Fotbollsträning, hjälper alla till?

[Badger]

Men samtidigt tror jag klubbar måste börja fundera på många träningar i veckan som är rimligt. Mina vänners barn spelar fotboll och hockey. De har träning 3-4 dagar i veckan och match på helgerna. D förstår jag att föräldrar inte orkar.

Jag tycker en central fråga är, orkar barnen? Eller snarare det gör de ju uppenbarligen och tycker det är kul, även med tre olika sporter och träning 5 dagar i veckan och tävlingar varje helg. Men samtidigt går svenska skolan åt fanders och folk mellan 20-25 kan knappt läsa i landet. Är det verkligen värt det egentligen, sporta 7 dagar i veckan tills man blir 17 och plötsligt tog sporten slut -proffskontrakt eller korpen är alternativen. Varken utbildningen eller träningsmöjligheterna finns kvar. (även om jag vet att det gick väldigt bra för mina kusiner i skolan med fotboll och allt, men de hade ju bara en sport -fotboll och de verkade inte lika extrema på 80-talet som nu.)

Kort sagt, jag tycker träning 2-3 dagar i veckan och match en gång i månaden borde räcka gott och väl för vem som helst.

 

[stjarnhimmel]

Jag tycker en central fråga är, orkar barnen? Eller snarare det gör de ju uppenbarligen och tycker det är kul, även med tre olika sporter och träning 5 dagar i veckan och tävlingar varje helg. Men samtidigt går svenska skolan åt fanders och folk mellan 20-25 kan knappt läsa i landet. Är det verkligen värt det egentligen, sporta 7 dagar i veckan tills man blir 17 och plötsligt tog sporten slut -proffskontrakt eller korpen är alternativen. Varken utbildningen eller träningsmöjligheterna finns kvar. (även om jag vet att det gick väldigt bra för mina kusiner i skolan med fotboll och allt, men de hade ju bara en sport -fotboll och de verkade inte lika extrema på 80-talet som nu.)

Kort sagt, jag tycker träning 2-3 dagar i veckan och match en gång i månaden borde räcka gott och väl för vem som helst.

Det är en vitkig fråga tycker jag.
Vännerna som jag berättade om hade ju då en son som spelade hockey. Och han tyckte det var jätteroligt första året.. Men nu.. ett år senare så vill han sluta. Anledningen är att han säger att han vill göra annat istället. Han har många gånger sagt att han bara vill få vara hemma, jag får aldrig leka jag ska bara spela hockey varje dag.

 

[Snurrfian]

Jag tycker en central fråga är, orkar barnen? Eller snarare det gör de ju uppenbarligen och tycker det är kul, även med tre olika sporter och träning 5 dagar i veckan och tävlingar varje helg. Men samtidigt går svenska skolan åt fanders och folk mellan 20-25 kan knappt läsa i landet. Är det verkligen värt det egentligen, sporta 7 dagar i veckan tills man blir 17 och plötsligt tog sporten slut -proffskontrakt eller korpen är alternativen. Varken utbildningen eller träningsmöjligheterna finns kvar. (även om jag vet att det gick väldigt bra för mina kusiner i skolan med fotboll och allt, men de hade ju bara en sport -fotboll och de verkade inte lika extrema på 80-talet som nu.)

Kort sagt, jag tycker träning 2-3 dagar i veckan och match en gång i månaden borde räcka gott och väl för vem som helst.

Det är absolut något att fundera över! Hos oss går läxorna före aktiviteter, men jag vet att det finns föräldrar som tycker att skolan ska ge mindre läxor/skolarbete för att barnen inte orkar med skolan med all träning...

 

[Badger]

Det är absolut något att fundera över! Hos oss går läxorna före aktiviteter, men jag vet att det finns föräldrar som tycker att skolan ska ge mindre läxor/skolarbete för att barnen inte orkar med skolan med all träning...

Jo det tycker de ju säkert, men vem ska ens jobba på företag som Ericsson om 20 år då. Iofs har de väl flyttat ut tills dess. Så många som försörjer sig på idrott finns det ju inte. Det är iofs väldigt lovvärt att tänka på barnens hälsa, men för att optimera kanske man i så fall skulle satsa på en lagom sport som man kan hålla uppe ett intresse för tills man är 50. (Judo, ridning, skytte osv). Det är ju inte ens säkert att det Är optimalt för hälsan att träna väldigt mycket och ensidigt som 7 åring. Det är visat att det inte ger de bästa proffsspelarna i alla fall. Så det är lite speciellt att köra på med ensidig träning, mycket träning, ev toppning och hoppa läxor och skola bara för de korta stunder av eufori som föräldrarna och tränarna (med de lyckade barnen som inte är utsorterade)får efter en lyckad match.

(När man kunde träna allsidigt och lagom, inte toppa utan "alla" får vara med och inte sortera bort barn som är födda sent på året. Då optimerar man på alla plan. De duktiga spelare som är födda sent på året kan stanna och bli proffs så större urval duktiga spelare finns, allsidiga träningen ger bättre fysik för proffsspelarna och många möjligheter att fortsätta träna för dem som inte blir det efter 21, Och barnen kanske lär sig läsa så att det senare finns någon slags liten möjlighet att behålla forskningstunga företag i landet. Dvs tränaren får iofs inte sola sig i glansen av det bästa laget med tioåringar. Men Sverige kan få sola sig i glansen av glada barn och duktiga proffs och bra skolresultat 15 år senare.)

 

[Snurrfian]

Jo det tycker de ju säkert, men vem ska ens jobba på företag som Ericsson om 20 år då. Iofs har de väl flyttat ut tills dess. Så många som försörjer sig på idrott finns det ju inte. Det är iofs väldigt lovvärt att tänka på barnens hälsa, men för att optimera kanske man i så fall skulle satsa på en lagom sport som man kan hålla uppe ett intresse för tills man är 50. (Judo, ridning, skytte osv). Det är ju inte ens säkert att det Är optimalt för hälsan att träna väldigt mycket och ensidigt som 7 åring. Det är visat att det inte ger de bästa proffsspelarna i alla fall. Så det är lite speciellt att köra på med ensidig träning, mycket träning, ev toppning och hoppa läxor och skola bara för de korta stunder av eufori som föräldrarna och tränarna (med de lyckade barnen som inte är utsorterade)får efter en lyckad match.

(När man kunde träna allsidigt och lagom, inte toppa utan "alla" får vara med och inte sortera bort barn som är födda sent på året. Då optimerar man på alla plan. De duktiga spelare som är födda sent på året kan stanna och bli proffs så större urval duktiga spelare finns, allsidiga träningen ger bättre fysik för proffsspelarna och många möjligheter att fortsätta träna för dem som inte blir det efter 21, Och barnen kanske lär sig läsa så att det senare finns någon slags liten möjlighet att behålla forskningstunga företag i landet. Dvs tränaren får iofs inte sola sig i glansen av det bästa laget med tioåringar. Men Sverige kan få sola sig i glansen av glada barn och duktiga proffs och bra skolresultat 15 år senare.)

Jag tror att en del av problemet är att många föräldrar lever sin egen dröm genom barnen, de själva fick antagligen inte sats så hårt som de ville på idrott/sport eftersom deras föräldrar ansåg att skolan var viktigare och nu vill de istället låta sina barn satsa fullt ut och drömmer om att just deras barn ska bli den där stjärnan... Att det sen är väldigt få stjärnor som har tagit sig dit genom att fått allt serverat för sig är något som de inte tänker på, eller på alla som aldrig någonsin kommer att bli stjärnor. Föreningarna jag är aktiv i är nog rätt trötta på mitt tjat om att vi måste se till bredden, utbilda ungdomsledare och visa att det finns många möjligheter att hålla på med sporten även om man inte blir proffs.

 

[Badger]

Jag tror att en del av problemet är att många föräldrar lever sin egen dröm genom barnen, de själva fick antagligen inte sats så hårt som de ville på idrott/sport eftersom deras föräldrar ansåg att skolan var viktigare och nu vill de istället låta sina barn satsa fullt ut och drömmer om att just deras barn ska bli den där stjärnan... Att det sen är väldigt få stjärnor som har tagit sig dit genom att fått allt serverat för sig är något som de inte tänker på, eller på alla som aldrig någonsin kommer att bli stjärnor. Föreningarna jag är aktiv i är nog rätt trötta på mitt tjat om att vi måste se till bredden, utbilda ungdomsledare och visa att det finns många möjligheter att hålla på med sporten även om man inte blir proffs.

Jo och så kan man liksom ändå inte undgå att fundera över om inte barn med den typen av engagerade föräldrar i slutändan ändå lyckas bättre i skolan än de med oengagerade föräldrar, trots ont om tid. Så jag tja, vad ska man säga. Det är så trassligt.