Sv: Första barnet.
Tack för tipset
Tack för tipset
- Gravid - 1år
- Trådstartare Fibusen
- Startdatum
- Svar 82
- Visningar 9 658
Sv: Första barnet.
Även jag väntar första barnet och går in i v. 36 imorgon
Jag har haft en bra graviditet hittills och har först nu börjat känna av lite ryggont när jag gör vissa saker (typ bädda sängen, dammsuger o sånt där man gärna är mer framåtlutad och belastar ryggen). Detta är också orsaken till att jag ska sluta jobba efter nästa vecka (då tar mitt sommarschema slut).
Annars har det inte vart mycket besvär, lite halsbränna då och då, svullna fötter (har kommit senaste tiden) och nån gång ibland lite sendrag i vaderna men det var längesen nu.
Jag är inte alls rädd för förlossningen. Det jag är mest rädd för i så fall är om det tvingas bli kejsarsnitt, det vill jag inte vara med om. Men sånt kan man ju inte bestämma över heller, så jag oroar mig inte så värst.
Fibusen: Är det inte så att symtomen brukar avta efter tredje månaden och man börjar må bra igen?
Själv fick jag inte erfara något illamående, ömma bröst etc alls, utan när jag fick veta att jag var gravid var jag redan i v. 13 (då jag gjorde testet). Fick åka in och göra ett tidigt ultraljud för att fastställa hur långt gången jag var (jag och sambon trodde på max v. 8) och döm av vår förvåning när läkaren sa att vi var i v. 14!!
Det var även bara den senaste mensen som uteblivit, därav inga misstankar. Visst gick jag upp i vikt och la en del på magen, men jag hade tidigare gått ner 10 kilo för att jag mådde dåligt psykiskt och tänkte bara att vikten gick upp för att jag träffat och flyttat ihop med min underbara sambo och mådde helt prima igen! (blev "fredagsmys" med gottis o dricka typ varje kväll i början... så vikten hade kunnat komma av maten).
Rörelser från bebisen började komma smygandes i v. 16 tror jag det var, men det var väldigt små sådana.
Även jag väntar första barnet och går in i v. 36 imorgon
Jag har haft en bra graviditet hittills och har först nu börjat känna av lite ryggont när jag gör vissa saker (typ bädda sängen, dammsuger o sånt där man gärna är mer framåtlutad och belastar ryggen). Detta är också orsaken till att jag ska sluta jobba efter nästa vecka (då tar mitt sommarschema slut).
Annars har det inte vart mycket besvär, lite halsbränna då och då, svullna fötter (har kommit senaste tiden) och nån gång ibland lite sendrag i vaderna men det var längesen nu.
Jag är inte alls rädd för förlossningen. Det jag är mest rädd för i så fall är om det tvingas bli kejsarsnitt, det vill jag inte vara med om. Men sånt kan man ju inte bestämma över heller, så jag oroar mig inte så värst.
Fibusen: Är det inte så att symtomen brukar avta efter tredje månaden och man börjar må bra igen?
Själv fick jag inte erfara något illamående, ömma bröst etc alls, utan när jag fick veta att jag var gravid var jag redan i v. 13 (då jag gjorde testet). Fick åka in och göra ett tidigt ultraljud för att fastställa hur långt gången jag var (jag och sambon trodde på max v. 8) och döm av vår förvåning när läkaren sa att vi var i v. 14!!
Det var även bara den senaste mensen som uteblivit, därav inga misstankar. Visst gick jag upp i vikt och la en del på magen, men jag hade tidigare gått ner 10 kilo för att jag mådde dåligt psykiskt och tänkte bara att vikten gick upp för att jag träffat och flyttat ihop med min underbara sambo och mådde helt prima igen! (blev "fredagsmys" med gottis o dricka typ varje kväll i början...
så vikten hade kunnat komma av maten).Rörelser från bebisen började komma smygandes i v. 16 tror jag det var, men det var väldigt små sådana.
Sv: Första barnet.
