Fråga en logoped(student)!

[Araminta]

Så de är egentligen språkpedagoger snarare än talpedagoger? Jag gick hos en talpedagog i lågstadiet, men då var det väldigt talfokuserat, nämligen att jag skulle sluta läspa. Så jag tog det där med "tal-" bokstavligt.

Jag vet ärligt talat inte Jag tror att den formella titeln numera är specialpedagog mot tal och språk. Så min gissning är att de gör både och. Har vi inga specialpedagoger här på Buke som kan rätta mig?

 

[Araminta]

Så gör jag med. Och ibland hittar hjärnan på egna ljud/ord för saker i farten. Chetkup... För mig började det i samband med depression, då jag både fick försämrat ordförråd i allmänhet, svårt att hitta vissa ord och sämre stavning när jag skriver. Det är tio år sedan och har ännu inte blivit bra. Skulle vara underbart om det gick att få hjälp med

Kan tyvärr inte svara på möjligheterna att få hjälp men skulle vilja uppmuntra till att iallafall ta upp problemen med lämplig vårdkontakt (vårdcentral eller om du har psykologkontakt). Svåra psykologiska "trauman" (depression, stress) kan sätta sig på språket men jag har så långt faktiskt aldrig kommit i kontakt med någon logoped som jobbar med just den patientgruppen.

Att vända på ord och byta ut bokstäver är helt normalt inom vissa gränser. Chetkup och talva och andra ihopblandningar gör vi alla lite titt som tätt. Återigen handlar det om en avvägning där man får väga vad som är "normalt" och inte samt om det stör och besvärar personen i sin kommunikation.

 

[snow]

Nyfiken på din hörsel? Jag har väldigt bra hörsel, tänkte om det kanske ha något samband?

Jag har funderat på det faktiskt! Men har inte märkt av några direkta problem med hörseln i andra sammanhang. Min mamma som konstaterat HAR nedsatt hörsel pratar inte ovanligt högt heller, t.ex. Min sambo däremot har precis som du bra hörsel - eller är åtminstone känslig för höga ljud. (Ehehe, ja, vårt förhållande påverkas ibland av våra olikheter i den här frågan på ett negativt sätt. Båda sakerna är ju sådant som man inte riktigt kan rå för - jag talar inte högt "med vilje" och han har inte känslig hörsel "med vilje".)

Varför vi talar på ett visst sätt är väldigt svårt att säga någonting om. Röstapparaten är invecklad och ser dessutom rent fysiologiskt annorlunda ut hos olika personer. Dock finns det alla möjligheter att göra det bästa man kan utifrån sina förutsättningar! Med lite träning i röstteknik kan de allra, allra flesta få en bättre röstteknik och utveckla sin röst i önskad riktning. För att på rätt sätt öka röststyrkan måste man först hitta andningen så att man, utan att spänna i halsen, kan blåsa på mer luft och på så sätt få mer kraft i talet. Omvänt så gäller det att hitta balansen där man minskar påblåset utan att tappa tekniken (så man börjar viska eller låta som en gnällig gammal tant) för att sänka röststyrkan.

Har någon av er problem med spända muskler i ansikte, hals, axlar? Smärta i halsen? Heshet? Rösttrötthet? Troligtvis handlar det i ert fall om ren vana och olika fysiologiska förutsättningar men får ni fysiska problem av era röster så kan man skicka egenremisser till logoped

Tack för ditt svar! Det kan alltså vara så att min starka röst beror på att mina stämband etc är fysiskt annorlunda än t.ex. min sambos? Är det olikheter som syns rent medicinskt?

Hmm, ingen av oss har några fysiska bekymmer så jag tror också att det handlar om vana. Har du några bra lästips inom just röstteknik? Jag känner igen det där med att det när jag sänker rösten känns som att jag viskar, och jag gissar att min sambo tycker att han skriker när han försöker höja rösten.

 

[snow]

Jag kom på en annan fråga nu! Som kanske inte heller är ditt område men jag kör ändå Den teknik som t.ex. operasångare använder sig av när de sjunger, är det något som alla människor kan lära sig eller krävs det någon speciell fysisk (medfödd) röstapparat för att klara av det?

