Första parningen

Bukefalos 30 år!

Skulle säga: ta henne till veterinären och se hur hon hanterar stress och om hon verkligen är någon att avla på.

Det har hänt på vår klinik att tikarna som kommer in är helt rabiata och/eller hugger efter personalen när dom ska göra progtest. Minns en kollega som blev biten av en rottweiler redan i receptionen, helt oprovocerat. Den skulle ägaren avla på. För ett tag sedan hade vi en tik som ingen kunde komma nära, riktigt obehaglig. Den ville ägaren ta valpar på (blandras amstaff). Den hade pyo så det ”löste sig” :angel:
 
Skulle säga: ta henne till veterinären och se hur hon hanterar stress och om hon verkligen är någon att avla på.

Det har hänt på vår klinik att tikarna som kommer in är helt rabiata och/eller hugger efter personalen när dom ska göra progtest. Minns en kollega som blev biten av en rottweiler redan i receptionen, helt oprovocerat. Den skulle ägaren avla på. För ett tag sedan hade vi en tik som ingen kunde komma nära, riktigt obehaglig. Den ville ägaren ta valpar på (blandras amstaff). Den hade pyo så det ”löste sig” :angel:
Jag skulle tro att hunden redan varit hos veterinären flera gånger innan de bestämt sig för parning? :)

Skulle personligen inte åka in och dra blod "bara för att" om jag ändå hade personlig kontakt med hanen och de var okej med det. Skulle tagit både kostnaden och den eventuella onödiga stressen i beaktning oavsett om jag hade en chill hund eller inte.
Det du beskriver är ju skräckexempel.
 
Jag skulle tro att hunden redan varit hos veterinären flera gånger innan de bestämt sig för parning? :)

Skulle personligen inte åka in och dra blod "bara för att" om jag ändå hade personlig kontakt med hanen och de var okej med det. Skulle tagit både kostnaden och den eventuella onödiga stressen i beaktning oavsett om jag hade en chill hund eller inte.
Det du beskriver är ju skräckexempel.

Jag är verkligen för Progtest och tycker det finns flera anledningar till att göra det.

Med tanke på att du kan:
- förutse ev valpning med en exakthet på 1-3 dagar
- optimera för att det ger en bra storlek på kull och minska risken för en enstaka valp som ofta ger förlossningsproblem och slutar i kejsarsnitt
- se att din tik faktiskt ägglossar och om inte så vet du orsaken till om hon går tom. Om hon gör det och ändå går tom, kan du börja leta efter andra orsaker direkt

Så är det för mig mycket mer än att ta ett rör ”bara för att” :)

Enda nackdelen för mig med progtest är kostnaden. Och den betalar sig ganska snabbt om du inte behöver vara ledig i en hel vecka för att du inte vet när hon valpar, om du får ett par extra valpar pga att du faktiskt parar på rätt dagar eller om du slipper ett snitt pga en ensam valp.

Lägger till: en nackdel till är den lilla risken som finns för smitta på en klinik. Men de flesta herpesvaccinerar ju, och då åker man ju ändå till vet för det.
 
Senast ändrad:
Jo jag förstår födelsens med test men som tur är nu så bor hanen inte allt för långt borta iallafall vilket gör att vi kan åka dit, vi var där igår (dygn 13) han var intresserad av henne o ville nosa massor men kunde även hålla sig på egen kant också utan att vara helt på och tiken var svin förbannad när han kom nära 🤪 så hon är inte där än, men vi ska dit imorgon igen så ser vi då vad som händer 👌
 
Jo jag förstår födelsens med test men som tur är nu så bor hanen inte allt för långt borta iallafall vilket gör att vi kan åka dit, vi var där igår (dygn 13) han var intresserad av henne o ville nosa massor men kunde även hålla sig på egen kant också utan att vara helt på och tiken var svin förbannad när han kom nära 🤪 så hon är inte där än, men vi ska dit imorgon igen så ser vi då vad som händer 👌

Kom på en fördel till: du vet om tiken är förbannad för att hon inte är redo, eller om hon är sur på hanen för att hon inte tycker om honom och helt enkelt inte vill släppa till. Med koll på värdena hinner du i så fall byta hane innan det är för sent.

Men med det sagt - det har parats utan Progtest i alla tider förut och det har gått toppen, så det kommer säkert gå fint för er också :) håller tummarna!
 
Det måste ju bero på vad man menar med stress också. Kailzie gick absolut glatt in hos vetten, gav svansvift och agerade som vanligt men under undersökningen/injektionen eller vad det nu vara månde föll det mer hår och jag skulle gissa att hjärtslagen gick upp. Efter undersökningen var hon lika glad ändå. Jag skulle ändå säga att obehaget stressade, självklart.
Jag tror absolut att du är inne på något här.

Jag upplever att mina blir väldigt stressade. Men veterinärerna brukar inte hålla med. Och framförallt ena är sjukligt snäll att hålla på med fast att hon är jättestressad. Vi har bland annat röntgat armbågar på henne vaken. Hon är supersnäll i alla undersökningar, otroligt lätt att ha med o göra på alla sätt verkligen.

Veterinärerna ser inte att hon är stressad. Men jag ser hur hon är hyperstressad. De inser att hon är stressad om de försöker ge henne godis - det tar hon inte emot.

Hon är introvert. Säger absolut ingenting. Man kan göra vad som helst med henne.
 
Det måste ju bero på vad man menar med stress också. Kailzie gick absolut glatt in hos vetten, gav svansvift och agerade som vanligt men under undersökningen/injektionen eller vad det nu vara månde föll det mer hår och jag skulle gissa att hjärtslagen gick upp. Efter undersökningen var hon lika glad ändå. Jag skulle ändå säga att obehaget stressade, självklart.

Håller helt med. Min labbe går in till vet lika självklart som han går fram överallt, men under själva behandlingen så kan det bli en del hårande och mjällande så det är tydligt att han tycker det är liiite obehagligt. Men han är jättesnäll att ha att göra med och tar gärna godis av personalen så han hanterar det bra fast dom sticks och har sig. När vi är klara är det som att ingenting har hänt eftersom han snabbt ruskar av sig obehag.

Jag har aldrig fått nån kommentar om att han skulle upplevas stressad utan bara om hans glada attityd, så jag tänker att det jag ser som tecken på stress ändå anses vara inom normalspannet. Är det nån som vet vad det är så bör det väl vara dom som jobbar inom djurvård och får se hela spektrumet av reaktioner hos sina patienter.
 
Hästar, hundar, katter, marsvin, människor... jag tänker att om inte de flesta, så väldigt många, känner sig lite stressade och nervösa inför läkarbesök. Djuren vet ju dessutom inte varför de är där och har de senaste tre besöken inneburit smärta och/eller obehag kan jag anta att de förväntar sig detsamma den fjärde gången.
Jag skulle absolut inte ta en individ ur avel bara för att den visade stress hos vetten (då blev inga shibor gjorda! :D ), däremot får man väl se över Nivån av stress och hur hunden uttrycker den.
Håller med! Jag tänker också att det inte är konstigt att man blir lite stressad och tycker det är jobbigt hos veterinären. Om hunden är en sån som är känslig för mattes sinnesstämning också, å matte blir stressad så smittar det ju av sig.

Sen med min ras så vet jag att det är många som inte går att hantera hos veterinären och är det därför man undviker ett progtest så känns det ju förstås inte ok. Även min reserverade dam går att hantera hos veterinären, men hon uppskattar det inte. Men jag tycker inte att hon behöver gilla allt vi gör - bara hon låter oss göra det och det gör hon!
 
  • Gilla
Reactions: Sel

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • Valvaka!
  • Webinarier/minikurser

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp