Jag och min welsh cob Ares har börjat med tömkörning nu! Han har alltid bett på sig men jag har fäst tömmarna i grimman. Han sköter sig utmärkt. Han testade från början att gå runt i cirklar runt mig, eftersom jag longerat honom så mycket, men den förvirringen lade sig snabbt. Jag tycker han är så otroligt enkel och fin. När han blir förvirrad stannar han ofta av och glor på mig, i stället för att växla upp och börja stressa. Det gör allt så enkelt!
Och som ni ser har vi mycket snö i västerbotten, och hittills har han alltid varit varm och torr i underpälsen, oavsett väder. Det är så skönt att slippa greja med täcken!
Jag har beställt en kapson som både ger plats för bett men har ringar på sidorna, så han slipper gå med både grimma och träns. Då kan jag finlira i longeringen också. Längtar så mycket tills den kommer!
Tjolahopp, vad roligt! Det här var 3e gången i hennes liv och hon har fattat grejen. Stannar självmant på bortre långsidan och behöver bara en smackning för att sätta fart och det räcker att "gå med", så jag behöver inte driva vid hinder. Nu har jag snackat ihop mig med en kompis som ska visa ett gäng ponnyer på 3-års, så vi ska löshoppa tillsammans några gånger, ha en viloperiod och sen köra igång med några täta tillfällen igen. Skönt att vara flera stycken så jag slipper släpa fram allt själv. 