Jorå.. Jag är med här, åtminstone än så länge. Är ju inte alls långt gången. Vecka 6-7 någonstans skulle jag tro så jag hoppas att jag slipper tidigt missfall. Jag skrev ju en tidigare tråd för ett par veckor sedan så det är väl inte direkt hemligt här ändå
Jag har bestämt mig för att sluta oroa mig så mycket i onödan, det löser sig. Det som är största grejen nu är att det finns en risk att folk sticker nålar i mig och både jag och min karl är rädda för nålar så vi lär väl sitta och kallsvettas båda två om någon kommer gående med något sådant don Tur att jag är tuffare än honom, han har till och med svårt med inpackade kanyler. Näst efter det kommer det där med att det finns risk att han svimmar på förlossningen, det vore ju då ett bra stöd
Jorå.. Jag är med här, åtminstone än så länge. Är ju inte alls långt gången. Vecka 6-7 någonstans skulle jag tro så jag hoppas att jag slipper tidigt missfall. Jag skrev ju en tidigare tråd för ett par veckor sedan så det är väl inte direkt hemligt här ändå
Jag har bestämt mig för att sluta oroa mig så mycket i onödan, det löser sig. Det som är största grejen nu är att det finns en risk att folk sticker nålar i mig och både jag och min karl är rädda för nålar så vi lär väl sitta och kallsvettas båda två om någon kommer gående med något sådant don
Tur att jag är tuffare än honom, han har till och med svårt med inpackade kanyler. Näst efter det kommer det där med att det finns risk att han svimmar på förlossningen, det vore ju då ett bra stöd
H
helhet
Sv: Första barnet.
Jag väntar mitt första barn som beräknas anläda i mars nästa år.
Har ett MF i bagaget men nu börjar veckorna ticka på och vi har bestämt oss för att det är dags att berätta för familjen nu. Tycker det är lite jobbigt och får då och då för mig att jag inbillat mig allt och att jag eg inte är gravid Men trotts att jag är rätt nojig nu så hanterade vi nog MFet med ett känslomässigt MVG.. eller nått.
Trotts att vi inte i några riskzoner så har vi valt att göra ett kub, har varit och lämnat alla blodprover och har ett VUL och RULet inbokat. Känns helt absurt faktiskt. Jag känner mig inte gravid. Jag känner mig trött. Jag mår illa. Jag är yr. Gärna allt på samma gång också Men jag känner mig ju inte gravid lixom.. Men jag påverkas av detta rätt rejält. Jag är vanligtvis väldigt aktiv och tycker det är väldigt påfrestande att inte orka saker öht. Vill bara sova...
Hur har ni andra upplevt bemötandet hos BM och möjligheten att få göra de tester osv ni velat? Jag är helt överlycklig över att vi verkat hamna på ett ställe där man får allt man ber om, trotts att man egentligen inte "får" det.
Jag väntar mitt första barn som beräknas anläda i mars nästa år.
Har ett MF i bagaget men nu börjar veckorna ticka på och vi har bestämt oss för att det är dags att berätta för familjen nu. Tycker det är lite jobbigt och får då och då för mig att jag inbillat mig allt och att jag eg inte är gravid
Men trotts att jag är rätt nojig nu så hanterade vi nog MFet med ett känslomässigt MVG.. eller nått. Trotts att vi inte i några riskzoner så har vi valt att göra ett kub, har varit och lämnat alla blodprover och har ett VUL och RULet inbokat. Känns helt absurt faktiskt. Jag känner mig inte gravid. Jag känner mig trött. Jag mår illa. Jag är yr. Gärna allt på samma gång också
Men jag känner mig ju inte gravid lixom.. Men jag påverkas av detta rätt rejält. Jag är vanligtvis väldigt aktiv och tycker det är väldigt påfrestande att inte orka saker öht. Vill bara sova... Hur har ni andra upplevt bemötandet hos BM och möjligheten att få göra de tester osv ni velat? Jag är helt överlycklig över att vi verkat hamna på ett ställe där man får allt man ber om, trotts att man egentligen inte "får" det.
Sv: Första barnet.
Då hoppar jag med här också...
Jag (vi) väntar också vårt fösta barn, är beräknad till 28 Januari så är i vecka 16 nu. Jag har också ett MF i bagaget vilket gör en lite mer nervös.. men nu längtar jag bara till vecka 18 då jag ska göra mitt första ultraljud, efter det så känns det som att man kan slappna av lite mer, för då vet man.
Utöver det har min graviditet rullat på, eftersom jag hade mit MF tidigare i våras så var denna graviditet mer planerad och jag noggrant skrev ner min mens m.m så har följt den redan från vecka 1-2. Hahah vilket gör att 16 veckor känns som lång tid och man bara längtar till ultraljudet!
Har precis som många av er andra haft mitt illamående och varit ruggigt trött, kändes hemskt att inte kunna jobba en hel dag utan att sova middag en stund på lunchen eller hamna i soffan de första man gör när man kom hem på kvällen, visserligen har jag ett rätt tungt jobb. Men man vill så mycket och så orkar inte kroppen... Har börjat ta extra järntabletter då jag hade jätte låga blodvärden så de förklarar ju en hel del... så nu känns det bättre igen!
Men.... nu verkar det som att jag redan har åkt på Foglossning har alla dess symtom och har fruktansvärt ont, ska till läkaren imorgon och får se vad de säger, vill helst inte bli sjukskriven redan. Men vi får se!
Då hoppar jag med här också...
Jag (vi) väntar också vårt fösta barn, är beräknad till 28 Januari så är i vecka 16 nu. Jag har också ett MF i bagaget vilket gör en lite mer nervös.. men nu längtar jag bara till vecka 18 då jag ska göra mitt första ultraljud, efter det så känns det som att man kan slappna av lite mer, för då vet man.
Utöver det har min graviditet rullat på, eftersom jag hade mit MF tidigare i våras så var denna graviditet mer planerad och jag noggrant skrev ner min mens m.m så har följt den redan från vecka 1-2.
Hahah vilket gör att 16 veckor känns som lång tid och man bara längtar till ultraljudet! Har precis som många av er andra haft mitt illamående och varit ruggigt trött, kändes hemskt att inte kunna jobba en hel dag utan att sova middag en stund på lunchen eller hamna i soffan de första man gör när man kom hem på kvällen, visserligen har jag ett rätt tungt jobb. Men man vill så mycket och så orkar inte kroppen...
Har börjat ta extra järntabletter då jag hade jätte låga blodvärden så de förklarar ju en hel del... så nu känns det bättre igen! Men.... nu verkar det som att jag redan har åkt på Foglossning har alla dess symtom och har fruktansvärt ont, ska till läkaren imorgon och får se vad de säger, vill helst inte bli sjukskriven redan.
Men vi får se!Sv: Första barnet.
Grr, har mått hur bra som helst fram till nu. Jag var helt säker på att jag skulle klara mig bra från illamående tills jag vaknade igår. Visst har man väl varit lite åksjuk (nytt fenomen, tycker även att det är jobbigt att köra själv) men jag vaknade på morgonen och höll på att kräkas. Min frukost består numer av en tallrik slät yoghurt, nåt annat vill inte följa med ner. Lagad mat får mig att må illa (ändå tog jag med mig spaghetti och köttfärssås till jobbet idag) och det är så svårt att få ner, än mindre tänka tanken eller känna lukten.
Jag som tycker att det är väldigt otäckt att kräkas och tror att jag är döende varje gång, hur ska det här gå? Det ser ju inte positivt ut direkt. Från att äta som en häst och vara konstant hungrig till detta. Jippie!
Har lyckligtvis sug efter lax fortfarande så att steka upp lite laxfilé och lägga i salladen känns ju i alla fall okej
Grr, har mått hur bra som helst fram till nu. Jag var helt säker på att jag skulle klara mig bra från illamående tills jag vaknade igår. Visst har man väl varit lite åksjuk (nytt fenomen, tycker även att det är jobbigt att köra själv) men jag vaknade på morgonen och höll på att kräkas. Min frukost består numer av en tallrik slät yoghurt, nåt annat vill inte följa med ner. Lagad mat får mig att må illa (ändå tog jag med mig spaghetti och köttfärssås till jobbet idag) och det är så svårt att få ner, än mindre tänka tanken eller känna lukten.
Jag som tycker att det är väldigt otäckt att kräkas och tror att jag är döende varje gång, hur ska det här gå? Det ser ju inte positivt ut direkt. Från att äta som en häst och vara konstant hungrig till detta. Jippie!
Har lyckligtvis sug efter lax fortfarande så att steka upp lite laxfilé och lägga i salladen känns ju i alla fall okej
H
helhet
Sv: Första barnet.
Jag fick tips på att köpa åksjuketabletter från min BM och de har funkat ok. De är receptfria och heter Postafen, köpte dem på apoteket i Rimbo för ett par veckor sedan så de finns där i en hylla i mitten av butiken
Annars har jag hört (och känt av något) att man kan bli illamående av folsyratabletterna. Äter du sånt?
Jag är en sådan som inte kräks förens kroppen kräks (som i när magen sätter igång och krampar) och har trotts att jag mått väldigt illa, typ hela tiden inte kräkts. Ibland, när yrseln slagit till samtidigt som illamåendet, så har jag fått stanna och luta mig fram och kippa lite efter andan för att kroppen ska hänga med, men annars har det var hanterbart.
Jo juste, jag hörde att skorpor kan hjälpa mot illamåendet. Ha en skorpa bredvid sängen och knapra i dig den det första du gör, se sedan till att äta lite och ofta så kanske du blir bättre.
Jag fick tips på att köpa åksjuketabletter från min BM och de har funkat ok. De är receptfria och heter Postafen, köpte dem på apoteket i Rimbo för ett par veckor sedan så de finns där i en hylla i mitten av butiken
Annars har jag hört (och känt av något) att man kan bli illamående av folsyratabletterna. Äter du sånt?
Jag är en sådan som inte kräks förens kroppen kräks (som i när magen sätter igång och krampar) och har trotts att jag mått väldigt illa, typ hela tiden
inte kräkts. Ibland, när yrseln slagit till samtidigt som illamåendet, så har jag fått stanna och luta mig fram och kippa lite efter andan för att kroppen ska hänga med, men annars har det var hanterbart. Jo juste, jag hörde att skorpor kan hjälpa mot illamåendet. Ha en skorpa bredvid sängen och knapra i dig den det första du gör, se sedan till att äta lite och ofta så kanske du blir bättre.
Sv: Första barnet.
Jaa.. Folsyra äter jag ju sedan ett par veckor tillbaka men har inte haft problem med illamående förrän nu, bökigt nog.
Jag kör på kex och sånt för att trigga igång hungern och det funkar dugligt. Ställde ett paket bredvid sängen nu i morse så förhoppningsvis har ingen "råtta" varit och gnagt i sig dem till i morgon. Banan går (tack och lov) ner också som en mer stabil frukost än den släta yoghurten.
Bra tips om åksjuketabletterna, ska nog prova det faktiskt för såhär kan man ju inte ha det någon längre tid.
Hälsosamtal i morgon.
Jaa.. Folsyra äter jag ju sedan ett par veckor tillbaka men har inte haft problem med illamående förrän nu, bökigt nog.
Jag kör på kex och sånt för att trigga igång hungern och det funkar dugligt. Ställde ett paket bredvid sängen nu i morse så förhoppningsvis har ingen "råtta" varit och gnagt i sig dem till i morgon. Banan går (tack och lov) ner också som en mer stabil frukost än den släta yoghurten.
Bra tips om åksjuketabletterna, ska nog prova det faktiskt för såhär kan man ju inte ha det någon längre tid.
Hälsosamtal i morgon.
Sv: Första barnet.
*kl*är idag i v.21+0 och mår fortfarande bra, hade kortare anfall av mindre illamående tidigare i grav. spydde aldrig dock. Hade uvi i v. 13 däremot.
Häromdagen, efter att jag ridit fick jag sammandragningar, magen blev alldeles hård, vet att detta är fullkomligt normalt då och då i graviditeten, men då ska det bara vara en kortare tid t.ex. 10 min åt gången.
Detta höll i sig i timmar och jag började inbilla mig att det gjorde ont också samt att jag för mitt inre såg syner av för tidig förlossning, missfall och annat hemskt.
Till saken hör att sambon och jag drabbats av maginfluensa (mest kraftig diarré och magknip) ett par dagar innan.
Jag lyckas läsa mig till på nätet att vätskebrist kan orsaka sammandragningar, jag tyckte att jag druckit tillräckligt de senaste dagarna, men på grund av maginfluensan drack jag bara pro viva (Imodium plus var de på apoteket osäkra på om det var OK för en gravid att äta) för att lugna magen. Började dricka vatten istället då magen lugnat sig och nästan direkt släppte sammandragningarna i livmodern.
Tittade dagen efter på tv programmet "Doctors" och där nämner gynekologen, bara som hastigast, att vätskebrist hos gravida kan framkalla för tidig födsel, varpå jag dricker ännu mer vatten (i panik), trots att jag inte är törstig. Nu är allt som det ska igen, även om jag har lite träningsvärk från de långvariga (och ganska kraftiga) sammandragningarna som jag hade. Jag är verkligen lättad att allt ordnat upp sig igen och att jag nu lärt mig att all dryck inte duger som vätska åt min kropp.
Har inte BF förrän 28 december så att föda nu är inget alternativ och som om man inte vore orolig nog, är det ju bara "kul" när det dyker upp sånt här spännande i graviditeten...eller inte...
*kl*är idag i v.21+0 och mår fortfarande bra, hade kortare anfall av mindre illamående tidigare i grav. spydde aldrig dock. Hade uvi i v. 13 däremot.
Häromdagen, efter att jag ridit fick jag sammandragningar, magen blev alldeles hård, vet att detta är fullkomligt normalt då och då i graviditeten, men då ska det bara vara en kortare tid t.ex. 10 min åt gången.
Detta höll i sig i timmar och jag började inbilla mig att det gjorde ont också samt att jag för mitt inre såg syner av för tidig förlossning, missfall och annat hemskt.
Till saken hör att sambon och jag drabbats av maginfluensa (mest kraftig diarré och magknip) ett par dagar innan.
Jag lyckas läsa mig till på nätet att vätskebrist kan orsaka sammandragningar, jag tyckte att jag druckit tillräckligt de senaste dagarna, men på grund av maginfluensan drack jag bara pro viva (Imodium plus var de på apoteket osäkra på om det var OK för en gravid att äta) för att lugna magen. Började dricka vatten istället då magen lugnat sig och nästan direkt släppte sammandragningarna i livmodern.
Tittade dagen efter på tv programmet "Doctors" och där nämner gynekologen, bara som hastigast, att vätskebrist hos gravida kan framkalla för tidig födsel, varpå jag dricker ännu mer vatten (i panik), trots att jag inte är törstig. Nu är allt som det ska igen, även om jag har lite träningsvärk från de långvariga (och ganska kraftiga) sammandragningarna som jag hade. Jag är verkligen lättad att allt ordnat upp sig igen och att jag nu lärt mig att all dryck inte duger som vätska åt min kropp.
Har inte BF förrän 28 december så att föda nu är inget alternativ och som om man inte vore orolig nog, är det ju bara "kul" när det dyker upp sånt här spännande i graviditeten...eller inte...
