Gå ner i vikt när man testat allt?

Och ändå tror folk på buke på att man går upp i vikt av att äta mindre än vad kroppen behöver...

Mitt inlägg var alltså en smula ironiskt, med ett stänk av sarkasm.
För mig funkar svältläge snarare så, att då orkar jag inget. Jag rör mig knappt, jag fryser, jag vill inget. Så självklart bränner jag färre kalorier då, än om jag ätit lite mer och orkat göra nåt. Däremot vore det en orimlighet att man skulle öka i vikt av att äta alldeles för lite. Som du skrev. Det är en myt.
 
Ingen går upp i vikt på ett korrekt (inte på ett uppskattat/gissat) uträknat underskott.

Om någon sån unikum existerar så hade all världens forskare stått i kö för genforskning och genkartläggning på den personen, eftersom det hårddraget skulle vara en gigantisk del i att lösa värkdsproblemet med svält.
Det kan man visst göra. Jag har träffat jättemånga patienter med ätstörning som går upp i vikt trots att de ständigt bantar. När vi stället ökar deras ätande och etablerar sunda måltidsrutiner stabiliseras vikten och i vissa fall leder det över tid till viktnedgång. Det är pga påverkan på ämnesomsättningen.
 
Det kan man visst göra. Jag har träffat jättemånga patienter med ätstörning som går upp i vikt trots att de ständigt bantar. När vi stället ökar deras ätande och etablerar sunda måltidsrutiner stabiliseras vikten och i vissa fall leder det över tid till viktnedgång. Det är pga påverkan på ämnesomsättningen.
Ja, det har även varit stora artiklar i morgontidningarna (=seriöst) på bakterieflorans, genetikens och andelen brunt fetts mm påverkan på vikt och ämnesomsättning.

Mat in=vikt är, såvitt jag förstår, idag en daterad kunskap.
 
Det kan man visst göra. Jag har träffat jättemånga patienter med ätstörning som går upp i vikt trots att de ständigt bantar. När vi stället ökar deras ätande och etablerar sunda måltidsrutiner stabiliseras vikten och i vissa fall leder det över tid till viktnedgång. Det är pga påverkan på ämnesomsättningen.
Jag misstänker att det beror på att de svälter sig och sen hetsäter. Svälter man sig blir man till slut smått galen av hunger och elände och så äter man massor som (naturlig) reaktion. Det är jättevanligt; man svälter t.ex. under veckan och så släpper man loss på helgen.

Du nämner det som patienter med ätstörning som ständigt bantar - då varvar de garanterat bantandet med hetsätning. Det är ju bl.a. det som är en ätstörning. Och som är så himla svårt, en riktig demon att övervinna.

Jag känner själv en kraftigt överviktig kvinna som säger att hon enbart äter några riskakor och svart kaffe varje dag. Inget annat. Men går ändå inte ner i vikt alls, tvärtom. Jag är ganska övertygad om att riskakedagarna blandas med dagar av hetsätande.

De enda som alltid går ner i vikt av svältdiet är anorektikerna, som knappt äter alls, någonsin, och till slut svälter sig till döds om de inte får akut hjälp.
 
Jag misstänker att det beror på att de svälter sig och sen hetsäter. Svälter man sig blir man till slut smått galen av hunger och elände och så äter man massor som (naturlig) reaktion. Det är jättevanligt; man svälter t.ex. under veckan och så släpper man loss på helgen.

Du nämner det som patienter med ätstörning som ständigt bantar - då varvar de garanterat bantandet med hetsätning. Det är ju bl.a. det som är en ätstörning. Och som är så himla svårt, en riktig demon att övervinna.

Jag känner själv en kraftigt överviktig kvinna som säger att hon enbart äter några riskakor och svart kaffe varje dag. Inget annat. Men går ändå inte ner i vikt alls, tvärtom. Jag är ganska övertygad om att riskakedagarna blandas med dagar av hetsätande.
Nej, det är inte patienter med hetsätning jag syftar på utan personer som enbart är restriktiva. Det är liksom inget nytt eller ens konstigt att hormoner inkl ämnesomsättningen påverkas negativt när kroppen inte får tillräcklig och regelbunden näring.
 
@alazzi
Eftersom du träffat vårdpersonal som bedömt att du har en ätstörning skulle jag verkligen avråda från att experimentera med bantning och viktnedgång på egen hand. Det finns en stor risk att allt bara blir värre för dig.

Det låter jättekonstigt att du inte kan få hjälp för ätstörningen för att du jobbar skift? Kanske kan du undersöka det igen? Se om det finns fler alternativ?
 
Nej, det är inte patienter med hetsätning jag syftar på utan personer som enbart är restriktiva. Det är liksom inget nytt eller ens konstigt att hormoner inkl ämnesomsättningen påverkas negativt när kroppen inte får tillräcklig och regelbunden näring.
Eftersom du nämnde att de är patienter med ätstörning fick jag en annan bild.
 
Jag misstänker att det beror på att de svälter sig och sen hetsäter. Svälter man sig blir man till slut smått galen av hunger och elände och så äter man massor som (naturlig) reaktion. Det är jättevanligt; man svälter t.ex. under veckan och så släpper man loss på helgen.

