Gå på lunch

Jag känner att jag är väldigt socialt puckad här. Jag hade nog inte reagerat något särskilt på en sådan lapp. Beroende på vad det är för någon kanske jag, trots äktenskap, hade svarat på den också. Då hade jag ju i så fall varit tydlig med att jag är lyckligt gift och att det i så fall enbart rör någon typ av vänskapsrelation. Möjligt att jag hade tyckt att det känts märkligt (och därmed inte besvarat) om man inte ens pratat med varandra innan men om man sagt hej så absolut. Sannolikheten är ju såklart stor att det handlar om mer än vänskap men det är ju möjligt att det är intressant med vänskap också.

Personligen hade jag nog gillat att någon tog kontakt på det sättet istället för det digitala. Jag saknar lite den gamla goda tiden när man möttes i verkligheten. Här var det dessutom en lapp man kan slänga om man vill. Däremot kan jag tänka mig att en ev arbetsgivare varit missnöjd.
 
Inte ens ett "hej på dej!" till människan bakom kassan på ICA? Det är allt som krävs.
Jo visst kan jag säga hej till folk men det lyser verkligen igenom vad jag tycker om människor, situationer etc långt innan jag själv hinner reagera och försöka mig på ett tappert försök att fejka. Tydligen är det så folk som inte ens känner mig noterar det. Jag är helt hopplös. Brukar funka på jobbet men det går verkligen inte på fritiden och jag fattar inte varför 😅
 
Berodde på vad jag tyckte om personen så hade jag svaret ja eller inte alls. Men jag är singel så behöver inte tänka på någon sambo.

Ser inte en lapp om lunch som en flört (kan bli en flört) eller raggningsförsök.

Å andra sidan så träffar jag bara folk på jobbet och när det är måste ärende då jag inte orkar mer i vardagen och tycker appar är rena köttmarknaden för KK.
 
Jo visst kan jag säga hej till folk men det lyser verkligen igenom vad jag tycker om människor, situationer etc långt innan jag själv hinner reagera och försöka mig på ett tappert försök att fejka. Tydligen är det så folk som inte ens känner mig noterar det. Jag är helt hopplös. Brukar funka på jobbet men det går verkligen inte på fritiden och jag fattar inte varför 😅
Så du tycker omedelbums illa eller inte om en människa på andra sidan kassan? Det är ju just på jobbet vi diskuterar, att man är trevlig utåt för att det ingår i yrkesrollen (eller för all del bara i den sociala rollen) och att det misstolkas som flirt/intresse och liknande.
 
Berodde på vad jag tyckte om personen så hade jag svaret ja eller inte alls. Men jag är singel så behöver inte tänka på någon sambo.

Ser inte en lapp om lunch som en flört (kan bli en flört) eller raggningsförsök.

Å andra sidan så träffar jag bara folk på jobbet och när det är måste ärende då jag inte orkar mer i vardagen och tycker appar är rena köttmarknaden för KK.
Fast vad är lappen om lunch om inte ett raggningsförsök? "Hej, jag såg dig vid disken får jag äta lunch med dig någon dag?"
Det är väl ändå ett solklart: du är Fysiskt attraktiv, jag är intresserad.
 
Så du tycker omedelbums illa eller inte om en människa på andra sidan kassan? Det är ju just på jobbet vi diskuterar, att man är trevlig utåt för att det ingår i yrkesrollen (eller för all del bara i den sociala rollen) och att det misstolkas som flirt/intresse och liknande.
Nja, alltså. Jag är för det mesta på bra humör, får höra att jag är artig/trevlig osv men säg att jag hör personen på Ica vara otrevlig mot någon annan är det ju knappast så jag kan fejka fram ett artigt hej på dig utan att det lyser igenom att jag tyckt att personen betett sig illa strax innan. Orden stämmer men inte kroppsspråk. Har jag en skitdag av annan anledning (ytterst sällsynt, som tur är) kan jag le ett fejkat leende och säga hej till personalen i kassan men jag har fått höra att det syns att jag har en skitdag. Dvs jag är inte otrevlig i ord mot människor men det syns att jag försöker fejka. Något jag verkar kunna snygga till i yrkesrollen på något magiskt sätt. Önskar att jag visste hur.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Fast vad är lappen om lunch om inte ett raggningsförsök? "Hej, jag såg dig vid disken får jag äta lunch med dig någon dag?"
Det är väl ändå ett solklart: du är attraktiv, jag är intresserad.
Intresse av att träffas ja, upplevde något som gjorde att personen vill lära känna närmaste. Något annat läser inte jag in, skulle inte läsa in att det var just attraktiv.
 
