Förlossningsdepression

Bukefalos 30 år!

Heja dig!

Vill bara flika in att ni inte gjort fel. De flesta bebisar somnar inte hur som helst utan många behöver hjälp att somna. Med tiden mindre och mindre hjälp. Bebisar är olika lättväckta, en del behöver tyst och mörkt och andra inte och det kan variera över tid, men också plats - de kanske är lättväckta hemma, men sover hur bra som helst på någon annan plats med "rätt ljud". Och det viktigaste är att ni hittar sånt som funkar för er bebis och er familj :heart

Tack :)
Det låter vettigt. Jo, det funkar för oss peppar peppar, men vi håller som sagt på att återintroducera (heter det så?) mer ljud så han inte blir för van vid att sova i tystnad/white noise, känns som om det skulle kunna bli lite svårt. Men tar det lite pö om pö.

Fetade lite, något som gjorde mig lite frustrerad med min senaste bebis var när han helt plötsligt slutade somna ute i vagnen.
Innan kunde jag gå en kort promenad, bebis somnade, jag fixade i stallet typ. Sen efter ett par månader gick det inte alls!
Kunde gå i en timme och ändå ha klarvaken bebis, då skulle han somna inne i vagnen istället 🤷🏻‍♀️ hur ska man veta? Som världens svåraste pussel :cautious: 🩷

Men verkligen! Så snart man tycker man fått kläm på bebisen och kommit i någon typ av rutin så ändras något och ingenting funkar längre som tidigare O_o

Detta kan även jag skriva under på! Det utvecklas ju i en rasande fart så det är egentligen inte så konstigt (mer frustrerande för den som vill se ett mönster).

Åh, ja såhär kommer det säkert att bli för oss också.
Sa just till min man idag att vi ska vara glada för de tolv veckor vi haft som typ gått som på räls.
Första månaden åt och sov bäbis bara, sen började vi söva mer aktivt, men tar det en kvart är det en gång som tar längre tid än vanligt... och sen vi började tänka att vi skulle lägga oss ca kl 19-20 är det kanske... 3-4? kvällar han inte somnat då, varav den "värsta" somnade han kl 00.

Så... Hade jag inte fått det där mörka molnet över mig bara, utan det är allt ❤❤❤ peppar peppar.

Jobbar vidare med the basics, inte varit nere vid lågvattenmärket igen iaf. :)
 
Tack :)
Det låter vettigt. Jo, det funkar för oss peppar peppar, men vi håller som sagt på att återintroducera (heter det så?) mer ljud så han inte blir för van vid att sova i tystnad/white noise, känns som om det skulle kunna bli lite svårt. Men tar det lite pö om
Det viktiga tror jag är att det inte finns några rätt eller fel!

Klart du ska återintroducera mera ljud, om det känns rätt för dig!

Våran första sov bara på dagen om man höll om honom. Så då gjorde vi det, med första barnet var det ju möjligt. Han sover ju galet bra nu förtiden. Går snabbt att lägga och kan somna typ över allt. Ofta på vägen hem från saker och sen är det bara att bära in honom till sängen.

Andra barnet har ju fått stå ut med mera ljud, och sover ännu ytligare. Går ibland att bära in, ibland inte.
 
Det viktiga tror jag är att det inte finns några rätt eller fel!

Klart du ska återintroducera mera ljud, om det känns rätt för dig!

Våran första sov bara på dagen om man höll om honom. Så då gjorde vi det, med första barnet var det ju möjligt. Han sover ju galet bra nu förtiden. Går snabbt att lägga och kan somna typ över allt. Ofta på vägen hem från saker och sen är det bara att bära in honom till sängen.

Andra barnet har ju fått stå ut med mera ljud, och sover ännu ytligare. Går ibland att bära in, ibland inte.

Tack!
Det har du rätt i! Det är ibland svårt att navigera sig fram som förstagångsförälder. Jag har ju hört många gånger att "ni vet bäst, lyssna inte på alla som vet allt", men ibland känns det ändå lite svårt.
Vi får se hur det går. Han sover genom samtal när vi går med vagnen och han sover bra till tvättmaskinen/låg tv hemma och så provade vi ha radion på samt prata lite lågt i bilen, gick fint. Räcker kanske finfint så för oss. Som sagt, vi vet egentligen inte vad han vaknar av, är bara vi som börjat vara tysta ändå. Heja.


F ö går det upp o ner. Promenader är svårast. Och så har det blivit svårare för mig när han är ledsen när han ska sova, jag är redo att ge upp typ direkt, fast jag vet att han säger han är trött och sen sover.
Men får kämpa på. Vill helst inte ta medicin, den gjorde ju att man kände mindre bra känslor också så läkaren.

Men jag försöker njuta också, det gör jag!❤😚👶🥰
Och vi har iaf bestämt att nästa vardagsförmiddag han inte långsover ska vi åka till ÖF, tror det hade gjort gott.

Oj, ja så kan det ju också bli..! Det blir kanske som det blir helt enkelt.
 
Du kanske redan skrivit om det, men när du skrev om att promenader var svårast. Både min har hatat vagn, så alla mysiga barnvagnspromenader jag planerat blev svårt.

Däremot har det fungerat bra med selen, så då har jag fått promenera med selen(och att de fått amma i den), när de väl somnat har det gått att lägga ner dem och promenera vidare.

Det kommer bli lättare och du verkar resonera klokt kring allt! Det är ju en galen omställning att få barn ❤️
 
Du kanske redan skrivit om det, men när du skrev om att promenader var svårast. Både min har hatat vagn, så alla mysiga barnvagnspromenader jag planerat blev svårt.

Däremot har det fungerat bra med selen, så då har jag fått promenera med selen(och att de fått amma i den), när de väl somnat har det gått att lägga ner dem och promenera vidare.

Det kommer bli lättare och du verkar resonera klokt kring allt! Det är ju en galen omställning att få barn ❤️

Det är inte svårt för att han inte gillar vagnen. Han gillar visserligen inte liggdelen, men vi har kört med babyskyddet istället. Nu när det blir kallare kommer det nog bli svårare dock att få till det varmt i den kanske. Iallafall åkpåsen vi köpt som passar i där är så öppen upptill, men finns kanske bättre. Men de är väl tänkta till att bara ha i bilen kanske.
Annars har jag tänkt köpa en bärjacka och prova ha honom innanför den i sele också ja.

Men det är/har inte varit svårt därför han sover gott i babyskyddet.
Det är för att jag känner att det är så svårt att veta om han är för varm eller för kall så jag får bara ångest av att gå ut med honom, det är inte mysigt alls.
Nu har det smällt till och blivit kallt här också, så vi blir kanske inne till i vår 😎🤷‍♀️🤔😫🐧.
 
Det är inte svårt för att han inte gillar vagnen. Han gillar visserligen inte liggdelen, men vi har kört med babyskyddet istället. Nu när det blir kallare kommer det nog bli svårare dock att få till det varmt i den kanske. Iallafall åkpåsen vi köpt som passar i där är så öppen upptill, men finns kanske bättre. Men de är väl tänkta till att bara ha i bilen kanske.
Annars har jag tänkt köpa en bärjacka och prova ha honom innanför den i sele också ja.

Men det är/har inte varit svårt därför han sover gott i babyskyddet.
Det är för att jag känner att det är så svårt att veta om han är för varm eller för kall så jag får bara ångest av att gå ut med honom, det är inte mysigt alls.
Nu har det smällt till och blivit kallt här också, så vi blir kanske inne till i vår 😎🤷‍♀️🤔😫🐧.
Jag fick tips om att känna i nacken att det inte är för varmt eller för kallt :)
 
Hmm, känns som min skulle göra det. Ibland sover han ju hårt iofs.
Men han har ju massa kläder på sig, nej jag tycker det känns väldigt svårt. Men tack iallafall.
Vissa baby-vakter har även temeprarurmätare. Du skulle kunna lägga en i höjd med barnets huvud, typ innanför åtminstone det yttersta lagret av kläder/åkpåse/täcke eller vad ni har. Det blir kanske inte exakt rätt, men kan ge dig en fingervisning om temperatur ändå.
Låter som en vinter utan promenader kan bli tråkig?
 
