför inte bara acceptera att det är väldigt väldigt olika?! Att en del människor har sådanna förlossningar att de uppskattar god mat och trevligt sällskap i hemmamiljö, utan att ha ett gäng sjukvårdspersonal runt en hela tiden, att man värdesätter att ha ett eget sovrum där man får vara tillsammans utan främlingar? Varför måste man argumentera emot det? Jag hade inte behov av några medicinska insatser och inte mitt barn heller. Det fanns inget värde alls i det. Den hjälp jag fick hade vi lika gärna kunnat få (och fick, eftersom vi åkte hem tidigt) av bb-mottagningen. Det är väll inget farligt med att bb:s organiasation och rutiner inte passar alla. Det hade väll varit konstigare om det var tvärt om?! Varför vara så förvånad? För mig, med mina erfarenheter, är det ju avlägset att stanna på förlossningen så länge man bara får, som många gör. Men det förvånar mig inte, jag förstår de personerna också.

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

Jag värdesätter också ett eget rum, och det hade vi. Tror knappt det finns några delade rum där jag födde, utan familjerum är standard. Det jag ifrågasatte var att det är så viktigt att få riktigt god mat efter förlossningen, så att man av den anledningen skulle välja att föda hemma, för att inte riskera att bli kvar på bb och inte få sina favoritsmörgåsar och bullar direkt efter förlossningen. Det är i min värld lite udda - dels att god mat just efter förlossningen är så otroligt viktigt att man väljer förlossningslokal pga det, dels är jag lite undrande över hur god mat man rimligtvis har möjlighet att fixa hemma direkt efter en förlossning.

Jag är lite förvånad över att maten verkar vara så otroligt viktig i förlossningssammanhang, att man hellre utsätter sig själv och barnen för den ökade risk som en hemförlossning innebär, än riskerar att behöva äta en måltid på sjukhuset.

Jag funderar på om det kanske inte alls handlar om ett plötsligt uppflammande behov av gourmetmat kopplat till förlossningar, utan att man känner sig otrygg på sjukhuset, tycker den främmande maten och de främmande sängarna och de främmande människorna känns skrämmande, och vill hem till tryggheten. Att maten hemma smakar bättre inte för att man där kan laga brakmiddag det första man gör, utan för att man äter den just hemma. Att det alltså är trygghet snarare än god mat man egentligen är ute efter.

För egen del känner jag mig mycket tryggare på sjukhus än hemma om jag mår dåligt, och av den anledningen skulle jag tycka det var extremt otryggt att behöva föda hemma. Ska jag åka till sjukhus gör jag mycket hellre det innan förlossningen drar igång på allvar, än mitt i eller efteråt, illa däran med en liten bebis.

 

[Rumpnissen]

Sv: Föda hemma?

Svarar på nästa inlägg också, även om det inte var till mig.

Maten var ju ett exempel på varför man föredrar att vara hemma. Jag håller med om att det viktigaste är att lära känna den nya människan, få allt att funka med amning, sömn osv. Men varför är det så svårt att acceptera att en del tycker det är lättare att få till hemma?! Det tog sex veckor för mig att få amningen att fungera och sömnen (beroende på vad man menar) 2 veckor - 4 månader. Jag var mer bekväm med att lära känna sonen och "lära mig" ta hand om ett barn hemma.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Föda hemma?

Fast blir inte det ett snett urval, rimligen är det inte ett slumpartat urval mödrar som föder hemma, utan de som tidigare haft komplikationsfria förlossningar, och där allt tyder på att det kommer bli så igen. Inte så konstigt om den mödragruppen mycket riktigt också visar sig ha mer okomplicerade förlossningar än genomsnittet. En kompis till mig har efter ett tidigare kejsarsnitt blivit bestämt avrådd från att försöka föda vaginalt nästa gång, risken är att livmodern spricker om hon försöker, så ska hon få fler barn så rekommenderar de snitt. Självklart har hon inga planer på att försöka föda hemma då, men om hon gjorde det vore ju risken rätt stor att det skulle sluta illa. Eftersom hon inser det, så väljer hon att hellre snittas på sjukhus.

