Föda hemma?

[cirkus]

Sv: Föda hemma?

JAG vet inte - du får fråga KrullTroll, det var hon som beskrev BB så. Fullt av sköterskor som bara berättade skräckhistorier om hur det är att ha barn. Jag har ärligt talat lite svårt att tro på att det verkligen var så.

 

[Snurrfian]

Sv: Föda hemma?

Men varför säger man inte stopp? Jag vill inte. Törs man inte säga ifrån kan väl pappan hjälpa till? Eller ska man vara hemma för att man inte törs sätta gränser? Det är ju rätt bekvämt att kunna det. Om inte annat efter att man fått barn. Då får man sluta mesa runt.

Men vänta här nu, varför ska mammorna skuldbeläggas? Och nu har flera skrivit att de har varit så trötta och slutkörda att de knappt har kunnat rört sig men ändå ska de tala om hur folk ska uppföra sig på sitt jobb?

När jag fick mitt första barn var jag osäker, jag var rädd att göra fel och jag förlitade mig på att personalen faktiskt visste vad de pratade om. Tyvärr hade jag fel... När jag fick mitt andra barn så var det en helt annan situation, jag var trygg i mig själv som mamma, jag hade läst på, provat på, pratat med andra föräldrar och gick helt och hållet på magkänslan och mina kunskaper.
För mig handlade det inte om att inte kunnat sätta gränser, jag trodde i min enfald att anställd personal på ett BB visste vad de gjorde och sa. Och som sagt hos oss fick inte ens papporna vara kvar, han var välkommen dagtid, men kl 18 skulle han lämna avdelningen...

 

[Mustasukka]

Sv: Föda hemma?

Jag valde bort smärtlindring vid tredje förlossningen (vid andra hade jag inget val, hann inte med nåt), jag tyckte inte att det var värt biverkningarna jag fick.
Vid första fick jag epidural, och det gav mig sån fruktansvärd huvudvärk efteråt som höll i sig i minst en vecka.
Jag hade svårt att känna lycka, eller några andra känslor pga smärtan.

Jag upplevde andra och tredje förlossningen som mindre smärtsamma, trots bristen på smärtlindring.

På sjukhus tycker jag att man blir lite överkörd. Jag sa till efter tredje förlossningen att jag inte ville ha sprutan som ska ska få livmodern att dra ihop sig, om det inte visade sig att det var nödvändigt.
Men bm kom in 5 ggr och tjatade om att jag ska nog ta den ändå. Även om livmodern drog ihop sig fint. För att hon skulle få gå hem med gott samvete så gav jag med mig.
Dessutom tycker jag att det är så dumt att de tar för givet att de får spruta in k-vitamin i bebisen. Ingen har frågat om vi godkänner det.
Jag har inte hunnit ifrågasätta det ens förrän de gett barnen sprutan.

 

[Rygran]

Sv: Föda hemma?

Vi valde bort sprutan med k vitamin just för att den är ganska onödig, på sjukhuset frågar dom inte ens och jag hade inte en aning om att första dottern fått en spruta innan vi pratade om det inför den här förlossningen.

Den här gången läste vi även på om moderkakan och lät den göra sitt jobb innan vi klippte navelsträngen.

 

[Mustasukka]

Sv: Föda hemma?

På det sjukhuset jag fött mina barn väntar de med att klippa navelsträngen tills den gjort sitt.
Min man frågade ändå innan han klippte av, om det inte var för tidigt. Så just den saken har de koll på i alla fall.
Jag är även nöjd med att jag fick ta upp barnen själv på bröstet, och att de lät barnen själva söka sig mot bröstet.

För mig känns det bättre om förlossningen blir så naturlig som möjligt. På sjukhus är det svårt att få till det.

 

[Brandgul]

Sv: Föda hemma?

Men vänta här nu, varför ska mammorna skuldbeläggas? Och nu har flera skrivit att de har varit så trötta och slutkörda att de knappt har kunnat rört sig men ändå ska de tala om hur folk ska uppföra sig på sitt jobb?

.

Jag aldrig gått hem och lämnat min partner tillsammans med vår nyfödda bebis om hon var så trött att hon inte ens orkade prata. För i så fall måste hon varit helt oförmögen att ta hand om bebisen och det verkar ju direkt livsfarligt.

 

[Brandgul]

Sv: Föda hemma?

Vårt ena barn kom till världen på KS. Barnmorskan visste inte om hon skulle skratta eller gråta när jag mellan två krystvärkar frågade om just avnavlingen. Hon sa att de vanligtvis gjorde det sent.

 

[Petruska]

Sv: Föda hemma?

För mig känns det bättre om förlossningen blir så naturlig som möjligt. På sjukhus är det svårt att få till det.

För mig känns det bättre om mamman och barnet överlever och att barnet tex slipper syrebrist med fruktansvärda skador som möjlig följd. Av det skälet ser jag sjukhusmiljön som väldigt lämplig för just förlossningar. Vi ser ju både i historien och på andra håll i världen hur "naturliga" förlossningar tar livet av både kvinnor och barn.

 

[Sol]

Sv: Föda hemma?

För mig känns det bättre om förlossningen blir så naturlig som möjligt. På sjukhus är det svårt att få till det.

För mig är det viktigaste att det känns tryggt och vi kände oss absolut trygga på förlossningen. Jag var väldigt nöjd med min barnmorskan från MVC och allt vi hade pratat om fördes vidare till förlossningen i journalen där jag blev uppmött av en väldigt bra barnmorska. Inga bully-fasoner. Ingen stress. Jag fick en toppenförlossning, på ett sjukhus.

Naturligt my ass, jag lägger mig inte i en grotta utan tillgång till läkarvård och föder barn bara för att det är "naturligt".

Eller så kan jag hävda att min förlossning var väldigt naturlig förutom att jag tog lite lustgas mot slutet. I övrigt ingenting. Lugn och ro, inget värkstimulerande och trygga människor runt omkring mig som vill mitt och barnets bästa. Jag hade lika gärna kunnat föda hemma, men då hade jag absolut inte känt mig lika trygg.

 

[Calazirya]

Sv: Föda hemma?

Jo men jag tycker det är en jäkla skillnad på att själv göra ett val att välja bort smärtlindring (så som du gjort) jämfört med att prata (skriva) att andra kvinnor minsann blivit så veka nu för tiden för att dom vill ha smärtstillande och slippa ha så ont.

Jättetråkigt att du känner att du blivit överkörd på sjukhus. Jag hade kanske inte någon supertrevlig tid på BB och åkte hem relativt omgående. Jag var förstagångsföderska och kände inte att jag orkade sätta gränser. Nästa gång kommer jag säga till direkt.

Min förlossning och personalen där var helt underbara. Nu har ju inte jag något val av vart jag ska föda men jag skulle nog aldrig våga riskera något genom att föda hemma. Jag är dessutom lättblödande.

 

[Snurrfian]

Sv: Föda hemma?

Jag aldrig gått hem och lämnat min partner tillsammans med vår nyfödda bebis om hon var så trött att hon inte ens orkade prata. För i så fall måste hon varit helt oförmögen att ta hand om bebisen och det verkar ju direkt livsfarligt.

Som första gångs förälder där personalen börjar hota med vakterna om man inte åker hem efter 48 h vaken tid på förlossningen så orkar man inte tjafsa... Och som sagt, personalen la beslag på bebisen, sa åt mig att sova och körde iväg maken. Om man dessutom lägger till att svärfar låg för döden samtidigt så var varken jag eller maken i skick att börja sätta gränser mot personalen. Som sagt till barn nummer två så var det en väldig skillnad och jag tvekade aldrig att föda barn på sjukhuset då heller, men jag har ändå förståelse för att andra gör andra val.

 

[Brandgul]

Sv: Föda hemma?

Om du känner att det hade varit lättare att föda hemma eller åka hem direkt efter förlossningen så är det så. Men jag hade inte klarat av att vara ensam hemma direkt efter förlossningen med en sovande man (efter endast en vaknatt sov min sambo rätt länge) Jag tyckte det var skönt att kunna få hjälp så länge han sov.

 

[Snurrfian]

Sv: Föda hemma?

Om du känner att det hade varit lättare att föda hemma eller åka hem direkt efter förlossningen så är det så. Men jag hade inte klarat av att vara ensam hemma direkt efter förlossningen med en sovande man (efter endast en vaknatt sov min sambo rätt länge) Jag tyckte det var skönt att kunna få hjälp så länge han sov.

Jag har igenom hela tråden sagt att jag skulle personligen inte välja att föda hemma, jag hade aldrig överlevt första förlossningen hemma men för den sakens skull så tycker jag ändå att personalen på BB borde bemött mig bättre, och att policyn på sjukhuset borde ha varit annorlunda. I min värld är det helt idiotiskt att tvinga hem pappan direkt efter en förlossning pga att policyn sa att papporna inte fick stanna kvar, det var inte pga platsbrist, det stod flera tomma rum, kl var 3 på natten och på förlossningen var det ovanligt lugnt. Personalen visste mycket väl om våran situation eftersom jag hade varit inlagd för igångsättning och legat på samma avdelning i 4 dygn före.
Nu åkte maken hem kl 03 och var tillbaka på sjukhuset kl 08, med 20 min bilkörning åt båda hållen...Han tog lite tupplurar i en fotölj i dagrummet, och jag kunde sova lite stunder under dagen när han hade koll på dottern.

Men ja för att fått mer sammanhängande sömn så hade det nog varit bättre för oss att åka hem och sova i våran dubbelsäng båda alla tre. Men nu hade jag som sagt ett snitt och räknades som opererad och åka hem innan tre dygn var helt klart inte lämpligt.

Om vi nu mot all förmodan hade valt att åka hem direkt efter förlossningen, (vilket inte hade gått eftersom jag hade kateter, jag fick inte resa mig ur sängen osv) så hade det inte varit något större problem med att maken sov, han kan sova i fem minuters pass och återhämta sig hyfsat på det, jag sover mer däckad än vad han gör efter en vaknatt eller två. (Det har ju blivit en hel del genom åren med sjuka barn) Jag är helt klart mer "farlig" om jag inte har fått sova än vad han är.

 

[Sar]

Sv: Föda hemma?

*kl*

På tal om mat så skulle jag få 2 st smörgåsrån efter förlossningen (min moderkaka släppte inte utan var tvungen att tas ut och jag spydde som en katt efteråt så de var rädda för att ge mig för mycket). Sambon hade totalt missat att smörgåsrånen var mina och mumsade glatt i sig en av rånen.
Hrmmpff!

Jag fick dock ett nytt men jag minns fortfarande hur hungrig jag var innan jag sedan fick äta som vanligt.

 

[Rumpnissen]

Sv: Föda hemma?

Är också lite förvånad över att många uppenbart tycker det är mycket viktigt att få äta riktigt god mat direkt efter förlossningen. Även om man föder hemma, finns det verkligen tid och energi att laga festmåltider precis efter förlossningen? Hur god mat orkar man egentligen fixa därhemma i det läget? Jag är rätt matintresserad och uppskattar verkligen god mat, men jag tycker inte sjukhusmaten är hälften så hemsk och äcklig som många beskriver den här, i mina ögon var det helt ok, traditionell svensk mat. Typ kycklinggryta med ris, eller potatis, skinka och legymsallad. Visst, inte så smaklökarna kryllar sig av lycka, men helt ok mat, och betydligt mycket bättre än vad jag hade fixat hemma i det läget. Även om man har haft en otroligt lätt förlossning, ger man sig verkligen ut och handlar fina råvaror det första man gör med den lilla bebisen som är några timmar gammal, och ställer sig i köket timmavis för att laga finmiddag?

Riktigt god mat är inte viktigt. Men mat som jag tycker om vill jag ha. Jag tycker också det är trevligt att äta tillsammans med min sambo, på bb fick han gå och köpa en sallad i cafeterian. Inte jätte trevligt. När vi kom hem stod vi inte och lagade festmåltider, men hade föreberett massa god mat som vi tyckte om. Till frukost åt vi hemmabakade frallor med brieost och annat gott osv. Och handla måste man ju göra ändå, så att slänga ner mat man tycker om samtidigt som man köpte bindor och våtservetter är väll knappast konstigt?

Där du födde hade de säkert bättre mat än vad de hade på sjukhuset där jag var. Eller så uppskattar jag god mat mer helt enkelt, det är väll inget konstigt? Några tycker det är viktigare att ha personal 2 minuter bort, andra föredrar att ha personalen en timma bort och ha det så som man brukar och kunna välja helt själv hur man vill ha saker.

 

[Petruska]

Sv: Föda hemma?

På tal om mat så skulle jag få 2 st smörgåsrån efter förlossningen

Bara för att nämna en av alla de festmåltider som det kära landstinget så gärna bullar upp!

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

Nej, direkt efter förlossnngen gick ingen av oss och handlade, vi var ju på bb så set behövdes varken handlas binder eller våtservetter, allt sånt fanns ju redan på plats eftersom vi var på bb. Det var ju lite av min poäng, man är på bb för att inte behöva kasta sig iväg till butiken dagen efter, utan i lugn och ro ta hand om bebisen och återhämta sig efter förlossningen. När jag fick barn lämnade varken jag eller min man sjukhuset förrän efter tre dagar, då åkte min man iväg ett par timmar för att hämta lite grejer hemma. Vi hade fullt upp med olika läkare, få läget under kontroll hälsomässigt för min del, ta hand om bebisen, få igång amningen, träffa familjen, osv. Ingen av oss kände minsta saknad över att inte därutöver få bekymra sig om mathållningen - en av anledningarna till att man ligger inlagd på sjukhus är ju att man är i för risigt skick för att klara sig hemma rent praktiskt, plus att man behöver såpass mycket sjukvård att det är ogörligt att få till det hemma på ett vettigt sätt.