Sv: Första barnet.
kl
hoppar in här också, väntar också mitt första barn, har gått in i vecka 38 idag
jag har alltid varit nojjig över att det ska vara nått fel på barnet, att det inte ska vara friskt eller nått liknande, även om allt ser bra ut så kan jag inte få det ur huvudet, men jag har börjat tänka, alla jag ser får friska och fina barn, varför ska då inte jag få det? han lever ju loppan inne i magen trots att det nog är lite trångt där inne, hjärtat slår fint och ser bra ut på ul.
min sambo oroar sig inte och blir nästan galen på mig för att jag är så orolig för allt, tro inte att jag går runt och är orolig 24/7, det är jag inte utan det kommer tidpunkter då man funderar mycket.
Jag sitter och ligger mycket nu på slutet, helt enkelt för att det börjar bli jobbigt att röra på sig, ut med hunden måste jag och tur är väl dset, då får man röra på sig lite iaf, för man måste ju
längtan är så stor nu efter den lilla som gömmer sig där inne, hur ser han ut. är han frisk, vad har han för personlighet ja allt.
han kan ju lixom komma när som helst nu
är beräknad den 4/9
kl
hoppar in här också, väntar också mitt första barn, har gått in i vecka 38 idag
jag har alltid varit nojjig över att det ska vara nått fel på barnet, att det inte ska vara friskt eller nått liknande, även om allt ser bra ut så kan jag inte få det ur huvudet, men jag har börjat tänka, alla jag ser får friska och fina barn, varför ska då inte jag få det? han lever ju loppan inne i magen trots att det nog är lite trångt där inne, hjärtat slår fint och ser bra ut på ul.
min sambo oroar sig inte och blir nästan galen på mig för att jag är så orolig för allt, tro inte att jag går runt och är orolig 24/7, det är jag inte utan det kommer tidpunkter då man funderar mycket.
Jag sitter och ligger mycket nu på slutet, helt enkelt för att det börjar bli jobbigt att röra på sig, ut med hunden måste jag och tur är väl dset, då får man röra på sig lite iaf, för man måste ju
längtan är så stor nu efter den lilla som gömmer sig där inne, hur ser han ut. är han frisk, vad har han för personlighet ja allt.
han kan ju lixom komma när som helst nu
är beräknad den 4/9
Senast ändrad:
Sv: Första barnet.
Väldigt många fel ser man ju redan på RUL, så om det var ok där kan man utesluta de allra flesta fysiska fel ett barn kan ha. De ser t o m om barnet är harmynt eller inte.
Det som återstår är mentala skador och förlossningsskador, men de senare har ju minskat väldigt mycket jämfört med förr. Nu snittar man ju så fort det riskerar att bli skador på barnet, på det sättet undviker man ju en hel del skador.
Väldigt många fel ser man ju redan på RUL, så om det var ok där kan man utesluta de allra flesta fysiska fel ett barn kan ha. De ser t o m om barnet är harmynt eller inte.
Det som återstår är mentala skador och förlossningsskador, men de senare har ju minskat väldigt mycket jämfört med förr. Nu snittar man ju så fort det riskerar att bli skador på barnet, på det sättet undviker man ju en hel del skador.
Sv: Första barnet.
Nja, finns nog bättre (och nyttigare) sätt att sätta igång sig på. Bubbelpool har jag hört ska ha den effekten (fast en del säger att det är ok att bada bubbelpool under graviditet).
Idag (21+5) var jag för övrigt på en rutinkoll på diabetesmott (görs var tredje vecka). Sist jag var där hade mitt långtidsblodsocker (typ genomsnittsnivån på blodsockret) sänkts till perfekt nivå och min sjuksköterska sa att det blir ju svårt att bräcka, men icke, jag har tydligen skött mig så bra att det nu sjunkit ytterliggare.
Sköterskan (skötaren, är ju en man) sa att han aldrig sett en så fin och jämn sänkning hos en gravid
(låg för högt innan grav och det är inte nyttigt för vare sig barnet eller mig). Sen kollade han mitt blodtryck och frågade lite försiktigt hur jag mådde egentligen, låg på 90/50.
Nästa gång blir det blodprovstagning och koll på sköldkörtelhormonet (har blivit tvungen att äta Levaxin då det låg för lågt innan) och annat spännande.
Innan dess ska jag in och forografera ögonbottnarna samt in en extra gång för ett speciellt hjärtultraljud på babyn, men det blir långt ifrån sista ultraljudet för min del, från v.30 blir det minst ett i veckan fram till förlossningen.
Livet som gravid diabetiker innebär att man måste se sjukhuset som sitt andra hem. Å andra sidan kan det vara rätt skönt att ha en så pass kontrollerad graviditet.
Nja, finns nog bättre (och nyttigare) sätt att sätta igång sig på. Bubbelpool har jag hört ska ha den effekten (fast en del säger att det är ok att bada bubbelpool under graviditet).
Idag (21+5) var jag för övrigt på en rutinkoll på diabetesmott (görs var tredje vecka). Sist jag var där hade mitt långtidsblodsocker (typ genomsnittsnivån på blodsockret) sänkts till perfekt nivå och min sjuksköterska sa att det blir ju svårt att bräcka, men icke, jag har tydligen skött mig så bra att det nu sjunkit ytterliggare.
Sköterskan (skötaren, är ju en man) sa att han aldrig sett en så fin och jämn sänkning hos en gravid
(låg för högt innan grav och det är inte nyttigt för vare sig barnet eller mig). Sen kollade han mitt blodtryck och frågade lite försiktigt hur jag mådde egentligen, låg på 90/50. Nästa gång blir det blodprovstagning och koll på sköldkörtelhormonet (har blivit tvungen att äta Levaxin då det låg för lågt innan) och annat spännande.
Innan dess ska jag in och forografera ögonbottnarna samt in en extra gång för ett speciellt hjärtultraljud på babyn, men det blir långt ifrån sista ultraljudet för min del, från v.30 blir det minst ett i veckan fram till förlossningen.
Livet som gravid diabetiker innebär att man måste se sjukhuset som sitt andra hem. Å andra sidan kan det vara rätt skönt att ha en så pass kontrollerad graviditet.
Sv: Första barnet.
Skönt att blodsockret låg bra. Har en sambo med diabetes, men han är ju inte gravid.
Skönt att blodsockret låg bra. Har en sambo med diabetes, men han är ju inte gravid.
Sv: Första barnet.
Ja det var riktigt skönt, man oroar sig ju som det är när man är gravid ändå, vill ju inte orsaka några övriga fel på barnet bara för att jag inte skött min sjukdom, enda fördelen är väl att jag får det där extra ultraljudet där de kollar igenom ordentligt de inre organen på fostret, nu kollade de iofs hjärtat halvnoga sist och det var 4 fina kammare och en tydlig skiljevägg emellan, kändes riktigt skönt att se.
Hoppas det går bra med allas magar här i tråden!
Ja det var riktigt skönt, man oroar sig ju som det är när man är gravid ändå, vill ju inte orsaka några övriga fel på barnet bara för att jag inte skött min sjukdom, enda fördelen är väl att jag får det där extra ultraljudet där de kollar igenom ordentligt de inre organen på fostret, nu kollade de iofs hjärtat halvnoga sist och det var 4 fina kammare och en tydlig skiljevägg emellan, kändes riktigt skönt att se.
Hoppas det går bra med allas magar här i tråden!
Sv: Första barnet.
kl
Har precis ringat in mitt illamående och yrsel till saltbrist! Helt underbart! Var nere på lunchen och inhandlade tomat och salt att smaska på och det gick över så pass att jag kan stoppa i mig vettigt käk idag (nåja, rostbiff, yoghurt och tomat men det är bättre än gårdagens kyckling i alla fall)! "Råkade" beställa mat på bordet av karln när jag kom hem. Tyckte att jag förtjänade det nu när han har släppt lös sina firrar i mig
kl
Har precis ringat in mitt illamående och yrsel till saltbrist!
Helt underbart! Var nere på lunchen och inhandlade tomat och salt att smaska på och det gick över så pass att jag kan stoppa i mig vettigt käk idag (nåja, rostbiff, yoghurt och tomat men det är bättre än gårdagens kyckling i alla fall)! "Råkade" beställa mat på bordet av karln när jag kom hem. Tyckte att jag förtjänade det nu när han har släppt lös sina firrar i mig Sv: Första barnet.
Så skönt med en normal nivå på sockret, det har varit en stor rädsla för mig, då de säger hur mycket som står mot en som är överviktig, folk säger att jag inte är fet.. men jag vet att jag är fet höhö
men jag har haft otroligt lite problem med denna grav trots min övervikt. det känns otroligt skönt nu då jag bara har dagar kvar ^^
Så skönt med en normal nivå på sockret, det har varit en stor rädsla för mig, då de säger hur mycket som står mot en som är överviktig, folk säger att jag inte är fet.. men jag vet att jag är fet höhö
men jag har haft otroligt lite problem med denna grav trots min övervikt. det känns otroligt skönt nu då jag bara har dagar kvar ^^
Sv: Första barnet.
Ja, men visst oroar man sig och jag lär väl göra det tills barnet är ute och då kommer man väl oroa sig för en massa annat istället.
Har en kraftigt överviktig (fet) kusin och de var tveksamma till om hon ens skulle kunna bli gravid pga fetman, nu har hon två friska barn men fick vad jag vet inte gå upp mer än 7 kg i ngn graviditet.
Har du bara dagar kvar? vad roligt! Jag är avundssjuk, har 18 veckor kvar och har redan tröttnat på det här med att vara gravid.
Ja, men visst oroar man sig och jag lär väl göra det tills barnet är ute och då kommer man väl oroa sig för en massa annat istället.
Har en kraftigt överviktig (fet) kusin och de var tveksamma till om hon ens skulle kunna bli gravid pga fetman, nu har hon två friska barn men fick vad jag vet inte gå upp mer än 7 kg i ngn graviditet.
Har du bara dagar kvar? vad roligt! Jag är avundssjuk, har 18 veckor kvar och har redan tröttnat på det här med att vara gravid.
Liknande trådar
Gravid - 1år
Det känns fortfarande overkligt, men ni här vet ju redan om det iallafall!
Jag hoppas på att få sällskap i tråden, men annars får jag...
5
6
7
Senast: Skrottiskrott
·
Senast: MiniLi
·
- Artikel
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Sociala medier skapar orealistiska ideal för unga ryttare- Hästnyheter Jag tror det är flera delar. Du tar upp en viktig aspekt, men nog påverkas vi också av konstiga storlekar och företag som gör sina...
- MiniLi
- Svar: 20
- Visningar: 1 557
- Hästnyheter
-
Tidtagning på hopptävling ifrågasattes – medhjälpare anmäld- Hästnyheter Var på en tävling där de lyckades förskjuta resultatet en ryttare, så att typ 5-6 ryttare fick resultatet för den som red innan/efter...
- Gabby_Ossi
- Svar: 33
- Visningar: 2 732
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Trädgårds- och odlingstråden 2025- Trädgård & Växter Jag måste ju flytta bort alla växter från gavelsidan om jag ska ha dem kvar. Helst vill jag hitta ngt permanent till dem för det innebär...
- TeamLundVer
- Svar: 1 176
- Visningar: 35 307
- Allmänt
-
Yngre kille- Relationer Ok: min man är 10 år yngre än mig…. Han var 19 när vi träffades och det var han som ville ha mig. Vi är fortfarande tillsammans, 38 år...
- Otherside
- Svar: 16
- Visningar: 360
- Allmänt
Hästrelaterat
-
Shettistråden del II- Svar: 841
- Visningar: 58 840
- Hästmänniska
-
Hur ska man tänka vid ponnyköp till barn- Hästmänniskan Vi köpte en c ponny till dottern när hon var 11 år och 138cm lång. Vi är urdåliga på att sälja hästar och ville inte bara ha hästen i 2...
- Ajda
- Svar: 26
- Visningar: 825
- Hästmänniska