Men tror du inte att forskaren redan tagit hänsyn till sådana tänkbara förklaringar innan hon drar sin slutsats? Annars säger ju inte den slutsatsen så mycket, då jämför man ju äpplen och päron. Det verkar lite konstigt om handledaren under hela avhandlingsperioden inte sagt något om att urvalet blir snett.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Föda hemma?

Men -obs!- jag är inte säker på att det var Malin B jag såg i programmet. Så jag lämnar en dörr på glänt där, att det kan ha varit någon annan. Men en kändiskvinna i "samma stil" med kändismake och stort gammalt hus på landet.

Ok! ...........................

 

[Lena Furberg]

Sv: Föda hemma?

Men tror du inte att forskaren redan tagit hänsyn till sådana tänkbara förklaringar innan hon drar sin slutsats? Annars säger ju inte den slutsatsen så mycket, då jämför man ju äpplen och päron. Det verkar lite konstigt om handledaren under hela avhandlingsperioden inte sagt något om att urvalet blir snett.

Det lär till och med vara tvärtom - i gruppen räknas även in de som födde hemma "av misstag", dvs där förlossningen kom igång oväntat och man inte tog sig till BB i tid. Och de förlossningarna är inte nödvändigtvis enkla. Jag läste att knappt en promille av svenska förlossningar sker hemma, och en promille ovanpå dessa är "oplanerade" hemförlossningar. Det är alltså 50/50. Det stod att med så låga siffror skulle man behöva underlag från 400 år (!!) för att kunna göra en verklig riskbedömning.

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

Det är ju inte sagt att slutsatsen är att hemförlossningar är säkrare generellt, det kan ju lika gärna vara en undersökning intevi jämförande syfte, utan för att helt enkelt ta reda på hur det går med hemförlossningar egentligen, om det är rent livsfarligt, eller rätt ok. Då spelar ju urvalet mindre roll, om det är hemförlossningar i sig man vill undersöka, inte vad som generellt är bäst som allmän rekommendation: hemförlossnong eller sjukhusförlossning.

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

Svarar på nästa inlägg också, även om det inte var till mig.

Maten var ju ett exempel på varför man föredrar att vara hemma. Jag håller med om att det viktigaste är att lära känna den nya människan, få allt att funka med amning, sömn osv. Men varför är det så svårt att acceptera att en del tycker det är lättare att få till hemma?! Det tog sex veckor för mig att få amningen att fungera och sömnen (beroende på vad man menar) 2 veckor - 4 månader. Jag var mer bekväm med att lära känna sonen och "lära mig" ta hand om ett barn hemma.

Det styrker iofs tesen att det är lugn och ro och trygghet man är ute efter i första hand, inte god mat. Det är inte svårt att förstå att man vill ha lugn och ro och trygghet efter en förlossning, men det är för mig lite svårt att förstå att riktigt god mat är det allra viktigaste, och att man bedömer att bästa möjligheten till det får man hemma hos ett alldeles nyförlöst par. "jag vill föda hemma för jag känner mig otrygg på sjukhus" går att förstå, "jag vill föda hemma för att garanterat kunna få en briesmörgås på en gång efter förlossningen" är lite svårare att få ihop, tycker jag.

 

[Rumpnissen]

Sv: Föda hemma?

Jag vet inte riktigt vilket inlägg du menar. Men jag tror inte att det finns någon som anser att just maten är det viktigaste enskilda faktorn till att man väljer att föda hemma. Så har inte jag läst något inlägg i tråden och jag har inte påstått något sådant heller. Det blev ju lite av ett sidospår.

I mitt första inlägg i tråden så beskriver jag ju min upplevelse och det handlade inte så mycket om otrygghet på sjukhuset utan snarare att jag var mycket obekväm och vantrivdes. Den enda fördelen jag ser med sjukhus och som också är anledningen till att jag inte kommer föda hemma, är närheten till akutvård om något skulle gå snett.

Med mina erfarenheter förstår jag att man väljer att föda hemma, om man tidigare haft okomplicerade förlossningar och har nära till ett sjukhus.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Föda hemma?