Vi åt självklart tillsammans på bb, alla papporna gjorde det. Jag tror han betalade 300 kr per dygn för den tiden han var där, då ingick all mat. Där fanns också en kyl man kunde ha privat mat i, så om vi hade velat haft brie till frukost så hade det bara varit att köpa en bit och lägga dit den. Samma sak med nybakade frallor, om det hade varit ett måste, min man hade lätt kunnat åkt och handlat det om vi velat.

Men ärligt talat, direkt efter förlossningen, så var det för mig inte särskilt viktigt att få en fantastisk frukost, med nybakat bröd, brieost, fruktsallad, pannkakor, äggröra, eller var man nu kan tänka sig. Jag minns mer at jag petade i mig ett par mackor medan vi turades om att hålla bebis som inte ville ligga ensam, och jag försökte hitta en ställning att sitta och äta utan att det gjorde alltför ont. Någon långdragen, trivsam frukost var det ju inte riktigt i det läget. Och då uppskattar jag verkligen god mat, och en riktigt bra frukost i vanliga fall. Men inte när jag är nyopererad och har en nyföding att ta hand om, då finns inte riktigt förutsättningarna för en njutarfrukost ändå.

Det är lite därför jag blir så förvånad att det är så viktigt med riktigt god mat, att man släpar sig hem som nyopererad och full med smärtstillande, bara för att maten är så viktig. Hur gör man då på resor, frågar jag mig, om maten är så otroligt viktig att man vid varje givet tillfälle måste ha sin egen hemlagade goda mat? De är ju inte alla hotellfrukostar som är så fantastiska? Eller är det bara just efter förlossningen, som gourmetmat är av yttersta vikt? Varför?

 

[trazel]

Sv: Föda hemma?

Det är lite därför jag blir så förvånad att det är så viktigt med riktigt god mat, att man släpar sig hem som nyopererad och full med smärtstillande, bara för att maten är så viktig. Hur gör man då på resor, frågar jag mig, om maten är så otroligt viktig att man vid varje givet tillfälle måste ha sin egen hemlagade goda mat? De är ju inte alla hotellfrukostar som är så fantastiska? Eller är det bara just efter förlossningen, som gourmetmat är av yttersta vikt? Varför?

Fast jag tror inte någon i tråden som förespråkat god mat efter förlossningen haft en så tuff förlossning som du? Efter ett snitt åker man ju normalt sett inte hem direkt heller. En komplikationsfri förlossning kan man inte jämföra med att först ha haft ett jobbigt värkarbete och sedan slutat med akutsnitt. Då skulle jag ha mått mycket sämre än vad jag gjorde efter min (helt okomplicerade) förlossning.

Själv så hade jag också kunnat överväga en hemförlossning när lillebror ska ut, men med en knapp timme till sjukhuset (och en ev. ambulans som ska hit först därifrån i sånna fall) så är det inget som jag ens funderar över.

 

[Mabuse]

Sv: Föda hemma?

Även vid en komplikationfri förlossning så har man ju en liten nyföding att ta hand om, och de flesta är ju åtminstone lite möra efteråt, hur bra den än gick. För mig blir det då lite märkligt att det absolut viktigaste i det läget är gourmetfrukost, jag menar, vem har tid och ork med att laga en riktigt fin frukost och sitta och njuta av den länge morgonen efter förlossningen? Varför är det viktigt just efter förlossningen med extra god mat, jag tänker att när man fått en ny bebis så ligger fokus kanske lite mer på det, lära känna den nya människan, få allt att funka med amning, sömn osv, och inte i första hand att nu måste varje måltid vara en festmåltid, med enbart den godaste maten jag kan tänka mig, det är prio ett i nuläget att vi äter så god mat som möjligt hela tiden.

Även om man är matintresserad (vilket jag skulle säga att jag är), så är ju inte prio ett varje dag i mitt liv att äta min favoritmat, i den utsträckningen att jag undviker att vara borta från hemmet för att kunna garantera att jag får den perfekta maten hela tiden. Det känns för mig snarare som matfixering än matintresse. Visst är mat viktigt och roligt, men inte till den grad att det alltid har första rummet och dt som hamnar på plats ett på prioriteringslistan. Det är ju för de flesta människor inte så många gånger i livet man får barn, och vid de få tillfällena skulle jag nog säga att maten halkar ner lite på prioriteringslistan för mig just då.

 

[trazel]

Sv: Föda hemma?

På BB där jag låg fick man ingen mat serverad. Man fick servera sig själv (dvs, gå till kylen, välja vad man ville ha och värma maten själv i micron). Det kan jag göra precis lika gärna hemma i mitt kök. Enda skillnaden hade varit att jag fått välja fritt vad jag ville ha för mat om jag var hemma.

Dessutom tog jag mig aldrig från rummet när jag låg kvar själv (eftersom sambon blivit hemskickad) så jag åt ingenting på hela BB-vistelsen (som tack och lov inte blev längre än ca 24 timmar).