Intresse av att träffas ja, upplevde något som gjorde att personen vill lära känna närmaste. Något annat läser inte jag in, skulle inte läsa in att det var just attraktiv.
Fast den här människan har de inte ens pratat med. Jag är ledsen om jag låter cynisk, men jag kan inte se någonting annat än en man som sett en attraktiv kvinna och vill ha en dejt.
Jag kan inte föreställa mig i min vildaste fantasi att jag ser en människa i samma affär, låser fast på hen utan att byta ett ord och sedan smyger in en lapp i hens bil för att bjuda in till lunch för att "den här människan vill jag lära känna närmare!"
 
Fast den här människan har de inte ens pratat med. Jag är ledsen om jag låter cynisk, men jag kan inte se någonting annat än en man som sett en attraktiv kvinna och vill ha en dejt.
Jag kan inte föreställa mig i min vildaste fantasi att jag ser en människa i samma affär, låser fast på hen utan att byta ett ord och sedan smyger in en lapp i hens bil för att bjuda in till lunch för att "den här människan vill jag lära känna närmare!"
Helt klart ser vi en sådan lapp på helt olika vis.
 
Vad tror du att en främmande man (som kvinnan inte samtalat med) menar med en liknande lapp undrar ju jag. "Hej jag såg dig, vill du luncha?" typ.
Fast dras det inte lite väl stora växlar nu? Vi vet inte om lappen är från en helt okänd som sett TS utan att växla ett ord eller om det är typ en kundmottagare som pratat med henne och tagit betalt.

Dvs inte någon helt okänd utan någon som fick ett trevligt intryck och inte vet om hon är singel eller inte. I det senare fallet tycker jag att den skrivna frågan är helt ok, annars inte.
 
För nån några dagar sen hade sambon lagt in sommar däcken i bilen och jag fick uppgiften att åka till däckfirman för att få skifta däcken. Vi hade fått tid kl 10. Jag var där straxt före 10 och lämnade bilen. Frågade hur lång tid det skulle ta och fick till svar max en timme. Jag fick vänta kvar om jag ville och det gjorde jag. Dom har som ett väntrum där man kan sitta o ta en kopp o lite tidningar. Bilen blev klar och dom ställde ut den på parkeringen. Jag betalade gick ut till bilen och skulle köra iväg. Då ser jag ett sånt typ visitkort från firman med adress och nummer. Inget konstigt med det. Man brukar ju få sånt ibland från div firmor o hantverkare. Så jag la det på instrumentbrädan så länge och körde iväg. Sen ramlade det ner på golvet. När jag kom hem så plockade jag upp det och ser att det är skrivet på baksidan. Såg dig vid disken får jag äta lunch med dig nån dag. Först blev jag lite kall men sansade jag mig och tyckte det var lite sött. Jag kan liksom inte få detta ur huvudet. Ska man tacka ja? Hur skulle ni reagera?
Jag tycker det är ett harmlöst sätt att visa intresse. För mig antyder meddelande på visitkort/kvitto att om meddelandet ignoreras eller nekas så är det inget mer med det.

Om jag var intresserad = Svara och iaf börja chatta och se om personen verkar vettig

Om jag var ointresserad = Svara med ett tack men nej tack eller ignorera beroende på dagsformen

Eftersom jag är gift är jag automatiskt ointresserad, så jag hade gått på alternativ 2.

Att lämna ett meddelande om lunch till en främling insinuerar inte en vänskaplig lunch för mig, så hade inte ens varit ett alternativ att tacka ja om jag inte levde i ett öppet förhållande av något slag.
 
Jag känner att jag är väldigt socialt puckad här. Jag hade nog inte reagerat något särskilt på en sådan lapp. Beroende på vad det är för någon kanske jag, trots äktenskap, hade svarat på den också. Då hade jag ju i så fall varit tydlig med att jag är lyckligt gift och att det i så fall enbart rör någon typ av vänskapsrelation. Möjligt att jag hade tyckt att det känts märkligt (och därmed inte besvarat) om man inte ens pratat med varandra innan men om man sagt hej så absolut. Sannolikheten är ju såklart stor att det handlar om mer än vänskap men det är ju möjligt att det är intressant med vänskap också.

Personligen hade jag nog gillat att någon tog kontakt på det sättet istället för det digitala. Jag saknar lite den gamla goda tiden när man möttes i verkligheten. Här var det dessutom en lapp man kan slänga om man vill. Däremot kan jag tänka mig att en ev arbetsgivare varit missnöjd.
Nu var ju TS faktiskt osäker på om det var lockande.
Alltså lockande att ha "affär" med killen.

Så jag antar friskt att det änt förr (duckar)
 
Det har man, men vissa kan bli rätt sura och obehagliga vid nej är min erfarenhet. Lättare att säga ja och sedan avboka, om än omständligt. Jag hade hellre föredragit om den intresserade parten gav ut sitt nummer, efter att ha socialiserat, men inte krävde ett svar direkt (eller alls).
Om någon blir sur och obehaglig för ett nej var det ju helt rätt att säga nej, men absolut förstår jag att man inte vill sätta sig i en sådan sits med en okänd man. En bra lösning är som du skriver att man inte kräver svar direkt, men lägger fram frågan efter att man socialiserat. Jag tycker det är viktigt att man setts öga mot öga innan dock, och samtalat för att inviten ska vara befogad.
Fast dras det inte lite väl stora växlar nu? Vi vet inte om lappen är från en helt okänd som sett TS utan att växla ett ord eller om det är typ en kundmottagare som pratat med henne och tagit betalt.

Dvs inte någon helt okänd utan någon som fick ett trevligt intryck och inte vet om hon är singel eller inte. I det senare fallet tycker jag att den skrivna frågan är helt ok, annars inte.
Så som ts framställt det var det en okänd människa som "sett henne vid disken" och som troligtvis jobbar där eftersom att visitkortet var från firman. Hon skrev själv att hon inte visste om det var från arbetsgivaren på platsen eller anställd.
 
Antaganden igen.

När jag hade partner skulle jag glatt sagt att jag ska äta lunch med en man på däckverkstan.
Lunch. Punkt.
Jag går ännu längre. Om din, eller någon annans, partner har problem med vem du, eller någon annan, äter lunch med, så måste ju det problemet hanteras. Till exempel genom att gå på lunchen. En partner som inte klarar av sådant, är ju omöjlig att leva med.

Sen hade jag nog tackat nej eftersom jag hade uppfattat det som en flört, och om jag då tackar ja inger jag däckkillen onödigt hopp.
Min fråga är om du är lockad?
Eftersom du gör sak av det och t.o.m. startar en tråd?

Om du inte var lockad skullle väl den naturliga reaktionen vara att bara skrattta åt det och slänga kortet, :confused:
Min erfarenhet, eller tolkning, är att väldigt många kvinnor på något vis känner att de måste agera när någon man visar intresse. Mycket mer så än tvärtom. Det kan vara ett fall av det vi ser, kanske?
 
Fast dras det inte lite väl stora växlar nu? Vi vet inte om lappen är från en helt okänd som sett TS utan att växla ett ord eller om det är typ en kundmottagare som pratat med henne och tagit betalt.

Dvs inte någon helt okänd utan någon som fick ett trevligt intryck och inte vet om hon är singel eller inte. I det senare fallet tycker jag att den skrivna frågan är helt ok, annars inte.
Jag tycker att det dras rätt stora växlar rent generellt i tråden. Stora ord liksom. Obehagligt, slemmigt osv. Ibland när jag läser trådar med liknande reaktioner så tänker jag att det måste vara jobbigt att tycka att allt är så obehagligt i livet. Mänsklig samvaro. Mänsklig kommunikation. Mänsklig kontakt. Folks sätt att vara.

Det görs så många antaganden om personen som skrev lappen, att han brukar göra så osv. Hur vet man ens. Det kanske var första gången ens. Han tänkte inte ens igenom det. Han kanske inte vågade fråga rakt ut. Han kanske var rädd att få ett nej i ansiktet, lättare att få det genom att kortet slängs osv. Varför måste man anta att det är en slempropp som ligger bakom, som bara ser kvinnor för deras yttre och som gör detta på daglig basis.
 
Så som ts framställt det var det en okänd människa som "sett henne vid disken" och som troligtvis jobbar där eftersom att visitkortet var från firman. Hon skrev själv att hon inte visste om det var från arbetsgivaren på platsen eller anställd.
Det är väl ganska naturligt att man inte vet om det är ägaren eller en anställd? Jag håller inte reda på alla jag träffar på en verkstad/däckfirma/affär osv vilken titel de har.

Själv fick jag ett adresserat brev en gång från en man som ville ses över en drink. Eftersom jag var singel och nyfiken gick jag dit utan att veta vem jag skulle träffa, bara att vi rörde oss delvis i samma kretsar säsongsvis. Kände igen honom direkt han kom och vi hade en trevlig middag utan fortsättning och utan att det var obekvämt efteråt.

Då har jag ändå haft en mångårig stalker som verkligen gav mig problem, men jag vägrar låta den idioten definiera resten av mitt liv.
 
Jag tycker att det dras rätt stora växlar rent generellt i tråden. Stora ord liksom. Obehagligt, slemmigt osv. Ibland när jag läser trådar med liknande reaktioner så tänker jag att det måste vara jobbigt att tycka att allt är så obehagligt i livet. Mänsklig samvaro. Mänsklig kommunikation. Mänsklig kontakt. Folks sätt att vara.

Det görs så många antaganden om personen som skrev lappen, att han brukar göra så osv. Hur vet man ens. Det kanske var första gången ens. Han tänkte inte ens igenom det. Han kanske inte vågade fråga rakt ut. Han kanske var rädd att få ett nej i ansiktet, lättare att få det genom att kortet slängs osv. Varför måste man anta att det är en slempropp som ligger bakom, som bara ser kvinnor för deras yttre och som gör detta på daglig basis.
Tycker du beskriver det bra här. Sen är vi ju inga robotar. Vi är ju människor de flesta goda. Bara för att man tar kontakt på ett sätt som anses mindre bra så behöver ju den personen inte vara slemmig för det. Tror det kan vara en person som du delvis be skrev. Kan ju vara nån som är bättre än vad jag har nu
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras ny här jag med,vill bara höra o ev få lite svar. min älskade mitzy Lhasa apso var drygt 10 år o jag var så glad att hon aldrig varit...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 367
Senast: Gnist
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har verkligen ett underbart jobb, trivs jättebra! Och det är så fantastiskt SKÖNT att ha ett jobb där man trivs! Jag har provat...
Svar
0
· Visningar
926
Senast: cassiopeja
·
Relationer Så här är läget... För många år sedan köpte en kompis en husvagn ( avställd och obesiktigad) de hade ingen stans att ställa den (...
2
Svar
20
· Visningar
2 981
Senast: Snurrfian
·
N
Relationer Känner att jag måste få kasta av mig en och annan börda som tynger mina axlar. Jag är gift sedan 17år tillbaka och livet har väl varit...
2
Svar
29
· Visningar
4 878
Senast: RubinNovak
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp