Fråga en logoped(student)!

[Mabuse]

Ja nej det är en svår gränsdragning. Och i praktiken så är det inte helt solklart vem som gör vad. Jag brukar säga att en talpedagog (tror dock den formella titeln är specialpedagog nu för tiden) är en lärare med specialisering inom språk(störningar). En logoped har å andra sidan en medicinskt inriktad utbildning där vi har en mer fysiologisk/psykologisk synvinkel på språk.

Men talpedagogen är väl framförallt specialist på talspråk och uttal? Alltså, om man har svårt med tysk grammatik eller har dyslexi, så går man väl inte till talpedagogen?

 

[Petronilla]

Jag är grymt tacksam för att det finns logopeder. Har en son som var sen med uttalet och sedan en dotter som har dyspraxi, så till dagens datum har vi jobbat med 6 olika logopeder med olika inriktningar, Oralmotoriska, Språkutveckling, Uttal och sedan har vi en för stamning, för det blev tyvärr för mycket för dottern med dyspraxiträningen så då började hon stamma. Vanligt förekommande.

Utöver detta så har talpedagoger jobbat med ordförrådet.

Nu är hon nästan ikapp sin årskull, om än långt ner på skalan.

Så TACK för att ni finns.

 

[athena_arabians]

@snow: Jag vet att min röst kliver ner i tonläge men ökar i omfång (flummig förklaring men jag tror du förstår) när jag är förbannad. Ibland beskriver jag det som att jag pekar med hela handen fast med rösten Det ska mycket till innan jag skriker, dels avskyr jag det och dels blir man inte tagen på allvar som kvinna om man gör det har jag märkt

Eftersom jag vet om det är jag försiktig med det, jag vill inte köra över någon i en diskussion. Är det i en icke-diskussionssituation har jag inga problem med det. Många av de jag jobbar med är relativt tuffa killar som är yngre än vad jag är, dvs de tror de kan köra över mig. Det går inte.

 

[TeamLundVer]

Vad kan man som anhörig göra för att hjälpa ett barn med språket?

Har ett syskonbarn på 5 år som kan uttala ca 10-20 ord som andra 5-åringar. Resten är bebisspråk som ingen utom föräldrarna förstår. Kommunen hjälper inte till, förskolepersonalen väljer att bara prata teckenspråk med honom och det har gått så långt att han inte längre har några kompisar på förskolan för de förstår inte vad han säger.

Hans högsta önskan just nu är att ha en kompis

Kan tillägga att man nu efter mycket tjat från övriga släktingar ska kolla ev. ADHD. Vi är några som tror att det egentligen finns fler diagnoser än ADHD att finna då det inte förklarar allt som inte stämmer.

 

[Squie]

Åh...som jag har saknat de här typen av tråd.

Fråga från en annan student (arbetsterapeut).

Finns det något (kunskap/teknik/etc som du anser att jag som blivande AT behöver ha med mig ut i arbetslivet för att underlätta o göra skillnad för dig som blivande logoped och för patienten jag möter?

 

[Araminta]

Anses dialektal oförmåga att säga vissa ljud som talfel? Jag hade klasskompisar som gick hos logoped för 'talfel' som jag är rätt säker på inte ngn hade brytt sig om i andra delar av Sverige.

Det är svårt att säga utan att höra personen. "If it ain't broke, don't fix it" är en tumregel som går att använda till det mesta, även logopedin. Det vill säga, anses det inte vara ett problem så finns det egentligen ingen anledning att ändra på något. I din kompis fall så verkar någon ha ansett det vara ett problem och därför sökt hjälp. Att som barn ha ett väldigt annorlunda uttal jämfört med syskon och föräldrar är ett observandum och något vi frågar efter när vi intervjuar föräldrar. Dock är det ingenting som på egen hand skulle berättiga en diagnos eller terapi (förutsatt att barnet inte plågas av det).

 

[tanten]

Finns deet något sätt att hjälpa personer som byter ut ljud? Jag har en elev som kastar om bokstäver när han talar. Han skriver bättre än de flesta på sin nivå, men när han talar blir det ett sammelsurium. Han säger t.ex. vockler istället för vokaler och byter ofta ljud eller blandar om dem.

Sedan har jag en ung svensk kvinna i min närhet som säger konstiga saker. Hon åker planflyg, kan få ett desperot behav (desperat behov) eller tänker laga fackaronies (falukorv och makaroner) till lunch. Det kommer liksom ut ur munnen i konstig ordning. Rätt charmigt men hon vill ju prata rätt.

 

[Araminta]

Jag vet inte om det här är en fråga för en logoped men med din utbildning kanske du har lite infallsvinklar/tips att komma med?

Jag och min sambo har väldigt olika röstlägen: min röst är väldigt stark (folk kan hyscha mig när jag själv tycker att jag talar i normal samtalston) och min sambo talar väldigt mumligt, så där så att folk ofta frågar "vad sa du?". Härom dagen beklagade sig min sambo över att han varit på ett möte där den som pratade högst (=starkast, jag vet inte riktigt vilken terminologi som är korrekt här?) i princip tystade alla andra och därmed fick hålla låda. Min sambo ville opponera sig mot vad denne person sa men upplevde det som otroligt svårt, delvis pga att "hålla låda"-personen naturligtvis betedde sig ytterst drygt men också av rena röstresurs-anledningar. Det är helt enkelt svårare att avbryta någon som talar om HÖGT och TYDLIGT. Jag har också upplevt det här, fast från motsatt håll: att jag i en diskussion helt enkelt höjer rösten och tystar ner min meningsmotståndare, halvt om halvt omedvetet (verkligen inget jag är stolt över ).

Hur är det med det här med röstresurser egentligen? Varför talar vissa människor tyst och vissa väldigt högt? Min sambo får ibland för sig att han ska träna sig i att tala högre och tydligare - kan man göra det? I helt vanliga samtal alltså, det är såklart en annan sak om man typ står på en scen och håller föredrag. Bör jag försöka träna mig till att tala lägre? (När jag blir hyschad så sänker jag såklart röstläget, men det kräver ganska mycket tankemöda. Mitt normala tonläge är liksom att tala högt.)

Varför vi talar på ett visst sätt är väldigt svårt att säga någonting om. Röstapparaten är invecklad och ser dessutom rent fysiologiskt annorlunda ut hos olika personer. Dock finns det alla möjligheter att göra det bästa man kan utifrån sina förutsättningar! Med lite träning i röstteknik kan de allra, allra flesta få en bättre röstteknik och utveckla sin röst i önskad riktning. För att på rätt sätt öka röststyrkan måste man först hitta andningen så att man, utan att spänna i halsen, kan blåsa på mer luft och på så sätt få mer kraft i talet. Omvänt så gäller det att hitta balansen där man minskar påblåset utan att tappa tekniken (så man börjar viska eller låta som en gnällig gammal tant) för att sänka röststyrkan.

Har någon av er problem med spända muskler i ansikte, hals, axlar? Smärta i halsen? Heshet? Rösttrötthet? Troligtvis handlar det i ert fall om ren vana och olika fysiologiska förutsättningar men får ni fysiska problem av era röster så kan man skicka egenremisser till logoped

 

[Araminta]

Har en kollega som pratar så högt att det liksom skär i öronen och jag rycker till när vi pratar eller när hon lägger upp ett asgarv. Även hon använder sina röstresurser till att tysta sina diskussionsmotståndare.

Det låter spontant som en person med rätt dålig röstteknik. Skärande ljud brukar ofta känns lika illa som de låter

 

[Araminta]

Nyfiken på din hörsel? Jag har väldigt bra hörsel, tänkte om det kanske ha något samband?

Det är möjligt men spontant inte jättetroligt. Det krävs en ganska betydande hörselnedsättning för att ge den typen av symptom. När vi hör vår egen röst gör vi det dels genom luften och in i öronen som alla andra ljud, men även direkt genom skallbenet in i hörselgången. Det är därför vi tycker att det är så konstigt att höra oss själva på band

 

[Araminta]

Men talpedagogen är väl framförallt specialist på talspråk och uttal? Alltså, om man har svårt med tysk grammatik eller har dyslexi, så går man väl inte till talpedagogen?

