Getingbett eller vad???

Alexandra_W

Trådstartare
Nu vet jag varken ut eller in. Skulle som vanligt ta ut hästarna imorse men när jag fått grimman halvvägs på Kele fick hon panik och reste sig och kastade sig. Tänkte jag måste skrämt henne och provade igen - samma sak. Sen ville hon inte ha med mig att göra utan stod med huvudet i ett hörn.

Mutade ut henne med lite godis men insåg då att någonting var FEL eftersom hon inte kunde äta godiset. Hon lyckades knappt få in det i munnen och kunde inte tugga. Panik..

Med diverse tricks lyckades jag lägga ett grimskaft om halsen på henne och klia och kela så hon lugnade sig så jag kunde försöka undersöka.

och hon har en bula (hår, inte varm) i ganaschen. Det var det första jag upptäckte och tyckte att 'helvete, kom inte och säg att jag lyckats få in kvarka'. Men det stämde inte. Jag klämde vidare och hon har en liten bula på vänstersidan av huvudet, ganska långt ner mot munnen. Denna är inte lika rund och hård som den mellan ganascherna, men den är ÖM, jätteöm. Och det var där grimman tog emot.

Hon har ingen temp, bulorna fanns inte igår morse och det var inga problem att sätta på grimma igår morse. Hon har ätit upp kraftfodergivan från igårkväll (hur lång tid det tog vet jag ju inte, men det är rätt hög giva så om hon haft dehä tuggsvårigheterna hade hon nog inte klarat det). Hon har klart näsflöde (som vatten), verkar inte medtagen på något vis och åt lite hösilage när jag lämnade stallet iaf.

Det enda jag kan komma på är att hon blivit biten av någonting - geting är väl första gissningen men finns ju annat med.

Frågan är ju vad fan jag ska göra, jag ser ett sjukt stort problem segla upp. Jag får inte grimma på henne (och jag förstår henne), och således blir hon väldigt svårundersökt eftersom det gör så ont och hon 'talar om' det genom att försöka komma undan. JAG kan ju försiktigt undersöka men jag tror inte hon släpper en veterinär i närheten. Och hon går inte att spruta på hemmaplan heller (och jag kan inte lasta henne utan grimma). Moment 22. Att vi har en pucko distriktare är ju en extra krydda i sammanhanget (han är hästrädd). Jag ska dock ringa honom (upptaget nu), men jag ser i ärlighetens namn inte vad han kan vara för hjälp..*tung suck*

Men någon med någon annan teori, eller erfarenhet av något liknande, eller bett av något slag?
 
Ringde puckodistriktaren som tyckte att getingbett var uteslutet och det där lät som en vanlig blodutgjutning, hon hade väl slagit i någonstans och det var inget att göra mer än vänta. Privatpraktiserande vet som är här ibland (L.N för de som känner till trakten) är i HOLLAND och tyckte per telefon (tydligen vidarekopplat mobilen) att någon borde kolla på henne direkt men han är i Holland så jag fick ringa någon annan.

Det finns dock ingen annan här att ringa. Och jag kan inte lasta henne själv utan grimma...

Så här sitter jag, med tidernas moment 22. Och utan att någon vet tittat på henne. Iofs tror jag inte en undersökning på hemmplan skulle göra så jättemycket, det är för svårt att undersöka henne ordentligt utan grimma när det gör så ont, men jag hade velat ha något mot smärtan i alla fall, så det lilla livet åtminstone kan äta ordentligt. Men något sådant man kunde ge fanns det inte enligt distriktaren iaf.

Så vad fan ska jag göra? *gråtfärdig*
 
Kan du inte med ett grimskaft försöka knyta en grimma som inte kommer åt henne där hon är öm? annars funderar jag på hals ring,har dockingen erfarenhet av sådana.
Hoppas du iallafall får en vet att undersöka henne å att de läggersig!

Mvh anna
 
även om det absolut inte är kul att utsätta en åring,men kan du inte sätta på henne en typ av hackamore eller nått liknande,så att du åtminstone kan hålla i och komma åt att undersöka?
 
Även hackamore går åt där det gör ont.

Halsring har jag redan tänkt på om hon behöver lastas.

