Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Hur blir man bättre på att ge svar på tal? I livet är det omöjligt att inte ha dryga personer omkring sig någonstans. Och bara ta emot gör att man känner sig minimerad som person. Hur blir man bättre på att bli rapp i käften när man får dryga kommentarer?
Jag tycker det mest effektiva sättet att bemöta dryghet är att inte ta åt sig det minsta utan bara fortsätta vara trevlig och glad. Då blir personen osäker och känner sig troligtvis dum.
"Men vad trevligt att du tycker det, jag byter mer än gärna med dig!"Det är svårt när man känner sig förminskad av kommentarerna. Hittils har jag bara lett och nickat och svarat "javisst". Men de slutar ju inte för det.
Det är kommentarer som att jag har det förbaskat bra som deltidssjuk/deltidspensionär. Precis som att jag Vill jobba deltid. Som att jag Valt min sits. Som får gå hem efter en halv dag. Jag känner mig säkert inte alls utanför när jag går hem.
"Men vad trevligt att du tycker det, jag byter mer än gärna med dig!"
Sedan är det lättare sagt än gjort, speciellt när det är något som kan vara så känsligt som sjukskrivning. Kram!
Hur öppen orkar du vara om varför? Ett förslag kan ju vara att svara "Ja, vi kan gärna byta, tyvärr skulle ju [valfri krämpa] ingå också".Jag får ofta kommentaren innan jag ens hunnit svara att De gärna hade velat byta med mig och få gå hem efter en halv dag. Men problemet i sig är jag att jag sällan ha svar på tal. Det är det Jag måste jobba med. Skaffa mig standardsvar, gärna lite halvdryga, så det blir lite stumma. Där svaret inte är så självklart.
Hur öppen orkar du vara om varför? Ett förslag kan ju vara att svara "Ja, vi kan gärna byta, tyvärr skulle ju [valfri krämpa] ingå också".
Ett alternativ kan ju också vara "Tyvärr tror jag inte att mina skor passar dig". Eller (återigen om du orkar vara öppen med problemet. "Ja, visst är det skönt, bara gå hem och njuta av [valfri krämpa]".
"Trevligt att du känner så, och jag känner ju detsamma att jag Mer än gärna hade bytt med dig mot att slippa mina krämpor""Trevligt/roligt/tråkigt att du känner så, jag är dock inte av samma åsikt/har andra erfarenheter som jag mer än gärna delar med mig av"
"Jag byter gärna, men då får du vara beredd att byta ner dig ekonomiskt också, så kan jag istället få byta upp mig"Säkert nåt de säger av oaktsamhet och inte illvilja? Du får väl svara att du gärna byter men då får de ta hela paketet med sämre ekonomi fysiska begränsningar och allt?
De ska jag pröva!"Varför säger du så?" eller "Vad menar du egentligen med det?" brukar funka bra. När folk måste tänka efter på varför de egentligen öppnat munnen kan mycket intressant hända.
Det är svårt när man känner sig förminskad av kommentarerna. Hittils har jag bara lett och nickat och svarat "javisst". Men de slutar ju inte för det.
Det är kommentarer som att jag har det förbaskat bra som deltidssjuk/deltidspensionär. Precis som att jag Vill jobba deltid. Som att jag Valt min sits. Som får gå hem efter en halv dag. Jag känner mig säkert inte alls utanför när jag går hem.