Första-häst misstag

[puckis]

Ni som haft häst ett tag vad var era första misstag? Och vad tror ni är det vanligaste "felet" man som förstahäst ägare gör?

 

[Hästbiten]

Jag gjorde för mycket "som alla andra" Hade massa hjälptyglar och fyra täcken i hagen. Red med nått skarpt bett och skydd och lindor varje dag. Hästen fick nog 5 kg kraftfoder om dagen m.m m.m....
Så jag lyssnade för mycket på alla andra, det var mitt fel. Idag så frågar jag ju självklart om åsikter men bildar mig en egen uppfattning oxå. Dessutom så löser jag problemen istället för symtomen som jag gjorde då...

 

[CosmicQueen]

Håller med ovanstående väldigt mkt...
Om man är ung och inte så erfaren inom hästägandet så behöver man ju råd och hjälp. Kan vara svårt då att veta vem/vad man ska lyssna på. För det är ju så att alla gör/säger ju olika. Finns lika många sätt som människor. Numer VET man ju vad man ska ta vara på för råd och inte. Kan vara svårt i början och kanske gör man så som alla säger.

 

[Wilma]

Att folk "förmänskligar" sina hästar!! Så att de................

tar in hästen tidigt för att de själva fryser, massor med täcken både inne o ute!

 

[Sirisiri]

Man tycker att man kan ganska mycket efter nästan 20 år på olika ridskolor, medryttarhästar osv. Men sedan jag själv köpte min första egna häst nyligen så inser jag att det är mycket som saknas.

En helt ny värld som öppnat sig för mig är det här med foderstater. Jag tror att de flesta ser om hästen behöver mer eller mindre mat, men de har ingen aning om vad maten innehåller. Det värsta är att de oftast inte bryr sig heller. Ser skräckexempel i vårt stall!! Det går fort att lära sig om man går in för det och jag har försökt komponera en foderstat efter konstens alla regler med kvoter hit och dit. Och det märks på hästen...

Andra grejer jag "råkat ut för" är hur sadeln egentligen ska ligga, när ska man avmaska egentligen (finns ju massa bud om det) osv.

Många lyssnar nog på alla andra. Jag försöker ta reda på så mycket fakta (frågar folk, tar upp det på Buke, tittar på andra internetsidor osv) som möjligt innan jag bestämmer mig för vad jag tycker är rätt och gör någonting.

 

[puckis]

Just foderstaten håller jag verkligen med dig om. Att ha en noggrannt uträknad foderstat tycker jag nu är busviktigt men som medryttare konfronterades man ju inte med de problemen.
Jag har en ganska bestämt uppfattning om hur jag vill att min häst ska ha det och gör som dig att först lyssna på en mängd människor man vet som kan sin sak innan man "apar" efter.
Jag har några jag verkligen litar på; min tränare, hovslagaren och veterinär samt några stallkompisar. Men jag kan fortfarande känna mig osäker då det bara i mitt stall finns de som verkligen tycker raka motsatsen. Nu är det så att ingen häst ser ut att må dåligt utan de är alla riktigt välmående och glada och pigga. Jag tycker mest det är intressant att två så skilda hästhållning ger liknande resultat.

 

[Mitrolle]

Första misstagen vi gjorde var att vi köpte en sadel utan att fatta att man var tvungen att leta efter en som verkligen låg bra. Vi köpte bara en sadel och lade på den. Nu gick det ju hyfsat som tur var, men vi fick ganska snart koll på hur sadeln skulle ligga och köpte en ny, som passar jättebra. Den har hästen haft sen dess.
Det andra misstaget vi gjorde var att inte fatta hur mycket och av vad hästen behöver äta. Det tog ett tag innan man lärde sig räkna foderstater och hitta ett foder som till sin sammansättning passar just min häst.
Nu ser hästen ut som hon borde, men det tog ett par år att hitta rätt foder... Och i början ser man ju inte sånt... :smirk: Man ger som alla andra ger.

Annars har vi nog klarat oss bra, har lärt oss ganska snabbt och sett på hästen.

 

[Dragonfruit_]

Första häst misstag.. Jag och syrran lyssnade på vad alla andra som tror sig vara så duktiga sa.. Och det var kanske inte så bra alla gånger.

 

[Fifflan]

Det av mina tidiga misstag som jag är minst stolt över är att jag i början tyckte att det var hästen som gjorde fel när det blev fel. Att hon låtsades missförstå, eller låtsades inte kunna, eller låtsades bli rädd. Med påföljd att man blev frustrerad och arg på hästen och tog i lite bryskare. På ridskolan har man ju lärt sig att det är rätt att bli arg på hästen när den inte lyder.

Min häst har lärt mig att hon inte kan ljuga och förställa sig. Hon reagerar rakt och utan dubbla bottnar på den input hon får från omgivningen. Jag har blivit MYCKET ödmjukare i förhållande till hästen som varelse, och också fått en otrolig motivation till att lära mig mer om detta underbara djur, som har så mycket att ge oss stressade nutidsmänniskor som ibland lever mer både i framtiden och dåtiden än i nuet. För att få ut det verkligt fina ur samvaron med hästen måste man vara DÄR 100% i varje ögonblick.
Ibland är jag inte det, något annat i vardagen pressar på, men idag så har jag vett nog att inte kräva fantastiska prestationer av hästen de dagar jag inte kan ge full uppmärksamhet till min egen del i prestationen.

 

[anne1]

Jag hade det väldigt lätt när jag köpte min häst, hade skött honom på ridskolan i 9 år, så jag hade stenkoll på hans matvanor, avmaskningar, hovslagare, rubbet. Dessutom hittade jag en suverän stallplats på en gård med mkt kunniga ägare, som jag blev väldigt god vän med. Det enda jag ångrar var att jag vid ett tillfälle lät en tjej i stallet låna min häst, och hon red tvärtemot min (mkt tydliga) instruktioner, vilket orsakade en senskada som i förlängningen ledde till att jag fick ta bort honom. Om jag träffade den personen igen skulle jag itne ansvara för mina handlingar!

Men i övrigt är jag nöjd med att ha "missat" de värsta Först-häst-fällorna

 

[unki]

Foderstaten var ett problem sådär i början men det löste sig ganska fort ändå och jag tycker inte de va nån riktig katastrof heller.
Sen hade jag en ganska outbildad häst som ju va ganska olik ridskolehästarna som man va van vid.. Men efter ett tag så förstod vi varann jättebra och litade på varann. Är dock övertygad om att jag hade gjort mer missar om han inte varit så gudomligt snäll..

 

[Lotus]

Sadel foder och för svår häst tror jag är de vanligaste felen som görs.

I mitt fall är det nog mitt största misstag felbedömnigen av mig själv som ägare/ryttare eftersom jag köpte en gammal häst för att lära mig på, och tänkte att jag rider väl så längre det går så tar jag väl bort honom sedan. Inser nu att jag troligen inte kommer att kunna ta bort honom förrän han verkligen är jätterisig, inte bara oridbar.... Är ju jätteblödig - hur kunde jag glömma det....

 

[Favina]

Första hästen blev skadad. när hon var frisk så släppte jag ut henne i en JÄTTESTOR! hage. Hon blev halt direkt. Det största misstaget jag någonsin gjort.

Sedan är det små misstag, som för mycket foder, har en den sadeln skall näste man oxå ha en likadan. Man skulle passa in. Idag väljer jag själv och då är det andra som vill ha samma grejor som mig.

Kram Favina

 

[maiden]

Jag var inte tillräckligt bestämd från början och hon fick övertaget, slutade med att jag fick sälja henne

 

[Lazio]

felet jag gjorde med min var att inte ta det så pass lugnt som hon behövde från början.

 

[lilla_mamma]

Alla, skulle jag vilja säga. Utrustning, utfodring, ridning, hantering, felaktig träning, missade skador... Utan att det blev någon direkt katastrof.

Det som gör mig vansinnig är att jag faktiskt inte lärt mig en enda sak av allt det man behöver kunna för att vara en bra hästägare på ridskolan. Och jag utgår ifrån att jag är en ganska representativ ryttare med sisådär 20 års ridskoleridning bakom mig. Var är det egentligen meningen att man ska lära sig någonting? Snälla stallkompisar? Jag har aldrig hört talas om någon ridskola som anordnar speciella "att bli hästägare"-kurser. Men det kanske finns?

Jag tycker ridskolorna förmedlar uppfattningen att kan man bara rida, dvs klarar av de snälla men ovilliga ridskolehästarna, så klarar man av att vara hästägare. Och ju bättre man rider, desto bättre hästägare blir man. Vilket alltså egentligen inte har några kopplingar alls.

 

[emindy]

Jag är en otypisk ryttare då jag lärde mig grunderna i ridning och hästskötsel av min mamma, på hästen som en dag blev min egna. På ridskolan lärde jag mig aldrig någonting överhuvudtaget ang. hästskötsel.
Tack vare henne har jag inte obevakat gjort några stora misstag på min första häst.
Däremot hade jag en missanpassad westernsadel på min nuvarande *skäms* Fast den är utbytt nu, såklart.

Vanligaste felet som jag tror att folk gör, det är:

• 
  att dalta bort sina hästar med alldeles för mycket täcken, lindor etc.
  uppfostringssaker
  konstig, ensidig träning
  missanpassad utrustning, bland annat då hjälptyglar

 

[Fjomp]

att jag var så ego i somras att jag lät yster gå i en jättegrön hage när han var jätterund och nära fång... han blev varm i hovarna och fick stå i grushage och allt lugnade ner sig.. men man blev ju rädd vanligt är nog att de får för mycket mat och att man är så överbeskyddande, massa täcken och sånt.. yster tar av sig sina täcken om han tycker det är för varmt !

 

[Ramona]

Jag tror att det storsta misstaget manniskor gor ar att kopa en hast som de egentligen inte klarar av eller ens passar det de vill anvanda den till.
Manga stirrar sej blinda pa vad hasten har for stam, vad den presterat med sina tidigare agare. Nar det egentligen handlar om hur hasten fungerar tillsammans med dej, och hur den presterar i det DU vill gora med hasten.

Man koper inte en tavlingshast!!! En hast ar en hast, och den ar enbart en tavlingshast nar den ar inne pa tavlingsbanan.

Det som bekymrar mej ar att manga inte tanker pa helheten, utan bara pa vissa delar av hasten.

Jag tror inte att hasten tar nagon skada av att ha tacken pa sej, benlindor i hagen osv. Det visar att agaren bryr sej om sin hast.
Daremot ar det manga som helt lamnar over ansvaret av sin hasts valmaende till andra manniskor. Tex vet manga hastagare inte hur deras hasts hovar ar, varfor de blir skodda som de blir och om det kan forbattras.
Manga manniskor "litar" pa hovslagare, massorer, veterinarer och vad manga manniskor sager till dem. Det ar det nast storsta misstaget manniskor gor.

 

[Sirisiri]

Jag tror att det allra största misstaget som begås är att totalt okunniga föräldrar köper häst åt sina barn som ridit några år på ridskola. Jag känner mig själv osäker i vissa situationer trots lång erfarenhet. Jag anstränger mig hela tiden för att lära mig mer eftersom jag vill min häst det allra bästa.

Många har ju inte en blekaste aning om vissa saker. T.ex att det finns olika sorters sadlar. Då vet man ju inte ens att man bör ta reda på mer fakta. Någon skrev att hon bara köpte en sadel. Likadant var det med min svärmor som fick för sig att köpa häst förut (hon har den inte kvar). Hon erbjöd mig att låna sadeln tills jag skaffat en egen. Jag frågade vad det var för bomvidd och så. Hon såg ut som ett levande frågetecken. "Vaddå, finns det olika storlekar?? Jag köpte den som var billig!"