Vid hästköp!
Hur resonerar ni?
Har läst väldigt mycket annonser och tittat på ännu fler videos av olika hästar.
Idag var jag på en första provridning och nu är jag kär!
Men det kanske inte är den hästen jag behöver?
Den är också lite i äldsta laget, född 2012 och inte gjort så mycket, men så häftig känsla!
Jag vill nog tro att jag blivit äldre och klokare.
Första ponnyn köpte mina föräldrar åt mig. Jag hade varit medryttare på en rätt extrem ponny några år. Ägaren gav upp med honom och jag hade honom som min något år innan han dömdes ut för lynnesfel. Min mamma övertalade pappa att de skulle köpa honom. Så här i efterhand förstår man hur lite de förstod iom hur farlig ponnyn var. Men ganska många år senare ramlade jag över tränare som förstod sig på den dåligt byggda islandskorsningen med 21 orena gångarter och minst sagt svajig mentalitet. Han blev hos mig 20 år, tills han blev 30 år. Ångrar absolut inte vår tid iom hur otroligt mycket jag blev tvungen att lära mig för att inte skadas typ.
Bästa läraren i världen verkligen!
Nästa häst var jag vuxen och ansvarig själv. Hade haft en häst i träning 1 år. Min ena tränare som då var den alla proffs skickade farliga hästar till hade tackat nej iom att han tyckte den var för farlig. Jag hade inte etablerat mig lika väl som honom, hade mindre valfrihet vad gällde kunder och hade ju jobbat med problemlösning etc och tog hem den. Efter ett år blev ägaren tvungen att sälja pga ändrad ekonomi. Så jag köpte en livsfarlig unghäst som hade sadeltvång, stack, reste sig etc och var så oerhört snabb i sina vändningar. Jag fick honom jättebilligt iom att uppfödare/ägare ville att han hamnade just hos mig.
Ena tränaren, som hade hans pappa i träning då han stod i Sverige meddelade att det var den enda häst hon varit livrädd för pga så oberäknelig, som min. Hon gömde sig bakom sargen då vi skulle rida. Andra tränaren sa frankt några inte direkt positiva ord om hästen och "Vet vi att du kan göra det? Ja.. Har du gjort det förr.. Ja.. MEN VARFÖR!?".
Han blev himla trevlig han med, iaf för mig. Nu har jag haft honom i 16 år. Även han har varit en oerhört god lärare med tanke på hur känslig, snabb, rörlig och lättriggad han var. Jag hade dock väldigt god hjälp av tränare för att få honom trevlig. Idag är den en arbetsvillig gubbe som jag hoppas håller ett gäng år till!
Skulle jag göra liknande köp idag? Nej, det orkar jag nog inte. Ångrar jag mig? Inte en sekund!
Skulle jag rekommendera någon elev att köpa ngt liknande. ALDRIG!
hon hade inget som helst intresse av att jag hälsade på henne. Absolut inte skygg, blyg eller försiktig heller. Bara inte intresserad. 
fick klappa eller låta bli, hon var nöjd oavsett 