Men jag får ju undersöka ändå, däremot kan jag inte trycka hårt på den svullnaden som gör ont, för att kolla hur det känns 'under' (dvs om man kan känan någon uppenbar fraktur eller så). Men i övrigt har jag ju undersökt och klämt och känt överallt och det där är vad jag hittar. Däremot skulle hon inte släppa en veterinär så nära och låta de börja klämma med bara en hand över nosryggen/ett grimskaft runt halsen. Det är ju ett visst mått av tillit som krävs för hon ska låta mig göra det. (Nu är det överlag en tillitsfull häst, men det finns gränser *s*) så ska man göra en vettig undersökning måste man sedera henne och det kan bara göras på klinik (det är hon som har avancerad nålfobi). Så därför är jag inte spec hjälpt av att DV kommer ut så. Däremot skulle jag ju vilja ge henne någon form av smärtstillande för att se om det hjälper eller ej. Är det en fraktur så hjälper knappast milt smärtstillande, men är det getingbett så borde det hjälpa. Men jag törs ju inte laborera med t ex butta själv utan att ha fått klartecken från veterinären, så nu står jag ju här. Och som sagt - lasta utan grimma, jag är inte helt säker på att det går. Hon har åkt rätt mycket och varit änglalätt att lasta (följt på slakt grimskaft) tills två senaste gångerna då hon levde en helvetes jävla rövare, och gör hon det så har man inte en chans i världen utan grimma. DÅ har jag riktigt stora problem.

Men det jag vill åt just idag är om det finns något jag kan ge henne så hon kan äta lättare, och för att se om det är smärta som inte svarar på smärtstillande eller om det går att lindra (dvs är det en fraktur eller ej. Jag TROR inte det men jag har inte begåvats med röntgensyn än tyvärr ;))
 
Var sitter knölarna ..lite mer exakt?
Det kan inte vara nåt vajs med tänderna :confused:
Inflamation i munhålan eller så??
Ev allergisk reaktion av något hon åt i hagen i går?
Huggormarna har kanske vaknat :confused:
 
Jag har haft en 3 åring som fick en sådan bula ungefär på samma ställe och det var en tandrots *böld * heter något mycket finare på vetrinär språk men det kan jag inte stava till *S*. Det var bara till att ge den pencillin och hålla rent i munnen på den så gick det väck av sig själv tog ett tag men har aldrig haft problem av det sen dess
 
Svårt att förklara exakt, men den ena är en vindruvsstor, ganska hård knöl som sitter mellan ganascherna men mer åt vänstersidan till. Om man känner innanför 'kanten' så sitter den där. Den är inte varm och inte speciellt öm,jag får trycka försiktigt på den utan större reaktion.

Sen på sidan av underkäken, svårt att framför datorn ge ett exakt läge så jag kan inte nu svära på om det är i samband med tänder eller ovanför. Iaf där är det en mjuk, lien svullnad på ett område av cirka 2*2 centimeter (som sagt, svårt att vara exakt när hon är så öm). Den är extremt öm.

Det kan vara tandproblem, det kan vara huggorm - det kan eg vara vad som helst. Getingbett är bara en teori, och det som jag lyckades få ihop TVÅ 'konstigheter' med. Tandproblem borde inte gett bulan mellan ganascherna, inte heller huggormsbett om hon inte fått flera bett.

Men det KAN vara nästan vad som helst. Tandproblem, hon kan ha fått en tand avslagen, hon kan ha en inflammation, hon kan ha fått en fraktur/fissur i käken eller vad som helst. Eller så har hon fått bett av någonting, eller 'bara' smällt i rejält (jmf med hur ooont det gör om man slår i skenbenet ordentligt, dte gör superont bara att snudda där sen). Och bulan vid ganascherna kanske inte ALLS har med det hela att göra. Jag vet helt enkelt inte, men getingbett var det enda jag kom på som 'passade in', men det behöver inte alls vara så.

Eftersom det gör så ont för henne att öppna munnen har jag inte försökt öppna den med 'våld' för att kunna kolla tänderna, och jag tror inte att jag ens om det inte gjorde ont skulle se såpass långt in iaf.