Det är ju inte sagt att slutsatsen är att hemförlossningar är säkrare generellt, det kan ju lika gärna vara en undersökning intevi jämförande syfte, utan för att helt enkelt ta reda på hur det går med hemförlossningar egentligen, om det är rent livsfarligt, eller rätt ok. Då spelar ju urvalet mindre roll, om det är hemförlossningar i sig man vill undersöka, inte vad som generellt är bäst som allmän rekommendation: hemförlossnong eller sjukhusförlossning.

Just det om bristningarna står i sista meningen i sammanfattningen så det känns inte riktigt så.

http://publications.ki.se/jspui/handle/10616/39049

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

Fast samtidigt står det ju mycket om vilka de hemfödande kvinnorna är, och hur de skiljer sig från andra. Jag uppfattar studien som i första hand deskriptiv, man vill ta reda på vilka de hemfödande kvinnorna egentligen är, och hur det går för dem. Att de får färre bristningar står ju som ett konstaterande av fakta, det står inte att orsaken till det är födelseplatsen, och ännu mindre att resultaten pekar på att hemförlossningar vore att rekommendera för alla. Orsaken till färre bristningar kan ju lika gärna ligga i någon av de andra faktorer som kännetecknar hemföderskorna.

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

I flera inlägg har det framhävts att en stor fördel med att vara hemma var att slippa sjukhusmaten, eller rent av att kunna få mat alls, eftersom det inte gick att få tag på någon mat på sjukhuset.

 

[Rumpnissen]

Sv: Föda hemma?

En stor fördel, ja. Men jag har inte uppfattat det som att maten är den enskilt största faktorn som avgör att man väljer att föda hemma.

Mina inlägg om mat var svar på den förvåning du uttryckte över att människor tyckte det var viktigt med god mat. Jag tror det handlar väldigt mycket om vad man haft för förlossning, vad man har för inställning till mat samt vad för mat som serverades på det bb man varit på. Jag tycker inte det är konstigt att mat är viktigt.

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

Jag är, som jag skrivit flera gånger tidigare, väldigt matintresserad. Jag är noggrannare med vad jag äter än de allra flesta, lasagne som legat några dagar i kylen (vilket gavs som exempel på den mycket goda mat man kunnat äta hemma efter förlossningen) skulle jag nog dessvärre rata, t ex. Hur god den än var från början. Så det är inte bristande matintresse som är orsaken till varför jag har lite svårt att förstå varför just maten är så väldigt viktig efter en förlossning, annat än som trygghetsgivare, då.

Serveras det ingen mat eller dryck alls, utan patienterna får fasta så länge de ligger inlagda, som i något exempel, då förstår jag att man åker hem, nångång måste man ju äta och dricka, ffa efter en förlossning och när man ska igång med amningen. Men givet ett normalt sjukhus, där patienterna får mat och dryck i ok kvalitet, så fattar jag inte riktigt varför det blir så viktigt med räksmörgåsar och liknande just efter förlossningen. Då om något har man väl a) ganska dåliga förutsättningar för långa sittningar vid matbordet och b) annat att fokusera på än just man ska kunna få till den allra godaste räkmackan.

 

[Jaahl]

Sv: Föda hemma?

KL

Aldrig till hemförlossning säger jag, det finns inget som kan övertyga mig om att det skulle vara säkrare eller trevligare för den delen. Säkerhet för mig i den situationen är att läkare och alla nödvändiga medicinska åtgärder finns nära tillgängliga. Och trevlighetsaspekten faller liksom på hur jäkla utsatt och osäkert det skulle kännas att ligga hemma i sin säng.

BB-tiden är en annan sak, har man haft en bra förlossning och är pigg efteråt så har jag full förståelse för att man väljer att åka hem efter 6 timmar. Det har inte varit aktuellt för mig dock, med ett kejsarsnitt och en sugklockeförlossning där jag förlorade mkt blod och inte kunde stå på benen efteråt (mådde piss och fick blodtransfusion efter ett dygn). Sen har jag GBS dessutom och då vill man gärna observera bebisen ett par dygn efteråt. Fast jag har tyckt det har varit ganska skönt att bli omhändertagen de första dygnen, maten har jag inte reflekterat över mer än att det har varit skönt med framdukade måltider 4 ggr om dagen Men så fort jag har mått hyfsat har jag blivit våldsamt uttråkad och rastlös - då har det varit dags att åka hem. Får man den känslan direkt så kan man väl lika gärna åka hem om inte bebisen behöver observeras av någon anledning.