Du nämner det som patienter med ätstörning som ständigt bantar - då varvar de garanterat bantandet med hetsätning. Det är ju bl.a. det som är en ätstörning. Och som är så himla svårt, en riktig demon att övervinna.

Jag känner själv en kraftigt överviktig kvinna som säger att hon enbart äter några riskakor och svart kaffe varje dag. Inget annat. Men går ändå inte ner i vikt alls, tvärtom. Jag är ganska övertygad om att riskakedagarna blandas med dagar av hetsätande.

De enda som alltid går ner i vikt av svältdiet är anorektikerna, som knappt äter alls, någonsin, och till slut svälter sig till döds om de inte får akut hjälp.
Ätstörning är så mycket mer än hetsätning eller anorexia.
 
Ja det är patienter som har ätstörning?
Och @Enya . Ja, jag vet. Precis som att alla som "bantar" inte har en ätstörning. Det var det som förvirrade mig lite. Om man diagnostiserats med en ätstörning och söker vård för den, räknar jag inte det som en person som enbart varit restriktiv. Då finns det mer i bilden.

Men nu blir det ordtolkning här och det var inte meningen. Jag avslutar den biten här :-)
 
Tänkte bara flika in att vi vet ju att en del hästraser kan sänka sin ämnesomsättning vid dålig tillgång på föda, exempelvis shetlandsponny.

Och att om man har hypotyreos så kan antalet kalorier in som behövs för viktnedgång vara så lågt att man blir ännu sjukare och får ännu lägre ämnesomsättning. Viktnedgång kommer inte kunna ske tills man fått igång ämnesomsättningen eller hittat rätt nivå av medicinering och inte är hypo längre.
 
Det känns väl mer rimligt om det finns ett "svältläge" men att det då handlar om extrema situationer såsom @MiniLi beskriver där människor konsekvent intar alldeles för lite näring såpass länge att kroppen stänger ner för att överleva, att samma sak skulle inträffa för att man hoppar över måltider då och då eller äter väldigt lite kalorier en dag ser jag dock som en myt. Normalt sätt ser människor till att få i sig tillräckligt med kalorier för att aldrig närma sig nåt svältläge även om man bantar
 
Det känns väl mer rimligt om det finns ett "svältläge" men att det då handlar om extrema situationer såsom @MiniLi beskriver där människor konsekvent intar alldeles för lite näring såpass länge att kroppen stänger ner för att överleva, att samma sak skulle inträffa för att man hoppar över måltider då och då eller äter väldigt lite kalorier en dag ser jag dock som en myt. Normalt sätt ser människor till att få i sig tillräckligt med kalorier för att aldrig närma sig nåt svältläge även om man bantar
Nej klart det inte sker vid enstaka gånger. Men en del personer som försöker gå ner i vikt har ett ätande som inte skiljer sig särskilt mycket från de som har ätstörning.. Långvariga bantningsförsök, jojo-bantning, lång tid på väldigt lite kcal, oregelbundna matvanor osv är ju helt klart riskfaktorer för att hamna där.
 

alazzi

Trådstartare
@alazzi
Eftersom du träffat vårdpersonal som bedömt att du har en ätstörning skulle jag verkligen avråda från att experimentera med bantning och viktnedgång på egen hand. Det finns en stor risk att allt bara blir värre för dig.

Det låter jättekonstigt att du inte kan få hjälp för ätstörningen för att du jobbar skift? Kanske kan du undersöka det igen? Se om det finns fler alternativ?
Jo mottagningen krävde att jag skulle gå varje vecka och när jag sa att det inte går så.fick jag ingen hjälp.

Samhället är inte anpassat för folk som inte jobbar kontorstider.

Jag vet inte om jag har energi att dra igång den processen igen. Det var svårt att hitta någon som kunde ta emot mig från början och när jag äntligen hittade någon så blev jag nekad. Det skulle godkännas av min försäkringskassa och det var en del papperskrafs att fixa. Den gången fick jag hjälp för jag orkade inte själv. Dottern kan säkert hjälpa men jag vill inte blanda in henne i.mitt mående mer än absolut nödvändigt.
 
Nu utgår jag bara ifrån mig, men det jag märkt är att när jag äter extremt lite/svälter mig själv så hamnar kroppen i ett slags 'viloläge'. Jag orkar inte heller motionera (nu pratar vi om lite pulshöjande promenader) så ämnesomsättningen försämras. Det jag alltid märker det på är att jag blir hård i magen och inte bajsar på ett antal dagar.

Så fort jag rör på mig så kommer magen och tarmarna igång igen. Nu har jag absolut ingen forskning eller dylikt att referera till, men tja, jag märker att jag går ner i vikt när magen och tarmarna fungerar. Och, det innebär inte bara vikt som kan vara lite knepigt utan även storlekar.
 

alazzi

Trådstartare
Nej klart det inte sker vid enstaka gånger. Men en del personer som försöker gå ner i vikt har ett ätande som inte skiljer sig särskilt mycket från de som har ätstörning.. Långvariga bantningsförsök, jojo-bantning, lång tid på väldigt lite kcal, oregelbundna matvanor osv är ju helt klart riskfaktorer för att hamna där.
Dietisten sa ju direkt när hon såg vad jag hade ätit under en vecka att jag är ätstörd. Skiftarbetet komplicerar det också. Mat och sovklocka funkar inte.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Upp