Jag har alltid resonerat som så att barnet har samma kläder som jag har på mig, eller mindre.
Min son född i oktober hade oftast på sig en tunn merioullsoverall och en teddyoverall, i liggdelen låg han på en får fäll med en ullfilt eller en åkpåse, en tunn mössa. Om det var väldigt kallt alltså ner emot -10 hade han ullfilt och åkpåse.

Jag tror vi föräldrar gärna överklär barnen. Mitt resonemang med att barnet har som mig eller mindre har alltid fungerat dvs aldrig missnöjt barn i vagnen. Jag är helt övertygad om att många barn inte gillar vagn för att det är för varmt för dom.
 
Det är inte svårt för att han inte gillar vagnen. Han gillar visserligen inte liggdelen, men vi har kört med babyskyddet istället. Nu när det blir kallare kommer det nog bli svårare dock att få till det varmt i den kanske. Iallafall åkpåsen vi köpt som passar i där är så öppen upptill, men finns kanske bättre. Men de är väl tänkta till att bara ha i bilen kanske.
Annars har jag tänkt köpa en bärjacka och prova ha honom innanför den i sele också ja.

Men det är/har inte varit svårt därför han sover gott i babyskyddet.
Det är för att jag känner att det är så svårt att veta om han är för varm eller för kall så jag får bara ångest av att gå ut med honom, det är inte mysigt alls.
Nu har det smällt till och blivit kallt här också, så vi blir kanske inne till i vår 😎🤷‍♀️🤔😫🐧.
Jag känner igen mig i känslan att vilja göra allt rätt, (i mitt fall) så till den grad att man nästan blev handlingsförlamad till slut…

För mig hjälpte det att att helt resignera för den känslan. Jag vet inte hur jag beskriver det bäst men jag kunde nästan bli arg på mig själv till slut och lite rebelliskt tänka att: ”Nu går vi ut!! och det kommer säkert innebära både att bebis blir för varm eller kall, bajsar, blir oväntat hungrig, ledsen” eller vad jag nu var mest rädd för i stunden. ”Men då får det bli så då!”

Sen löste sig saker efterhand och jag började känna mig mer och mer kompetent i olika situationer. Kortare promenader blev längre och längre osv.

Hoppas du hittar din väg snart! :heart
 
Jag känner igen mig i känslan att vilja göra allt rätt, (i mitt fall) så till den grad att man nästan blev handlingsförlamad till slut…

För mig hjälpte det att att helt resignera för den känslan. Jag vet inte hur jag beskriver det bäst men jag kunde nästan bli arg på mig själv till slut och lite rebelliskt tänka att: ”Nu går vi ut!! och det kommer säkert innebära både att bebis blir för varm eller kall, bajsar, blir oväntat hungrig, ledsen” eller vad jag nu var mest rädd för i stunden. ”Men då får det bli så då!”

Sen löste sig saker efterhand och jag började känna mig mer och mer kompetent i olika situationer. Kortare promenader blev längre och längre osv.

Hoppas du hittar din väg snart! :heart

Känner igen mig i det där, känner/gör så ibland.

-------

Igår gick det totalt åt pipan, när vi åkte till ÖF eftersom psykolog och bvc-sköterska pushar att vi borde komma iväg på saker.
Det blev kaos, men en på mvc pratade iaf med mig och sa tvärtemot att det är okej att göra sånt man mår bra av och att bäbis är så liten, man måste inte iväg på grejer.
Jag känner mig lurad till att göra dumma saker med min lilla som gått emot magkänslan.
Ska avsluta psykologkontakten, blir värre istället för sämre av hen.
 