Har två ganska olika BB-upplevelser, efter kejsarsnittet fick jag ett dubbelrum för mig själv (familjerum fanns men sambon kunde inte bo kvar eftersom vi inte hade hundvakt). Där var det ett väldigt varmt bemötande från personalen, både den förlösande läkaren och barnmorskan var in och gick igenom förlossningsförloppet och man behövde absolut inte be om hjälp med något utan de låg hela tiden steget före med att erbjuda att hämta mat, smärtstillande osv. Eftersom jag var nybörjare och ville amma så var de även måna om att hjälpa till med det, men söndertjatad kände jag mig absolut inte. Men det är säkert olika, både hur personalen agerar och hur mammorna upplever det. De flesta sjukhus har väl numera inriktningen "amningsvänliga" vilket väl innebär att de har som policy att stötta och hjälpa till så att man får igång det innan man åker hem.

Lillebror föddes på ett större sjukhus och där var det lite mer löpande-band mentalitet även om personalen var vänlig och kompetent även där. Det rummet var bara hälften så stort som på föregående sjukhus men där fick jag dela med en annan "sugklockemamma" vars bebis gallskrek precis hela nätterna, hon hade besök flera gånger och hennes sambo var där från morgon till kväll. Inget konstigt med det alls men det var lite jobbigt när man själv var skruttig, jag tog mig inte längre än till toaletten första dygnet eftersom jag blev svimfärdig av att stå upp och efter det hade jag så ont att jag hellre låg i sängen än satt i dagrummet ändå. Den mamman hade amningsstrul och fick mycket hjälp - mig frågade de en gång om det gick bra, sedan inte ett ord till, men då hade jag ju redan goda amningserfarenheter och då var det ju bra med det.

 

[Zody]

Sv: Föda hemma?

Men även på ett sånt sjukhus tänker jag mig att om man ringer och ber dem komma med en matlåda till en för att man inte kan ta sig ur sängen, så verkar det jättemärkligt om svaret då blir "nej, patienter som inte kan ta sig ur sängen får svälta hos oss, så du får ingen mat, hur går det med amningen?"

Det måste ju hända även där att det ibland blir kejsarsnitt och/eller komplikationer som gör att mamman blir sängbunden några dagar, får de varken mat eller vatten på flera dygn då?

Sen kan jag förstå om man känner sig lite bortkommen och försagd i sjukhusmiljö, och därför inte vågar be om hjälp med sånt man egentligen behöver, utan hellre är hemma där man utan problem kan be partnern om hjälp - men då är väl problemet mindre att det inte går att få mat eller hjälp på ett sjukhus, än att man inte känner sig bekväm med att be sjukhuspersonalen om den?

Jag tror nog, att om man får en syl i vädret när de klampar in, kan be om att få mat värmd och att de kommer med den. Problemet ligger i att personalen inte är lyhörd alls, utan stövlar in och direkt tar över och frågar om amningen, sliter i bebis eller bröst och sen försvinner fortare än en avlöning.

Personalen på nämnda BB är inte kända för att vara särskilt trevliga i sitt bemötande, och många med okomplicerade förlossningar åker hem efter 6 timmar när möjligheten finns.
Min bästa vän födde nyligen sitt andra barn där, och blev tvungen att stanna kvar över natten. Det var långt ifrån fullbelagt, ändå fick hon dela rum med en annan kvinna vars bebis skrek hela natten. Kvinnan talade dessutom ingen svenska och dålig engelska, så kommunikationen mellan min vän och kvinnan, och mellan kvinnan och personalen var bedrövlig. Till slut lyckades min vän förstå att kvinnan inte lyckades amma och att bebisen var hungrig, så de försökte be om ersättning till barnet. Personalen ignorerar totalt denna önskan och fortsätter att tjata om att amma.

Om allt går bra under vår nästa förlossning kommer vi också åka hem efter 6 timmar, förlossningsavdelningen och dess personal är alldeles fantastisk. BB klarar vi oss dock utan.