Nu ställer du jobbiga frågor Vi logopeder brukar lite översittarmässigt säga att talpedagoger gör det vi säger åt dem att göra Men nja, talpedagoger jobbar nog inte med tysk grammatik men kan nog definitivt jobba med både dyslexi och generell nedsatt grammatisk förmåga. Jag har förstått talpedgogen som en lärare med fördjupning inom barns språkutveckling och när det går snett. Det blir lite som en "logoped light" som har möjlighet att vara med barnen varje dag (något som logopeden i regel inte har möjlighet till) och kan ansvara för mängdträningen.

 

[Araminta]

Jag är grymt tacksam för att det finns logopeder. Har en son som var sen med uttalet och sedan en dotter som har dyspraxi, så till dagens datum har vi jobbat med 6 olika logopeder med olika inriktningar, Oralmotoriska, Språkutveckling, Uttal och sedan har vi en för stamning, för det blev tyvärr för mycket för dottern med dyspraxiträningen så då började hon stamma. Vanligt förekommande.

Utöver detta så har talpedagoger jobbat med ordförrådet.

Nu är hon nästan ikapp sin årskull, om än långt ner på skalan.

Så TACK för att ni finns.

Gud vad kul att höra att ni haft hjälp av era logopeder! Alltid härligt att höra solskenshistorier. Får önska båda barnen all lycka till i framtiden

 

[Mirtai]

När visar sig ev språkstörningar? Hur tidigt i ålder alltså. Har en son som är 2 som har ett mycket begränsat ordförråd men kommunicerar för fullt på andra sätt och frågan är när det är dags att börja oroa sig

 

[Mabuse]

Nu ställer du jobbiga frågor Vi logopeder brukar lite översittarmässigt säga att talpedagoger gör det vi säger åt dem att göra Men nja, talpedagoger jobbar nog inte med tysk grammatik men kan nog definitivt jobba med både dyslexi och generell nedsatt grammatisk förmåga. Jag har förstått talpedgogen som en lärare med fördjupning inom barns språkutveckling och när det går snett. Det blir lite som en "logoped light" som har möjlighet att vara med barnen varje dag (något som logopeden i regel inte har möjlighet till) och kan ansvara för mängdträningen.

Så de är egentligen språkpedagoger snarare än talpedagoger? Jag gick hos en talpedagog i lågstadiet, men då var det väldigt talfokuserat, nämligen att jag skulle sluta läspa. Så jag tog det där med "tal-" bokstavligt.

 

[Araminta]

Vad kan man som anhörig göra för att hjälpa ett barn med språket?

Har ett syskonbarn på 5 år som kan uttala ca 10-20 ord som andra 5-åringar. Resten är bebisspråk som ingen utom föräldrarna förstår. Kommunen hjälper inte till, förskolepersonalen väljer att bara prata teckenspråk med honom och det har gått så långt att han inte längre har några kompisar på förskolan för de förstår inte vad han säger.

Hans högsta önskan just nu är att ha en kompis

Kan tillägga att man nu efter mycket tjat från övriga släktingar ska kolla ev. ADHD. Vi är några som tror att det egentligen finns fler diagnoser än ADHD att finna då det inte förklarar allt som inte stämmer.

Först och främst så ska föräldrarna kräva en utredning av sonen hos logoped och, vid behov, även psykolog. Som sagt, det går att skicka egenremiss till logoped så se till att höra av er omgående till närmsta mottagning. Det är oerhört dåligt att hen inte fått hjälp redan tidigare

För att ändå lugna så är teckenspråket inget hinder för den senare verbala språkutveckling. Det är alltså i grund och botten jättebra att förskolan tecknar med barnet. Det man självfallet skulle vilja är förskolan gör tecknandet till en grej med alla barn så att pojken inte blir isolerad på det sätt du beskriver. De allra flesta barn tycker det är hur skoj som helst med teckenspråk och jag har sett helt språktypiska barn som går över till tecken när de t.ex. blir förbannade och inte har behärskning nog att prata.

Så var inte rädda för att teckna med pojken (men se för guds skull till att fortsätta prata samtidigt) och uppmuntra honom att teckna tillbaka. Prio ett är alltid, oavsett ålder och språklig nivå, är att hitta sätt att stimulera språkförmågan. I vilket medium detta göra (akustiskt, visuellt, taktilt) är sekundärt och relativt lätt att överföra när barnet är moget för det.

I övrigt är tipset alltid att spegla barnet och lägga sig på samma språklig nivå som barnet befinner sig på. Positiv förstärkning hela tiden. Ta för vana att benämna och upprepa allt barnet säger med hela meningar. Om barnet "jollrar" något och pekar på ett glas så kan man förstärka genom att säga "Vill du ha vatten?" samtidigt som man tecknar ordet vatten (tecknandet har den extra fördelen att det saktar ner taltempot).

 

[Migo]

Sedan har jag en ung svensk kvinna i min närhet som säger konstiga saker. Hon åker planflyg, kan få ett desperot behav (desperat behov) eller tänker laga fackaronies (falukorv och makaroner) till lunch. Det kommer liksom ut ur munnen i konstig ordning. Rätt charmigt men hon vill ju prata rätt.

Så gör jag med. Och ibland hittar hjärnan på egna ljud/ord för saker i farten. Chetkup... För mig började det i samband med depression, då jag både fick försämrat ordförråd i allmänhet, svårt att hitta vissa ord och sämre stavning när jag skriver. Det är tio år sedan och har ännu inte blivit bra. Skulle vara underbart om det gick att få hjälp med

 

[Araminta]

Åh...som jag har saknat de här typen av tråd.

Fråga från en annan student (arbetsterapeut).

Finns det något (kunskap/teknik/etc som du anser att jag som blivande AT behöver ha med mig ut i arbetslivet för att underlätta o göra skillnad för dig som blivande logoped och för patienten jag möter?

Oj, vilken svår och bra fråga. Jag har ju inte börjat jobba ännu Spontant kan jag nog bara säga: var aldrig rädd för att fråga! Och att så långt det går använda sig av de eventuella kommunikationshjälpmedel (ipad, bilder, teckenspråk) som personen har.

Jag får återkomma om jag kommer på något mer!

 

[Araminta]

Finns deet något sätt att hjälpa personer som byter ut ljud? Jag har en elev som kastar om bokstäver när han talar. Han skriver bättre än de flesta på sin nivå, men när han talar blir det ett sammelsurium. Han säger t.ex. vockler istället för vokaler och byter ofta ljud eller blandar om dem.

Sedan har jag en ung svensk kvinna i min närhet som säger konstiga saker. Hon åker planflyg, kan få ett desperot behav (desperat behov) eller tänker laga fackaronies (falukorv och makaroner) till lunch. Det kommer liksom ut ur munnen i konstig ordning. Rätt charmigt men hon vill ju prata rätt.

Spontan fråga: hur fort pratar personerna?

 

[Migo]

Personer som genomgår könskorrigering erbjuds att gå hos logoped för att förändra könskodningen i sitt tal. Finns det nånstans man kan läsa om vad detta faktiskt handlar om? Vad är "tyipskt manligt" tal? Handlar den träningen om mer än röstläget?

 

[Araminta]

När visar sig ev språkstörningar? Hur tidigt i ålder alltså. Har en son som är 2 som har ett mycket begränsat ordförråd men kommunicerar för fullt på andra sätt och frågan är när det är dags att börja oroa sig

Två-tre är väl då det börjar märkas. De flesta barn som vi får in till mottagningarna är fyra och uppåt (huvudsakligen beroende på att BVC screenar språk först vid fyraårskontrollen). Sen finns det en väldigt variation i hur och när språkutvecklingen kommer igång. Vissa är helt enkelt senare än andra. Är du orolig så ta kontakt med närmsta logopedmottagning - även om det troligen inte är fråga om behandling så kan det vara skönt att få ett utlåtande och veta att man finns med i systemet.