 

[Araminta]

Personer som genomgår könskorrigering erbjuds att gå hos logoped för att förändra könskodningen i sitt tal. Finns det nånstans man kan läsa om vad detta faktiskt handlar om? Vad är "tyipskt manligt" tal? Handlar den träningen om mer än röstläget?

Vi har bara precis börjat beröra ämnet på utbildningen så jag kan inte ge något uttömmande svar men i grunden handlar det om att, utan att göra våld på talapparaten, anpassa rösten efter identitetsuppfattningen. Något som egentligen är allmängiltigt för alla typer av röstbehandling. Där i ingår ofta en modifiering av röstläget men även sätt att uttrycka och till viss del föra sig på (kroppsspråk).

Om logopedin är ny som vetenskap så är kunskaper om röstterapi för transpersoner en ny planet. Det finns vad jag vet typ tre logopeder i Sverige som jobbar med den typen av problematik.

 

[athena_arabians]

Så gör jag med. Och ibland hittar hjärnan på egna ljud/ord för saker i farten. Chetkup... För mig började det i samband med depression, då jag både fick försämrat ordförråd i allmänhet, svårt att hitta vissa ord och sämre stavning när jag skriver. Det är tio år sedan och har ännu inte blivit bra. Skulle vara underbart om det gick att få hjälp med

Det där känner jag tyvärr igen Jag har levt med för hög stress för länge så jag har uruselt minne och tappar enormt många ord även om jag sällan slänger om bokstäver.

 

[Araminta]

Jag har funderat på det faktiskt! Men har inte märkt av några direkta problem med hörseln i andra sammanhang. Min mamma som konstaterat HAR nedsatt hörsel pratar inte ovanligt högt heller, t.ex. Min sambo däremot har precis som du bra hörsel - eller är åtminstone känslig för höga ljud. (Ehehe, ja, vårt förhållande påverkas ibland av våra olikheter i den här frågan på ett negativt sätt. Båda sakerna är ju sådant som man inte riktigt kan rå för - jag talar inte högt "med vilje" och han har inte känslig hörsel "med vilje".)

Tack för ditt svar! Det kan alltså vara så att min starka röst beror på att mina stämband etc är fysiskt annorlunda än t.ex. min sambos? Är det olikheter som syns rent medicinskt?

Hmm, ingen av oss har några fysiska bekymmer så jag tror också att det handlar om vana. Har du några bra lästips inom just röstteknik? Jag känner igen det där med att det när jag sänker rösten känns som att jag viskar, och jag gissar att min sambo tycker att han skriker när han försöker höja rösten.

Är din mammas hörselnedsättning ny eller har hon haft den länge? Är det det senare så har jag en teori kring vad din högre röststyrka kan komma från

Stämbanden har ytterst lite med röststyrkan att göra och jag är ytterst tveksam till att det skulle kunna gå att se några skillnader om man gick ner med kamera. Det jag menade var mer att vi, utifrån vår sammansättning, har olika lätt för olika saker. Du har troligen mer påblås än din sambo rent naturligt - det ligger dig för i din fysiologi.

Det finns säkert massor men just nu har jag bara min kurslitteratur i huvudet (som inte är någon god natt läsning direkt). Prova att sök på röstteknik eller presentationsteknik - det brukar ingå en del röstövningar i de genomgångarna.

 

[Araminta]

Jag kom på en annan fråga nu! Som kanske inte heller är ditt område men jag kör ändå Den teknik som t.ex. operasångare använder sig av när de sjunger, är det något som alla människor kan lära sig eller krävs det någon speciell fysisk (medfödd) röstapparat för att klara av det?

Själva tekniken kan nog alla lära sig, sen är frågan hur bra det låter Röstproduktion är i grunden koordinationsförmåga av väldigt små muskler som ska samspela med ett väl avvägt andningsmönster. Det krävs en enorm andningskapacitet för att producera sång på en operasångares nivå.

 

[Spr_kst_rd]

Vad kan man som anhörig göra för att hjälpa ett barn med språket?

Har ett syskonbarn på 5 år som kan uttala ca 10-20 ord som andra 5-åringar. Resten är bebisspråk som ingen utom föräldrarna förstår. Kommunen hjälper inte till, förskolepersonalen väljer att bara prata teckenspråk med honom och det har gått så långt att han inte längre har några kompisar på förskolan för de förstår inte vad han säger.

Hans högsta önskan just nu är att ha en kompis

Kan tillägga att man nu efter mycket tjat från övriga släktingar ska kolla ev. ADHD. Vi är några som tror att det egentligen finns fler diagnoser än ADHD att finna då det inte förklarar allt som inte stämmer.

Hej. Hoppas du inte misstycker att jag ger min syn på saken. Men jag vart utredd som fyraåring och kom över de största hindren i språket när jag gick i tredje klass. Innan dess, var det i princip ingen som förstod mig.

Jag skulle uppmuntra barnet att låta, inte påtala konstant att det är fel. För jag får orden att flytta lättare ju mer avslappnare jag är. Är jag stressad och orolig att säga fel, då blir det fel.

Munövningar, när jag gick på språkis. Liten grupp med barn, där alla hade språkliga problem. Hade pedagogerna flera övningar. För att få oss att slappna av i munnen och musklerna. Sedan då alla lät fel, var det ingen som stod ut.

Hur man hittar en kompis trots språkstörning, det är svårt. Men en stabil grupp, där det finns bra ledare. Kanske fritidsaktivitet som både uppmuntrar ordutbytte och mindre grupp.

 

[Araminta]

Gud vad kul det är med alla frågor! Jättekul att intresset är så stort Den här tråden har lyckats hålla mig undan det jag egentligen skulle göra idag i två timmar och samtidigt gett mig en utmärkt repetition av tre års logopedistudier

 

[athena_arabians]

Gud vad kul det är med alla frågor! Jättekul att intresset är så stort Den här tråden har lyckats hålla mig undan det jag egentligen skulle göra idag i två timmar och samtidigt gett mig en utmärkt repetition av tre års logopedistudier

Hehe, jag kände likadant med geologi-tråden

 

[TeamLundVer]

Först och främst så ska föräldrarna kräva en utredning av sonen hos logoped och, vid behov, även psykolog. Som sagt, det går att skicka egenremiss till logoped så se till att höra av er omgående till närmsta mottagning. Det är oerhört dåligt att hen inte fått hjälp redan tidigare

För att ändå lugna så är teckenspråket inget hinder för den senare verbala språkutveckling. Det är alltså i grund och botten jättebra att förskolan tecknar med barnet. Det man självfallet skulle vilja är förskolan gör tecknandet till en grej med alla barn så att pojken inte blir isolerad på det sätt du beskriver. De allra flesta barn tycker det är hur skoj som helst med teckenspråk och jag har sett helt språktypiska barn som går över till tecken när de t.ex. blir förbannade och inte har behärskning nog att prata.

Så var inte rädda för att teckna med pojken (men se för guds skull till att fortsätta prata samtidigt) och uppmuntra honom att teckna tillbaka. Prio ett är alltid, oavsett ålder och språklig nivå, är att hitta sätt att stimulera språkförmågan. I vilket medium detta göra (akustiskt, visuellt, taktilt) är sekundärt och relativt lätt att överföra när barnet är moget för det.

I övrigt är tipset alltid att spegla barnet och lägga sig på samma språklig nivå som barnet befinner sig på. Positiv förstärkning hela tiden. Ta för vana att benämna och upprepa allt barnet säger med hela meningar. Om barnet "jollrar" något och pekar på ett glas så kan man förstärka genom att säga "Vill du ha vatten?" samtidigt som man tecknar ordet vatten (tecknandet har den extra fördelen att det saktar ner taltempot).

Tack för ett väldigt bra svar
Remiss till psykolog är fixat och han har varit hos ngn typ av logoped eller liknande (2 år sedan dock) där det blev bestämt att han 1-2 gånger i veckan skulle få besök på förskolan av kommunens logoped/ talpedagog. Detta har dock inte skett mer än 2 gånger sedan dess.

Förskolans personal tecknar enbart med honom. De har alltså slutat prata helt med honom för att det är jobbigt, pratar inte ens samtidigt

Om jag har förstått det rätt så höll de på med tecken på småbarnsavdelningen just för att det utvecklas snabbare än det talade språket men på storbarnsavdelningen pratar barnen och då anser man att tecken är onödigt förutom just till honom då.

 

[TeamLundVer]

Hej. Hoppas du inte misstycker att jag ger min syn på saken. Men jag vart utredd som fyraåring och kom över de största hindren i språket när jag gick i tredje klass. Innan dess, var det i princip ingen som förstod mig.

Jag skulle uppmuntra barnet att låta, inte påtala konstant att det är fel. För jag får orden att flytta lättare ju mer avslappnare jag är. Är jag stressad och orolig att säga fel, då blir det fel.

Munövningar, när jag gick på språkis. Liten grupp med barn, där alla hade språkliga problem. Hade pedagogerna flera övningar. För att få oss att slappna av i munnen och musklerna. Sedan då alla lät fel, var det ingen som stod ut.

Hur man hittar en kompis trots språkstörning, det är svårt. Men en stabil grupp, där det finns bra ledare. Kanske fritidsaktivitet som både uppmuntrar ordutbytte och mindre grupp.

Nu vet jag inte om personalen rättar honom men vi anhöriga gör det inte. Och pratar gör han, eller babblar är väl mer korrekt. Ungefär som min 15 månaders gör.

Munövningar ska jag kolla mer på. Det var en bra idé

Det känns som om han får en så otroligt dålig start i livet. Han ligger långt efter med talet och jag kan inte se hur det inte kommer påverka hans skolgång åtminstone de första åren, i värsta fall kommer han aldrig kunna ta igen försprånget de andra har. Detta tillsammans med eventuella diagnoser och föräldrar som själva har problem och svårt för att hjälpa (tänker ffa på kommande skola) så känner vi övriga att vi måste få rätt på detta fort för att han ska få en rimlig chans här i livet.

Just nu är det på nivån att om man tror att han menar att han vill ha ett glas vatten så visar det sig att han egentligen ville gå en promenad... Vi som inte är föräldrar kommer liksom inte ens i närheten i våra tolkningar av vad han säger.

Utöver de få ord han kan som mamma, pappa osv

 

[Migo]

Vi har bara precis börjat beröra ämnet på utbildningen så jag kan inte ge något uttömmande svar men i grunden handlar det om att, utan att göra våld på talapparaten, anpassa rösten efter identitetsuppfattningen. Något som egentligen är allmängiltigt för alla typer av röstbehandling. Där i ingår ofta en modifiering av röstläget men även sätt att uttrycka och till viss del föra sig på (kroppsspråk).

Om logopedin är ny som vetenskap så är kunskaper om röstterapi för transpersoner en ny planet. Det finns vad jag vet typ tre logopeder i Sverige som jobbar med den typen av problematik.

Tack! Jag tycker det är otroligt intressant och hade hoppats - en aning naivt - att det fanns bra böcker i ämnet!

 

[Araminta]

Tack för ett väldigt bra svar
Remiss till psykolog är fixat och han har varit hos ngn typ av logoped eller liknande (2 år sedan dock) där det blev bestämt att han 1-2 gånger i veckan skulle få besök på förskolan av kommunens logoped/ talpedagog. Detta har dock inte skett mer än 2 gånger sedan dess.

Förskolans personal tecknar enbart med honom. De har alltså slutat prata helt med honom för att det är jobbigt, pratar inte ens samtidigt

Om jag har förstått det rätt så höll de på med tecken på småbarnsavdelningen just för att det utvecklas snabbare än det talade språket men på storbarnsavdelningen pratar barnen och då anser man att tecken är onödigt förutom just till honom då.

Suck. Tyvärr är jag inte förvånad Av någon anledning har det skett någon krock mellan skolan och vården. Ibland fungerar det helt fantastiskt men det är nedslående i hur många fall det inte fungerar. Och med det absolut inte sagt att det bara är skolan som fallerar, vi i vården har också saker att jobba med.

Fortsätt ligg på! Fortsätt kräva! Byt förskola om det inte fungerar. Vänd er högre upp i hierarkin! Pojken har rätt till hjälp och tyvärr så måste man som förälder ibland ta till tigern inom sig för att hjälpa sitt barn. Jag håller tummarna för er!

 

[Araminta]

Tack! Jag tycker det är otroligt intressant och hade hoppats - en aning naivt - att det fanns bra böcker i ämnet!

Jag har ingen aning. Det är mycket möjligt att det finns! Jag har som sagt bara min kurslitteratur och där är det enbart ett kapitel som handlar om transpersoners röster. Hittar du något så får du gärna återkomma

 

[TeamLundVer]

Suck. Tyvärr är jag inte förvånad Av någon anledning har det skett någon krock mellan skolan och vården. Ibland fungerar det helt fantastiskt men det är nedslående i hur många fall det inte fungerar. Och med det absolut inte sagt att det bara är skolan som fallerar, vi i vården har också saker att jobba med.

Fortsätt ligg på! Fortsätt kräva! Byt förskola om det inte fungerar. Vänd er högre upp i hierarkin! Pojken har rätt till hjälp och tyvärr så måste man som förälder ibland ta till tigern inom sig för att hjälpa sitt barn. Jag håller tummarna för er!

Tack så mycket. Ska vidarebefordra tipsen till pojkens farmor som är den som agerar tiger i släkten. Föräldrarna har tyvärr själva inte kompetensen att stå på sig på det sätt som krävs.

 

[Araminta]

Munövningar ska jag kolla mer på. Det var en bra idé

En liten brasklapp: att "styrketräna" tunga och läppar finns det ingen evidens för. Det är väldigt populärt hos många logopeder men det finns ingen forskning som visar på att det faktiskt hjälper. Undantaget är möjligen när det föreligger rent motoriska problem. Dock så kan det vara en väldigt rolig övning för barnet och en rolig sak att göra tillsammans för att avdramatisera hela "språkgrejen" som riskerar att bli en stor lila elefant på soffbordet annars. Alla övningar som innehåller ljudande och utforskande av den egna talapparaten ska uppmuntras hos barnet. Språk ska vara kul - även för barn med nedsättningar!

I övrigt håller jag med @Spr_kst_rd ! En öppen, tillåtande och positiv miljö är ofta det som avgör i slutändan

 

[snow]

Är din mammas hörselnedsättning ny eller har hon haft den länge? Är det det senare så har jag en teori kring vad din högre röststyrka kan komma från

Stämbanden har ytterst lite med röststyrkan att göra och jag är ytterst tveksam till att det skulle kunna gå att se några skillnader om man gick ner med kamera. Det jag menade var mer att vi, utifrån vår sammansättning, har olika lätt för olika saker. Du har troligen mer påblås än din sambo rent naturligt - det ligger dig för i din fysiologi.

Det finns säkert massor men just nu har jag bara min kurslitteratur i huvudet (som inte är någon god natt läsning direkt). Prova att sök på röstteknik eller presentationsteknik - det brukar ingå en del röstövningar i de genomgångarna.

Haha, min mammas nedsättning är ganska ny. Tycks dock vara genetisk då flera av hennes systrar också har fått nedsatt hörsel "på äldre dar" sas. Så, förhoppningsvis har jag inte dålig hörsel, än! .

Ah ok, då förstår jag. Vilken del av rösten är det som stämbanden styr?

 

[Araminta]

Haha, min mammas nedsättning är ganska ny. Tycks dock vara genetisk då flera av hennes systrar också har fått nedsatt hörsel "på äldre dar" sas. Så, förhoppningsvis har jag inte dålig hörsel, än! .

Ah ok, då förstår jag. Vilken del av rösten är det som stämbanden styr?

Ja, nej, jag menade inte att du är hörselnedsatt. Jag tänkte att du är van vid att prata med din mor och därför är van vid en högre röst. Men den teorin haltar lite om det uppkommit först nu

Stämbanden styr framför allt tonhöjd. Tänk gitarrsträngar: ju längre och slappare desto lägre toner, ju kortare och spändare desto högre. Män har generellt längre stämband än kvinnor och därmed även mörkare röster. Det går visserligen att kväva röststyrkan med stämbanden också men det är inte optimalt och leder garanterat till röstproblem i längden.


Det är för övrigt inte helt bekvämt att sitta i en allmän lässal och titta på bilder av stämband. I förbifarten är de misstänkt lika det kvinnliga könsorganet