Men som sagt - ingen teori är eg bättre eller sämre än någon annan, och man vet ju inte om den där vindruvsbulan inte har med saken att göra eller ej, eller om det är sekundärt efter det ÖMMA. Jag har ingen aning mer än att hon har den bulan, hon har den ÖMMA svullnaden och har svårt att öppna munnen och tugga men i övrigt inte är påverkad. Jag vet varken in eller ut som sagt.

Jag försöker få tag på en veterinär på Mälarkliniken, men jag lyckas dåligt, de har ju snott Ultunas växeltant så nu får man inte tag på en vet när man ringer utan de ska 'ringa tillbaka'..någon gång under dagen.. *sucka*
 
det var en tandrots *böld * heter något mycket finare på vetrinär språk men det kan jag inte stava till *S*

Tror ordet du söker är abcess =)

Och det kan det säkert vara, men det är ju ett jobb för kliniken isf (både att undersöka och sen ha henne kvar tills hon är bra). Och till klinik tar jag mig inte förrän tidigast imorgon (och då hänger det helt på damens samarbetsvilja)
 
ja du msåte uppsöka klinik men hon behöver inte vara kvar tills hon blir bra , du kan ge pencillinte hemma och de brukar inte ha några problem med att äta , för min ponny tog det typ ca 1 månad innan det var helt borta ev lite längre och så länge kan de ju inte stå på klinik.

Yapp det var helt rätt ord :angel:
 
ja du msåte uppsöka klinik men hon behöver inte vara kvar tills hon blir bra , du kan ge pencillinte hemma

Det var just där det inte fungerar med Kele. Normalt så såklart får de sitt PC hemma. Men Kele måste stå på klinik om hon ska ha penicillin. Eftersom det är i spruform och hon har grav nålfobi och det går inte att spruta henne hemma. Det är knepigt nog på klinik.

Så oavsett vad anledningen är, måste hon sprutas med PC så hamnar hon på klinik där de har resurser att få i henne sprutorna.

Men såklart i NORMALFALLET och med en häst som inte anser att sprutor är det värsta som finns kan de ju stå hemma, men Kele är tyvärr inte normal på en fläck när det gäller sprutor. Tror det är ganska talande att det finns inte en enda veterinär i närheten här som ens försöker spruta henne hemma längre :crazy:
 
Jag har fått tag i 'min' vet på MK nu och han hade ungefär samma teorier som mig. Menade att det faktiskt inte finns sådär jättemånga alternativa scenarion. Utan det är endera getingbett, omrbett, spricka/fissur, tandrelaterade problem (från inflammation/infektion via cysta till att unghästar i den där åldern kunde få problem med om det var benhinnorna/benvävnaden i käken, nåt åt dte hållet) eller att hon fått sig en rejäl jävla smäll där.

Och vi hade ungefär samma körschema med, avvakta idag och se vartåt det går, och in med henne på kliniken imorgon om det inte är bättre. Och att jag om hon inte får fart på ätandet skulle ge henne rejält med uppblött kraftfoder så hon inte 'svälter' eftersom det tydligen var kinkigt med småttingar om de matvägrar, de fick tydligen lättare problem av det än vuxna.

Så nu fortsätter jag hoppas att det är ett bett och att det går ner under dagen och hon äter normalt ikväll/imorgon bitti i alla fall. Och annars är det himla skönt att jag med kort varsel kan få komma in imorgon. Min vet jobbar inte då men han skulle säga till de andra så det var bara att ringa och säga att jag var påväg in om jag måste åka.

Jag har ingen aning om hur det är för stunden, jag VÄGRAR springa och titta till henne i hagen hela tiden, det hjälper varken henne eller mig. Utan jag väntar till intag och ser.
 
Åh, Alexandra! Inte det här med! Du har mina varmaste sympatier. :(

Kan man inte bota fobier hos (ung)hästar? Ungefär som man gör med mäniskor? :confused:
 
Kan man inte bota fobier hos (ung)hästar? Ungefär som man gör med mäniskor?

Vissa, vissa inte. De som är RÄDDA brukar man iaf kunna få bättre genom desentisering. Dvs göra sådana saker som om man skulle sticka men utan att sticka. T ex nypa i skinnet, 'picka' med en penna etc etc. När hästen är helt lugn med en sak går man vidare till nästa etc. Avdramatiserar det och upprepar det ofta.

Kele är dock inte rädd, hon är förbannad alternativt inbillar sig att det gör superont. Hon är HELT cool sålänge hon inte känner nålen. Även när hon VET att man ska sticka henne när man börjar förbereda så är hon helt cool. Sen såfort hon känner nålen minsta lilla exploderar hon in absurdum (slet två bultade bindringar vid fyra månaders ålder) och till skillnad från de allra flesta hästar så lugnar hon sig inte när nålen är inne. Det som känns är ju när nålen går genoms kinnet, och de flesta som är kinkiga med nålar reagerar då, men när nålen är inne är det okej. Kele är tokig tills nålen är ur igen, hon får spel även när den är i och bara sitter där med.

Jag kan picka med vassa spetsen på en blyertspenna, jag kan nypa och hålla på. Ingen reaktion. men om jag så mycket som snuddar med en nål så kommer reaktionen.

Ingen aning vad den beror på, hon har reagerat likadant sedan den första sprutan hon fick vid tre veckors ålder.

Och när hon fick sin PC-kur vid fyra månaders ålder, så kom vi ju bara halvvägs i kuren sen fick vi avbryta, det blev för farligt, hon blev inte bättre utan hon blev värre och värre för var spruta och det var då hon slet bindringarna.

Däremot klarar de det hyfsat bra på MK, det kräver en hel del folk och en hel del tålamod men hitills har alla kommit i (även om vi fick ge lugnande intramuskulärt i baken efter att ha lyckats få i en dos i blodet, gick inte komma nära halsen igen).

Jag hade hoppats att det skulle växa bort, men det verkar inte så (och vet bara skrattade åt mig när jag vid sex månaders ålder frågade om hon trodde det skulle bli bättre någongång..).

Men jag håller mig till MK när det gäller sprutor och så försöker vi göra det så 'lugnt' som möjligt som det går för Keles skull. Men det blir alltid bråk ändå, och krävs X personer.

Fast nästa gång hon ska ha spruta ska jag fråga om vi kan prova sätta den i baken direkt. Tror inte det gör någon större skillnad, men jag skulle vilja prova iaf =)
 
Herregud! Snacka om problem! :eek:

Du tror inte man skulle kunna lämna bort Kele till nån sk NHmäniska som skulle kunna reda ut problemet? Det FINNS ju faktiskt superduktiga sådana, vad man nu än ska kalla dem. :)
 
vad skulle de kunna göra?

Ang pencillin med spruta så har jag alltid sluppit det.
jag har själv grav fobi mot sprutor och finns inte en suck i universum att jag kan ge det. Men jag får alltid pasta istället när jag förklarar det.
 
Du tror inte man skulle kunna lämna bort Kele till nån sk NHmäniska som skulle kunna reda ut problemet? Det FINNS ju faktiskt superduktiga sådana, vad man nu än ska kalla dem.

Nej, faktiskt inte. Jag ser inte vad den NH-människa skulle kunna göra? Damen är väluppfostrad och välhanterad i övrigt, brukar dra på sig tonvis med beröm av veterinärer (när hon var in när hon var 6 månader gammal var de lyrisk för hon var så lugn och snäll och de kunde lyfta benen och till och med böja ihop benet utan att hon ställde till med problem. Hon har en egen fanclub på MK *s*).

Det är ju någonting med sprutningen (om det verkligen GÖR hysteriskt ont på henne är ju svårt att sia om, eller om hon bara tycker det är hemskt otäckt trots att det gör normalont) som hon tycker är FRUKTANSVÄRT obehagligt. Och eftersom det är isolerat till just när nålen kommer så kan man inte få fram den reaktionen annat än med atts ticka henne med en nål. Och där har det so far bara blivit värre för varje gång, så jag är inte så pigg på att hon ska stickas bara för stickandets skull.

Om man betänker hur det var när hon var fyra månader får man en ganska bra bild av hur svårt det är att påverka det hela. Hon skulle ha PC två gånger per dag, med injektion.

Vi provade vara flera som höll i, inte en suck, hon exploderar verkligen, det är inga små lama protester.

Tillslut efter en hel natts oro och magont hade jag utvecklat ett system med att surra fast henne dikt an mot en boxvägg. Krångligt att förklara men det gick ut på att jag tog ett hörn av boxen, ställde hennes sida tryckt mot väggen, backade ner baken så den var tryckt mot en annan vägg och surrade sen fast henne så hon inte kunde röra sig en endaste millimeter åt något håll. Redan där borde en annan stackars fyramånaders fölis drabbats av totalhysteri. Kele ställde sig och SOV *s*

Första dagarna gick det rätt bra, ska väl inte säga det gick utmärkt, men jag fick i nålen utan alltför stora besvär. Sen började det bli svårare, men jag lyckades iaf.
Två gånger per dag stack jag henne, och det var ju enda gången jag 'surrade' henne. Så hon VISST ju precis vad som skulle hända när jag surrade fast henne. Ändå protesterade hon inte ett dugg, utan ställde sig snällt och lät mig surra fast henne. Hon stod och halvdåsade medan jag gjorde ordning sprutor etc. Samma sak efter sprutan, helt lugn och fin även om man låtsas att man ska sticka henne igen (stack man henne så reagerade hon dock lika hårt andra gången).

Tionde sprutan (femte dagen) så när jag skulle sätta nålen så exploderade hon och slet av både longerlinan hon var surrad med och slet loss två fastbultade bindringar som satt med fyra bult var i solid trävägg. I tumult sparkade hon en spricka i skenbenet och en i handleden på mig (inte med flit, jag kom ivägen). Där avbröt jag i samråd med veterinär behandlingen och insåg att det är ett jobb för klinik om hon ska sprutas.

Dock så bara för sakens skull så surrade jag henne igen, och hon var hur lugn och cool som möjligt.

Så trots att hon visste att matte förberedde sprutning så sa hon inte flaska. Samma sak om man nyper, pickar eller pillar med en penna mot skinnet. (Eller med en kayl med plastskyddet på) - hon är HELT cool sålänge det inte sticker på riktigt. Så det verkar inte vara att hon 'vet vad som ska komma' och börjar bråka redan då, utan det är känslan (smärtan?) i själva sticket som får henne att reagera så kraftigt. Hon är en aning (inte farligt) pipig när det gäller smärta, men jag tycker ändå inte att hon ska tycka det gör SÅ ont av sprutan, men bara hon vet hur det känns.

När sprutan är ur är hon som vanligt igen.

Så jag tror faktiskt inte det skulle hjälpa. Vi provade lite med xyolocainsalva, men eftersom hon reagerar även när nålen gått genom huden så fungerade inte det. Veterinärerna konstaterade mest att 'vissa är såhär sen de föds, blir de något brukar det tyvärr vara värre. Fast den här passar inte riktigt in i mönstret och har en väldigt extrem reaktion och verkar smärtreagera, men det är ju svårt att veta'.

Men jag har ägnat måååånga timmar åt att klura, testa och fundera. Men har numera mest konsterat att kan man undvika att spruta gör man det, måste hons prutas få klinik (helst MK) ta hand om det och så försöker vi göra det så 'fint' som möjligt. Och så hoppas man hon aldrig behöver ledbedövas eller tas blodprov på *s*
 

Liknande trådar

Hästhantering Jag har lite problem med min shetlandsponny. Han är sex år gammal, har varit hos mig ett drygt halvår, och har innan dess enbart varit...
Svar
17
· Visningar
2 329
Senast: ameo
·
  • Låst
Kropp & Själ Tänkte att jag börjar med att dra lite snabb bakgrundsfakta för att göra dagens situation tydligare: Är rent allmänt väldigt smärttålig...
9 10 11
Svar
207
· Visningar
21 026
Senast: LenaH
·
Katthälsa Ursäkta för långt inlägg! Lite bakgrund: Vi adopterade vår (inne)katt från ett katthem han var då fyra år gammal (idag 12 år). Han har...
Svar
0
· Visningar
1 474
Senast: Safir
·
Katthälsa Har en katt som igår helt plötsligt efter en tupplur började bete sig otroligt underligt. Han blev slö i kroppen, hade huvudet på sned...
Svar
5
· Visningar
7 017
Senast: TinyWiny
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp