Sv: Ger snart upp...
Satt och funderade på vad det var som kändes så bra idag. De jag kom fram till är att när hästen vågade söka stöd på bettet och blev lugn i munnen vågade även jag rida med ett bättre stöd. Har blivit lite som en ond cirkel att jag nästan släpper helt på tyglarna och driver han framåt när han börja trixa med munnen och huvudet, detta för att han inte ska börja bocka och dra iväg.
Kom att tänka på de när fio skrev att det blir lätt att man spänner underarmarna. Tror jag gör det när han börjar med allt krångel och blir därför stum i handen.
Ska tänka på att verkligen rida igenom problemen och vara följsam med handen istället för att släppa efter och låsa fast armarna.
Satt och funderade på vad det var som kändes så bra idag. De jag kom fram till är att när hästen vågade söka stöd på bettet och blev lugn i munnen vågade även jag rida med ett bättre stöd. Har blivit lite som en ond cirkel att jag nästan släpper helt på tyglarna och driver han framåt när han börja trixa med munnen och huvudet, detta för att han inte ska börja bocka och dra iväg.
Kom att tänka på de när fio skrev att det blir lätt att man spänner underarmarna. Tror jag gör det när han börjar med allt krångel och blir därför stum i handen.
Ska tänka på att verkligen rida igenom problemen och vara följsam med handen istället för att släppa efter och låsa fast armarna.