Känna i nacken eller på bröstet är bra för temperaturen. Oftast vaknar de inte och om de gör det så är det faktiskt inte hela världen även om det kanske känns så. Generellt tänker jag hellre för kall än för varm då överhettning är farligare och är enklare att råka göra då det i alla fall för mig är mer naturligt att klä på då jag själv är frusen. Sen tänker jag - om du inte uppskattar promenaderna, måste ni ut på promenad? Jag hade någon bild av mysiga barnvagnspromenader med föräldralediga vänner. Det är inget annat än stress för mig och beslutade för några veckor sedan att nä, det passar inte oss. Vår gillar inte sele eller sjal någon längre stund heller. Vi ser till att vara ute på något sätt varje dag för dagsljus och frisk luft. Hade jag bott i hus hade jag antagligen inte lämnat tomten :o

Känner igen mig i @Askur2017 om att vilja göra allt rätt så man nästan blir handlingsförlamad. Och sen när jag väl gör något blir det kaos, men övning ger färdighet och det känns lättare nästa gång. Sen är det viktigt att bena ut vad man gör för att man tror man "ska" och vad som faktiskt gör en gott.

Känner igen mig i det där, känner/gör så ibland.

-------

Igår gick det totalt åt pipan, när vi åkte till ÖF eftersom psykolog och bvc-sköterska pushar att vi borde komma iväg på saker.
Det blev kaos, men en på mvc pratade iaf med mig och sa tvärtemot att det är okej att göra sånt man mår bra av och att bäbis är så liten, man måste inte iväg på grejer.
Jag känner mig lurad till att göra dumma saker med min lilla som gått emot magkänslan.
Ska avsluta psykologkontakten, blir värre istället för sämre av hen.
Så tråkigt att det inte gick bra. Och helt rätt att avsluta psykologkontakten om det inte känns bra. Gjorde samma då den jag gick till föreslog sånt som inte kändes bra. Absolut att man inte måste iväg på massa saker - om man mår bra av att det man väljer istället. Det är vanligt att man mår dåligt för att man känner sig isolerad under föräldraledighet så är nog därför de föreslår att komma iväg på grejer. Nu har ni testat och det var inte för er :) Så får ni prova lite olika tills ni hittar vad som passar er. Jag tycker till exempel att det blir jobbigt med bebis i för stora grupper så när vi träffar släkt och vänner träffar vi bara några enstaka åt gången numera. Föredrar att träffas på café framför hemma hos andra eller på promenad till exempel. Har gärna något inbokat 2-3 gånger i veckan + 1 grej på helgen, då får jag stimulans, men lämnar också utrymme för återhämtning ifall bebis inte sover ordentligt eller något känns tokigt när vi varit iväg. Man får försöka hitta det som man själv mår bra av, men jag tror också det är viktigt att inte begränsa sig för att det någon gång inte gick som man önskade om det är sånt man ändå känner man mår bra av.
 
Känner igen mig i det där, känner/gör så ibland.

-------

Igår gick det totalt åt pipan, när vi åkte till ÖF eftersom psykolog och bvc-sköterska pushar att vi borde komma iväg på saker.
Det blev kaos, men en på mvc pratade iaf med mig och sa tvärtemot att det är okej att göra sånt man mår bra av och att bäbis är så liten, man måste inte iväg på grejer.
Jag känner mig lurad till att göra dumma saker med min lilla som gått emot magkänslan.
Ska avsluta psykologkontakten, blir värre istället för sämre av hen.
Vad tråkigt att det blev kaos och att du känner dig lurad!

Jag tänker spontant att det finns två olika sidor av det. Om man VILL åka iväg på massa grejer och känner sig som en fånge i sitt hem för att man inte vågar åka iväg så är det något man kanske behöver jobba på, att våga åka. Men man kan också känna att man bara vill vara hemma och så tvingar man sig iväg för att man känner att det är det rätta och att det är så man ska göra och då blir ju det också dåligt.

Alla föräldrar är ju så olika. Vissa har ett stort socialt behov och vill hänga med andra vuxna nästan varje dag för att må bra och det är ju såna mammor som tex hänger mycket på öppna förskolan.

Men det enda en bebis behöver är föräldrar som mår bra och tar hand om sitt barn. Den behöver inte träffa andra bebisar eller vistas i olika miljöer.

Om du VILL gå ut med vagnen men inte vågar så kanske du kan träna lite på det. Men om du inte vill så skippa det. Jag gick tex bara ut när dottern skulle sova, för hon sov så bra i vagnen. Brukade känna lite i nacken och på händerna om hon verkade lagom varm.

Våga lite på din magkänsla! I alla situationer.
 
Känner igen mig i det där, känner/gör så ibland.

-------

Igår gick det totalt åt pipan, när vi åkte till ÖF eftersom psykolog och bvc-sköterska pushar att vi borde komma iväg på saker.
Det blev kaos, men en på mvc pratade iaf med mig och sa tvärtemot att det är okej att göra sånt man mår bra av och att bäbis är så liten, man måste inte iväg på grejer.
Jag känner mig lurad till att göra dumma saker med min lilla som gått emot magkänslan.
Ska avsluta psykologkontakten, blir värre istället för sämre av hen.
Vad var det som blev kaos på ÖF?

Känns det inte bra med psykologen ska du avsluta absolut. Kanske prova någon annan istället?
 
Sen tänker jag - om du inte uppskattar promenaderna, måste ni ut på promenad? Jag hade någon bild av mysiga barnvagnspromenader med föräldralediga vänner. Det är inget annat än stress för mig och beslutade för några veckor sedan att nä, det passar inte oss. Vår gillar inte sele eller sjal någon längre stund heller. Vi ser till att vara ute på något sätt varje dag för dagsljus och frisk luft. Hade jag bott i hus hade jag antagligen inte lämnat tomten :o



Så tråkigt att det inte gick bra. Och helt rätt att avsluta psykologkontakten om det inte känns bra. Gjorde samma då den jag gick till föreslog sånt som inte kändes bra. Absolut att man inte måste iväg på massa saker - om man mår bra av att det man väljer istället. Det är vanligt att man mår dåligt för att man känner sig isolerad under föräldraledighet så är nog därför de föreslår att komma iväg på grejer. Nu har ni testat och det var inte för er :) Så får ni prova lite olika tills ni hittar vad som passar er. Jag tycker till exempel att det blir jobbigt med bebis i för stora grupper så när vi träffar släkt och vänner träffar vi bara några enstaka åt gången numera. Föredrar att träffas på café framför hemma hos andra eller på promenad till exempel. Har gärna något inbokat 2-3 gånger i veckan + 1 grej på helgen, då får jag stimulans, men lämnar också utrymme för återhämtning ifall bebis inte sover ordentligt eller något känns tokigt när vi varit iväg. Man får försöka hitta det som man själv mår bra av, men jag tror också det är viktigt att inte begränsa sig för att det någon gång inte gick som man önskade om det är sånt man ändå känner man mår bra av.

Nej, jag börjar känna att det måste vi faktiskt inte alls. Bäbis är en plutt och jag måste inte alls gå ut med honom när det är kallt faktiskt. Tror inte han far illa av det.
Jag kan klä på honom och gå ut med honom i famnen en stund istället så han får andas lite luft en liten stund.

Precis. Jag känner att jag inte vet längre, men det har ju länge varit en stress för mig att fara iväg med bäbis nu. Visst, det har känts bra ibland att vi klarat av det, men till vilken nytta?
Det är som mvc-kvinnan sa igår, bäbis kommer inte minnas det. Och det visste jag väl förut, men iallafall.
Så summa summarum är väl att ska jag göra det jag ändå mår lite bra av så är det att stanna hemma och följa rutinerna, ta egna promenader utan bäbis och åka till bvc och inget mer. Det får man faktisk, det räcker. För Guds skull, min bäbis är tre månader, varför sån stress?

Jag kände ju innan att jag inte ville på nåt med sån liten, men sen när de pushade på tänkte jag att jag var fel.

Vad tråkigt att det blev kaos och att du känner dig lurad!

Jag tänker spontant att det finns två olika sidor av det. Om man VILL åka iväg på massa grejer och känner sig som en fånge i sitt hem för att man inte vågar åka iväg så är det något man kanske behöver jobba på, att våga åka. Men man kan också känna att man bara vill vara hemma och så tvingar man sig iväg för att man känner att det är det rätta och att det är så man ska göra och då blir ju det också dåligt.

Alla föräldrar är ju så olika. Vissa har ett stort socialt behov och vill hänga med andra vuxna nästan varje dag för att må bra och det är ju såna mammor som tex hänger mycket på öppna förskolan.

Men det enda en bebis behöver är föräldrar som mår bra och tar hand om sitt barn. Den behöver inte träffa andra bebisar eller vistas i olika miljöer.

Om du VILL gå ut med vagnen men inte vågar så kanske du kan träna lite på det. Men om du inte vill så skippa det. Jag gick tex bara ut när dottern skulle sova, för hon sov så bra i vagnen. Brukade känna lite i nacken och på händerna om hon verkade lagom varm.

Våga lite på din magkänsla! I alla situationer.

Tack. Ja, jag känner ju nu att jag borde litat på magkänslan. Men sen kände jag att jag var fel.
Nu känner jag att jag måste få ta lite lätta vägar och inte bli pushad av psykologen, då har bäbis ingen mamma snart.

Vad var det som blev kaos på ÖF?

Känns det inte bra med psykologen ska du avsluta absolut. Kanske prova någon annan istället?

Jo, vår bäbis långsover gärna på fm just nu Och det är då de har bäbistider på ÖF, så då tänkte vi att vi provar åka dit en em när det är 0-6, eftersom vi fått till oss att åka iväg på saker för mitt mående.

Jag vet inte hur vi tänkte, men jag tänkte iaf att man kunde hålla lite avstånd. Sen ville vi ha hjälp med att komma oss för att byta till en annan sele också. Jag tänkte att då om nån ska visa oss behöver den va nära , men de e en person så kanske ok.

Personalen kunde inte selen så bad nån annan o så svärmade folk runt oss tyckte jag.
Jag blev ledsen, vi gick ut, sen in igen, men sen fick vi gå upp till mvc och jag storgrär och då kom en där och pratade med mig.

Känns så väldigt dumt och onödigt, här har jag knappt velat att våra familjer ska peta på honom en gång och så går vi dit och kastar honom rakt i bacillerna.
För att jag trodde på dem skulle få mig att må bättre.
Jag känner mig som en ännu sämre mamma nu.

Igår ringde vi ett psykakut-nummer och idag ska mobila psyk-teamet komma hit, får se om de förstår mig bättre.
Hade tid hos psykologen imorrn, men har avbokat den. Hon hade ringt upp såg jag, men jag missade det.
 
Nej du måste inte åka någonstans :heart
Och om du vill åka någonstans kanske det går att åka iväg en stund utan bebis?

Alltså i den åldern behövs ju noll stimulans för bebis skull, den behöver bara mat och rena blöjor typ.
 
Nej du måste inte åka någonstans :heart
Och om du vill åka någonstans kanske det går att åka iväg en stund utan bebis?

Alltså i den åldern behövs ju noll stimulans för bebis skull, den behöver bara mat och rena blöjor typ.

Precis. Jag måste faktiskt inte det.
Ja, hellre det.

Precis. Nu är det väl inte så att de sagt heller att det är för bäbisens skull, men de har pushat för såna aktiviteter.

Imorse blev jag ur en fb-grupp jag hängt massor i under graviditeten och nu sen bäbis kom också.
Tycker den varit väldigt stödjande, men när jag tänker på det också pushande att fara iväg på saker med bäbis, utan bäbis och lämna iväg bäbis. Det är ett fåtal personer som skriver, men blir lätt att det känns som en vanlig uppfattning när man får det så koncentrerat liksom.
Nu ska jag försöka lita mer till mig själv.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp